Målet HFD 2013 ref. 74 gällde kravet på lämplighet hos en person som skulle ingå i ett fondbolags styrelse. Målet är koncernrättsligt intressant eftersom personen tidigare hade varit styrelseledamot i ett moderbolag vars dotterbank hade fått sitt tillstånd indraget på grund av brister i verksamheten. Först ska något sägas om ledningsprövning i allmänhet.
I VpmL finns regler rörande värdepappersmarknaden. För att få driva en värdepappers-rörelse, och däribland portföljförvaltning, krävs tillstånd av Finansinspektionen (VpmL 2 kap. 1 § 4 p.). Finansiella företag som står under Finansinspektionens tillsyn har en skyldighet att anmäla vissa ledande befattningshavare som utses till myndigheten för godkännande. Enligt FFFS 2009:3 10 § ska ett finansiellt institut meddela Finansinspektionen innan en styrelseledamot utses eller anställs. Syftet med lednings-prövningen är att säkerställa att befattningshavare har tillräcklig kompetens, omdöme och förtroende för att ha en sådan position inom finansbranschen. Det rör sig om en
helhets-74 Söderström (2019) s. 127.
38
bedömning om hur lämplig personen är för uppgiften. Om Finansinspektionen fattar beslut om att den enskilda personen inte bör tillåtas att ingå i ledningen för det finansiella institutet måste företaget efterkomma detta, i annat fall riskerar det att förlora sitt tillstånd.75
3.4.2 HFD 2013 ref. 74
Målet HFD 2013 ref. 74 som tidigare omnämnts gällde kravet på lämplighet hos en person som skulle ingå i ett fondbolags styrelse. År 2010 anmälde fondbolaget att P.S. valts till styrelseledamot. Finansinspektionen fattade beslut om att P.S. inte uppfyllde de krav som ställs på den som ska ingå i bolagets styrelse. Som skäl för beslutet anförde inspektionen att P.S. hade varit styrelseledamot för HQ AB, ett holdingbolag och moderbolag till HQ Bank AB. Finansinspektionen hade dragit in HQ Bank AB:s tillstånd att bedriva bankrörelse på grund av synnerligen allvarliga brister i bankens tradingverksamhet.
Finansinspektionen anförde att den som ska ingå i ett fondbolag ska, utöver kraven på tillräcklig insikt och erfarenhet för ledning av fondbolag, även i övrigt bedömas vara lämplig för en sådan uppgift. Styrelsen i HQ AB hade ett kompletterande ansvar för att reglerna följdes i dotterbanken och HQ AB levde inte upp till detta ansvar. På den grunden bedömde Finansinspektionen att P.S. inte var lämplig att ingå i ledningen för ett fondbolag.76
HFD uttalade att verksamheten i finansiella företag har stor betydelse för hela samhällslivet och därför omges företagen av en omfattande särskild reglering. Syftet med reglerna är att säkerställa finansiell stabilitet och ett gott konsumentskydd, där lämplighetsprövning av personer som ska ingå i bolagsledningar är en viktig del av regel-verket.77 Domstolen uttalade att samma krav på lämplighet ställs på den som ingår i ett finansiellt holdingföretags ledning, som på den som ingår i ledningen i dotterbolaget vilket har tillstånd att driva finansiell verksamhet. Ett finansiellt holdingföretags ledning ansågs ha ett ansvar för dotterbolag inom samma företagsgrupp. HFD ansåg att P.S.
ansvar som styrelseledamot i holdingföretaget i förhållande till dotterbolaget var en relevant omständighet i ärendet om ledningsprövning i fondbolaget. Det hade inte kommit
