Läraren inleder lektionen med att förklara att han inte tänker tala om hur laboration- en ska utföras, utan det är elevernas uppgift att komma med idéer. Stämningen i klassrummet är harmonisk och eleverna är totalt fokuserade på uppgiften. Under denna laboration använder sig en del grupper av den så kallade finboken. Allt som eleverna skall göra under NO-lektionen skriver de ner i sin kladdbok. Det kan handla om hur en laboration ska utföras, vad resultatet blir eller att eleverna fått instuderingsuppgifter som de ska svara på. Svaren hittar de i faktaboken och dessa ska omformuleras till deras egna ord. Efter att de skrivit ner i kladdboken ska de föra in allt i sina finböcker. I dessa ska de skriva så fint de kan och rita bilder till sina texter. Läraren utvärderar och ger respons på det de skrivit. Tanken är att de till slut har sin egen lilla faktabok att titta i vid behov.
4.3.1 Grupp 1 – Almir och Riad
Under tiden som läraren läser upp vad det står att elevernas uppgift är börjar Almir och Riad viska till varandra.
Riad: sil Almir: tyst
De diskuterar väldigt tyst och det är svårt att höra vad de säger.
Riad: Ta bort sanden.
Almir börjar diskutera med Riad om hur de ska få bort saltet.
Almir: Man värmer under så kommer det upp där, jag har gjort det förr.
De skriver upp vilken materiel de behöver och går därefter fram till läraren som hämtar utrustningen. På lappen, som Almir skrivit, kan vi läsa sillare (sil, förf. anm.) stativ, 3st burkar, filtrerpapper och tratt. När de kommer tillbaka ställer de upp stativet med muffen och sätter i tratten med filtrerpapperet i och en bägare un- der tratten. De börjar med att sila vattnet i ett durkslag för att därefter hälla det i tratten.
Riad: Det räcker, hur ska vi ta saltet? Almir: Hur ska vi ta bort saltet? Riad: Vart är saltet?
Almir: Är saltet med nu?
Riad: Saltet, hur ska vi göra med det? Almir: Vi ska smaka var det finns .
Almir meddelar läraren att de behöver en bunsenbrännare. Han får till svar att de är för många för att använda brännare men att de kan skriva ner hur de tänkt göra.
Almir: Jag ska skriva så fint jag kan
Under tiden som Almir skriver går Riad runt till de andra grupperna men nu är det inte för att störa dem eller se vad de gör utan för att hjälpa dem. När han kommer fram till två flickor och ser att de tänker använda kalk för att få bort saltet från vatt- net går han tillbaka till Almir.
Riad: Vi kan få sånt. (Kalk, förf. anm.)
Riad börjar ”slabba” med vattnet i bägaren men Almir säger genast till honom att sluta varvid Riad istället filtrerar vattnet en gång till. Almir sitter lugnt och skriver.
4.3.2 Grupp 2 – Muhammed, Mustafa och Rashid
När läraren presenterat uppgiften sätter pojkarna igång att diskutera:
Muhammed: Hur ska vi göra, vet du? Hur gjorde vi så att saltet gick från den? (Vattnet, förf. anm.). Vi bara häller ut vattnet nu i en sån (durkslag, för. anm.) sen är saltet med vattnet, sen så filtrerar vi den (vattnet, förf. anm.). Filtrerar vi vattnet så stannar saltet (kvar i vattnet, förf. anm.) och sen så har vi bara saltet, sen filtre- rar vi det (vattnen, salt och sand, förf. anm.), går allting annat bort sen har vi sand- et. Skriv!
Mustafa: Ska jag skriva när jag inte fattar nåt?
Muhammed: Kolla som vi gjorde med denna (bläddrar i finboken). Först häller vi ut vattnet.
Mustafa: Filtrerar? Muhammed: Nej inte än.
Rashid: Först häller vi ut vattnet, sen häller vi ut allt. Går det inte att hälla ut vatt- net?
Muhammed försöker hitta någon information i sin finbok.
Mustafa: Sen filtrerar vi vattnet.
Muhammed: Nej, men saltet finns inte, det har blivit lösning. Mustafa: Jag vet inte.
Rashid: Saltet kan inte filtreras? Mustafa: Ni minns själv när…………
Muhammed: Nej, men det stannar. Sen tar vi det som stannat kvar. (Tänker på en mättad lösning där saltet som inte lösts är synligt, förf. anm.).
Muhammed tittar fortfarande i finboken.
Muhammed: Vänta, vi har den här. Vänta vad heter en sån, inte provrör, sån här bägare.
Rashid: Hur många bägare?
Muhammed: Två stycken bägare. Skriv bägare. Rashid: Vad gör du med saltet? Jag får se.
Mustafa: Vänta, var det inte med sån………gasoltub. Var det inte med sån man tog saltet?
Muhammed: Jo. Rashid: Saltet löses.