75 A.a.s. 84 f.
76 HFD 2013 ref. 74, s. 1.
77 A.a.s. 12.
39
fram något som tydde på att P.S. som styrelseledamot i HQ AB inte haft del av ansvaret för bolagets kontroll och styrning av dess dotterbolag, HQ Bank. Därför ansåg HFD att Finansinspektionen haft fog för sin bedömning att P.S. inte uppfyllde kravet på lämplighet.78
Justitierådet Bull var av skiljaktig mening. Bull konstaterade att en styrelseledamot i ett holdingbolag hade ansvar i förhållande till andra bolag i företagsgruppen. Däremot ansåg Bull att styrelsens ansvar för andra bolag i företagsgruppen inte kan sträcka sig lika långt som dessa andra bolags egna styrelser, eftersom en sådan ordning skulle under-minera de senare styrelsernas ansvar.79
3.4.3 En kommentar till HFD 2013 ref. 74
Den skiljaktiga meningen verkar syfta till att upprätthålla åtskillnaden mellan moderbolaget och dotterbolaget som självständiga juridiska personer. Det är logiskt att det ansvarsområde som dotterbolagets styrelse innehar inte täcks helt av moderbolagets styrelse, eftersom ansvar i andra bolagsrättsliga kontexter grundas på behörighet att kontrollera och styra verksamheten. Inom institutet ansvarsgenombrott är några av rekvisiten att näringsverksamheten i dotterbolaget bedrivs i aktieägares eller moderbolags intresse och att dotterbolaget intar en osjälvständig ställning gentemot moderbolaget (se avsnitt 2.5.1). Det framstår alltså som att det är moderbolagets kontroll över dotterbolaget som grundar moderbolagets ansvar för dotterbolaget. Här kan man ana motsägelser inom aktiebolagsrätten. Justitierådet Bull verkar peka på att majoritetens tillämpning av lagen i HFD 2013 ref. 74 innebär att moderbolagets styrelse har ett lika stort ansvar för dotterbolagets verksamhet, som dotterbolagets egen styrelse har. Samtidigt erbjuder lagen få möjligheter för moderbolaget att kontrollera och styra dotterbolag. Som konstaterats tidigare kan ett moderbolag formellt sett endast styra sitt dotterbolag genom att åstadkomma beslut som aktieägare på dotterbolagets stämma som sedan verkställs av styrelsen och VD. Dessutom, om dotterbolagets styrelse eller VD efterkommer moder-bolags direktiv, utan att direktiven ges via de kanaler som ABL erbjuder, kan de riskera skadeståndsansvar enligt ABL 29 kap. 1 §. Rätten kräver att moderbolagen kontrollerar
78 A.a.s. 13.
79 A.a.s. 14.
40
sina dotterbolag, annars kan sanktioner vänta. Samtidigt finns det få lagstadgade möjligheter för moderbolag att utöva denna kontroll.
3.4.4 Särskilt om holdingbolag
I sammanhanget bör något sägas om förekomsten av holdingbolag. Ett holdingbolag är typiskt sett ett aktiebolag som inte driver någon egen ekonomisk verksamhet utan dess uppgift är att äga aktier i dotterbolag och styra dotterbolagens verksamheter.80 Moder-bolaget HQ AB i HFD 2013 ref. 74 var ett holdingbolag. Ett holdingbolag är en speciell typ av bolag. Enligt LAIF 1 kap. 11 § 1 st. 10 p. är holdingbolag:
Ett företag med aktieinnehav i ett eller flera andra företag, vars affärsidé är att fullfölja en eller flera affärsstrategier genom sina dotterföretag, närstående företag eller ägarintressen för att bidra till deras värde på lång sikt […]
Syftet med ett holdingbolag är ofta att äga samtliga aktier i andra bolag. Oftast bedrivs ingen egen affärsverksamhet i holdingbolaget utan bolaget förvaltar endast sina tillgångar genom att kontrollera den verksamhet som bedrivs i dotterbolagen. En anledning till att använda holdingbolag kan vara för att underlätta omfördelning av utdelningar och andra finansiella flöden inom företaget.81 Eftersom själva syftet med ett holdingbolag är att äga och förvalta dotterbolag bör problematiken med de knapphändiga verktyg som ABL bistår moderbolag med för att kunna styra dotterbolag bli särskilt påtaglig i ett holding-bolag.
3.5 Kapitelsammanfattning
I detta kapitel har det konstaterats att det finansiella systemet har speciella funktioner som motiverar en särskild reglering. Som ett exempel på hur aktiebolag i koncern påverkas av den kapitalmarknadsrättsliga regleringen har HFD 2013 ref. 74 diskuterats, där det kan argumenteras för att domstolen placerade ett lika stort ansvar för en dotterbanks verksamhet på moderbolagets styrelse, som på dotterbankens styrelse. Samtidigt erkänner inte aktiebolagsrätten ett koncernintresse i någon större utsträckning, vilket försvårar för moderbolag att kunna styra sina dotterbolag. Holdingbolag har tagits upp som en ett exempel där dessa problem kan bli särskilt påtagliga.
80 Rodhe & Skog (2018) s. 260.
81 Sevenius, Rätt bolagsrätt (2020), s. 380.
41
4 Moderbolags ansvar för dotterbolags kapitalmarknadsrättsliga skyldigheter
4.1 Kapitelinledning
Avsikten med det fjärde kapitlet är att koppla samman aktiebolagsrättsliga och kapitalmarknadsrättsliga överväganden och belysa den problematik som finns när båda rättsområdena ska tillämpas samtidigt. Penningtvättsregelverket är intressant eftersom det uppställer ett antal kapitalmarknadsrättsliga krav på verksamhetsutövare som aktie-bolagsrättsliga regler ibland kan komplicera. I kapitlet redogörs också för penningtvätts-regelverkets ursprung och utformning. För att exemplifiera problemen mellan de aktiebolagsrättsliga reglerna i förhållande till penningtvättsregelverket diskuteras beslutet FI Dnr 19-7504 från Finansinspektionen.