Muhammed: Nej………ja, sen stannar det. Sen det blir hårt.(saltet, förf. anm.) Mustafa: Ja, han är smart. Kolla vad dom gör, alla filtrerar. Jag vet inte om det är rätt.
Muhammed: Jag har skrivit bägare, en gasoltub, bunsenbrännare, trådnät. Det är inget mer vi behöver, jo filtreringspapper, hållare, stativ.
Rashid: Se, vi måste sila det först.
Pojkarna går och hämtar den materiel de behöver och sätter igång att laborera. Det dröjer en stund innan de börjar samtala igen. Vi har då svårt att uppfatta vem som säger vad på bandinspelningen, men samtalet ser ut som följer:
Så sakta………det fastnar där. Nej, det går ner.
Saltet…………?
Och sen måsta man bränna på riktigt.
Hämta en bägare. Kolla, kan du (läraren, förf. anm.) komma.
Läraren kommer fram till pojkarna och frågar ”Har ni lyckats?”. Därefter samtalar Muhammed med läraren.
Muhammed: Kolla, här är sandet! Läraren: Här är sanden.
Muhammed: Och kolla, här är vattnet och saltet. Läraren: Vattnet och saltet, ja.
Muhammed: Ja, om man bränner med gasoltub (blir avbruten av läraren). Läraren: Har ni skrivit det där?
Muhammed: Ja.
Läraren: Ja, vad händer då?
Muhammed: Sen blir saltet helt hårt. Sen man bara tar ut det med en sked. Läraren: Och vattnet då?
Muhammed: Och fastnar där (saltet, förf. anm.), det är fortfarande där (vattnet, förf.anm.).
Muhammed är i detta fall fokuserad på en laboration som eleverna gjort vid ett tidi- gare tillfälle. Eleverna löste då salt i kallt vatten, och sedan hällde de i så mycket salt att lösningen blev mättad. De kunde då se att det olösta saltet samlades på bot- ten. Därefter värmde eleverna upp vattnet med gasoltub och såg att det synliga sal- tet löste sig. När lösningen svalnat blev saltet synligt i bägaren igen. Laborationen ska visa på att varmt vatten kan lösa mer salt än kallt samt ge förståelse för begrep- pen mättad och omättad lösning. När eleverna associerar till denna laboration tän- ker de troligtvis att när de har värmt upp lösningen och den sedan svalnar så kom- mer allt saltet fram. Läraren uppfattar antagligen inte att det är denna laboration Muhammed syftar på eftersom han säger:
Läraren: Men om du kokar det, försvinner inte vattnet upp i luften? Muhammed: Nej, inte allt.
Läraren: Ja, det är inte lätt. Muhammed: Allting smälter inte.
Därefter lämnar läraren pojkarna.
Rashid: Vad sa han?(läraren, förf. anm.) Muhammed: Och sen, var tar vattnet vägen.
4.3.3 Grupp 3 – Sabina och Miriam
Sabina: Vi behöver………... (skriver). För att kunna lösa denna uppgift behöver vi en tratt, tre bägare, en sil, ett stativ med muff och nu så ska vi testa det.
Miriam: Var har du saltet då? Hur ska det gå ner?
Sabina: Vi ska ta…………vi kommer på nåt. Först vi gör så att bara saltet och det (vattnet, förf. anm.) går ner.
Sabina menar att de ska sila vattnet så att saltet och vattnet kan rinna ner och sanden stanna kvar i silen (förf anm).
Miriam upptäcker att Riad är på väg mot flickornas bord.
Miriam: Koncentrera dig!
Riad: Den (saltet, förf. anm.) ligger i vattnet. Ni bränner det, sen allt går upp.
Almir kommer också fram till gruppen.
Almir: Ni bränner………bränner, sen saltet………det torkas. Vattnet kan gå igenom. Sandet stannar kvar.
Flickorna silar vattnet för att få bort sanden.
Sabina: Ser du, nu har vi ………nu har vi saltet och vattnet i en bägare. Miriam: Så ska vi lägga saltet och vattnet i en annan bägare, genom filtret. Sabina: Ser du, är det så vi ska göra?
En annan pojke i klassen stannar till hos flickorna. Eftersom hans föräldrar inte har gett medgivande till deltagande i undersökningen, kan vi inte ordagrant återge sam- talet. Det som diskuteras är på vilket sätt de ska lösa uppgiften. När pojken lämnat flickorna utspelar sig följande samtal.
Miriam: Sen måste vi tänka hur vi ska ta bort saltet. Sabina: Vi måste ha en gasol.
När en av oss passerar flickorna utbrister Sabina: Du vet när man tar en sån bägare, då sån glas. Sen så lägger man …………så öppnar man gasolen. Sen lägger man den på så kommer allt saltet upp. Så gjorde vi innan. Sabina tänker på samma labo- ration som Muhammed ovan. Hon menar att om man ställer glasbägaren med vatten och salt på trefotens trådnät och värmer bägaren så kommer saltet fram när vattnet svalnat.
Efter denna beskrivning fortsätter Miriam och Sabina att diskutera hur de ska lösa uppgiften. De arbetar vid ett bord som står längst fram i klassrummet vilket bidrar till att många elever som passerar förbi stannar till och diskuterar med flickorna. Diskussionen handlar hela tiden om laborationen och trots att flickorna börjar bli lite förvirrade fortsätter de med att försöka lösa problemet med att separera saltet från vattnet.
Sabina: Det smakar salt. (sanden, förf. anm.)
Miriam: Var fan är saltet då? Här finns salt också. Kolla saltet stannar kvar. Sabina: Hämta sån filter. Vänta jag måste tänka nu………att saltet var med, smaka själv. Saltet är här inne (i sanden, förf. anm.).
Almir kommer förbi flickornas bord
Almir: Har ni inte lagt sandet själv? Sabina: Det är vattnet.
Almir: Lägg sandet så.
Miriam: Ja, men i sanden finns salt. Almir: Ta nu i saltet.
Sabina: Om du har…… Du det kommer inte, saltet kommer med menar jag. Jo smaka själv.
Okänd pojke: Var är saltet då? Sabina: Du kan inte se det. Miriam: Kommer du på nåt? Sabina: Vi har nu salt i sandet.. Miriam: Detta är salt.
Sabina: Ja, ja, ja det är sandet. Miriam: Vilket sa du var vattnet.
När Miriam ser att läraren är på väg mot dem säger hon ”hoppas det är rätt”.
Sabina: Nu har vi salt och sand och vatten.
Läraren: Jaså ligger saltet i en där? Är det inte både salt och vatten där och salt och vatten där?
Sabina: Jo men hur ska man göra så……? Miriam: Behöver vi ett filtrerpapper till då? Sabina: Ja.
Läraren: Ett filtrerpapper till eller? Sabina: Vi har redan.
4.3.4 Grupp 4 – Linda och Roslana
Efter det att läraren berättat vad eleverna ska göra sätter Linda och Roslana igång med att fundera kring vilken utrustning de behöver.
Linda: Du vet den trefoten behöver vi Roslana: Varför då?
Linda: Annars kan den inte stå
Roslana: Skriv upp vad vi behöver så går jag och frågar Linda: Glasstav……… (bläddrar i finboken)… filter Roslana:Vad behöver vi mer? Vi hade ingen trefot igår. Linda: Det är den vi hade på bordet.
Roslana: Det är ingen trefot. Vet du vad trefot är? Det här är trefot! (visar i finbo- ken)
Linda: Vi behöver en tratt.
Roslana: Vi måste ju ha det här filtreringspapperet och en muff (bläddrar i finbo- ken) ………vänta, vi säger att det här är filtreringspapperet och så kanske som du sa, den här, vad heter det, tratten. Så sätter man den och sen häller man det så och så kommer det bara genom vatten.
Linda: Ja, men….sen fastnar det i filtreringspapperet och då måste man få bort allt, alltså skaka av. Då måste vi ha två skål, två bägare, en med vatten och en med sand. Då är det klart.
Roslana: Bägare, tratt och filtreringspapper, okej jag fattar.
Roslana är på väg bort för att hämta utrustningen när Linda kallar henne tillbaka:
Linda: Vänta………sen måste vi få bort saltet. Vi skriver upp sil i fall i fall.
Flickorna sitter en stund och funderar.
Roslana: Det är salt i också.
Linda: Det är det, vi måste få bort saltet också.
Roslana: Det finns inget salt här. Alltså är det här nere på botten som…(blir avbru- ten)
Linda:Solen!! Vattnet stiger upp när man har solen på och saltet stannar kvar. Men det kan ta lång tid.
Linda och Roslana fortsätter att diskutera med varandra en stund. De pratar även med andra grupper om hur de ska få bort saltet. Linda försöker därefter förklara för Roslana hur de kan göra för att få bort saltet.
Linda: Det är det jag menar. Om man håller en lampa över, så stannar saltet kvar. Det tar åtta timmar
Roslana: Mer
Flickorna pratar ytterliggare en stund om vilken utrustning de ska använda sig av. Därefter sätter de igång att laborera. De arbetar lugnt och samtalar inte något nämn- värt. När lektionen börjar närma sig slutet utbrister Roslana ”saltet går inte att få bort det har smält in i vattnet”.
4.3.5 Kort sammanfattning av laboration 2
Den andra laborationen präglas av ett stort intresse från elevernas sida för hur de ska lösa uppgiften. Eleverna funderar och diskuterar med varandra inom gruppen och även mellan grupperna hur laborationen skall utföras. Eleverna rådfrågar inte läraren i någon större utsträckning utan vill gärna använda sig av sina egna idéer och erfarenheter från tidigare laborationer. Lärarens roll under laborationen kan sägas vara att utvärdera elevernas arbete.