Det första laborationstillfället kan i mångt och mycket beskrivas som en kaotisk lektion. Eleverna är stökiga, högljudda, springer runt i klassrummet och har svårt att fokusera på uppgiften. Lärarens utförliga instruktioner verkar inte intressera elever- na nämnvärt. Ett flertal elever frågar upprepade gånger vad de ska göra. De samtal som handlar om andra saker än laborationens innehåll har vi valt att inte ta upp i resultatet. Eleverna använder sig av information ifrån andra elever och från erfaren- heter som de fått i tidigare undervisningsskeden, för att nå fram till ett resultat.
4.2.1 Grupp 1 – Almir och Riad
Pojkarna börjar laborationen med att gå fram och fråga läraren ”vad ska vi göra”? Efter det att läraren förklarat för dem hämtar de den materiel som ska användas och återvänder till sitt bord. I början av laborationen samtalar de lite med varandra om själva utförandet. Detta samtal kommer att bli det längsta och mest sammanhäng- ande dem emellan under hela laborationen:
Riad: Almir du tar smutsigt vatten.
Almir kommer tillbaka med det smutsiga vattnet. Riad håller i en sil.
Riad: Håll den under och gör snabbt…. Sen vad ska vi göra?
När Riad säger ”den” syftar han på en bägare som han menar att Almir ska sätta under silen så att de kan sila bort den grova smutsen från vattnet. Riad vill därefter att Almir snabbt ska hälla det smutsiga vattnet i silen och säger då ”gör snabbt”.
Efter detta första steg i vattenreningen börjar de båda pojkarna att gå runt i klass- rummet för att se vad de andra grupperna gör. Många av eleverna blir irriterade och oroliga när de tränger sig på. Riad börjar efter en stund att sjunga ganska högt och sprutar vatten på några pojkar som blir irriterade och skriker åt honom att sluta. Almir bråkar med en annan pojke i klassen, efter en stund sätter de båda igång och bryter arm. Armbrytningen varar endast en liten stund vartefter Almir återgår till laborationen, så gör även Riad:
Riad: Så fattigt, vad ska vi göra? Almir: Läs på tavlan.
De häller i akvarievatten och kalk i bägaren med vatten. Trots att de har allt mate- riel på plats och ytterligare en gång läst vad det står på tavlan börjar pojkarna gå omkring i klassrummet igen en stund. Riad är först tillbaka och sänker ner tratten som sitter i en muff på ett stativ. Riad skriker ”Hur viker man”? En flicka kommer fram till honom när han börjat vika ett filtrerpapper och skriker ”nej, nej, nej”. Där- efter visar hon honom hur man ska vika det. Riad och Almir pratar inte så mycket mer med varandra under denna laboration. De är inte båda på plats vid bordet sam- tidigt. När Riad vikt filtrerpapperet, satt det i tratten och hällt i vattnet går han däri- från för att se vad de andra gör.
Almir återvänder till bordet, efter att ha bråkat med två flickor, och börjar trycka med en glasstav i tratten så att filtret går sönder. Han fyller tratten med hushålls- papper och häller i vattnet i tratten. Därefter kallar han på läraren och säger ”kom och se så smart jag är, jag la papper i filtret”.
4.2.2 Grupp 2 – Muhammed, Mustafa och Rashid
Pojkarna arbetar lugnt och sansat men kommunikationen mellan dem är nästan obe- fintlig. När de säger något under laborationen är det riktat till läraren som de frågar ”vad ska vi göra nu när vi gjort så?”. Vi kan även höra hur en av dem med jämna mellanrum beskriver deras tillvägagångssätt: ”nu häller vi i smutsigt vatten”. Vår uppfattning är att han talar direkt till bandspelaren som står på bordet, vilket kan
bero på att han tycker att de pratar för lite med varandra och därför vill han kom- pensera detta genom att beskriva vad som sker. Killarna kommer självmant och lämnar tillbaka bandspelaren till oss när det återstår fem minuter av laborationen. De säger att de är klara och ”inte snackar mer”. När de återgår till sina platser bör- jar de diskutera fotboll.
4.2.3 Grupp 3 – Sabina och Miriam
Sabina: Miriam, ja vi ska fylla denna med vatten. Miriam: Är den helt ren?
Sabina kallar på läraren men han hör inte henne.
Sabina: Var det inte i denna man skulle lägga?
Läraren säger till klassen ”när ni silar det här, ta det över en vask”.
Sabina: Så sätter vi på den här. Miriam: Men vi ska sila vattnet nu. Sabina (till läraren): Ska vi sila vattnet? Miriam(skriker): Hur ska man göra?
Miriam är framme hos läraren som frågar ”vad väntar du på?”
Hon svarar ”tratt” samtidigt som Sabina skriker i bakgrunden ”tratt, tratt, den heter tratt, det är tratt”.
Sabina: Sen ska vi lägga den så. Sen… Läraren avbryter: Alltså vad har ni gjort nu? Miriam: Smutsat ner vattnet.
Läraren: Vad ska ni göra sen? Miriam: Sila vattnet.
Flickorna går till vasken silar och återvänder sedan till sina platser.
Miriam: Vad ska vi göra? Sabina: I med bakterier.
Riad kommer fram till flickorna och tramsar sig och sjunger.
Miriam: Vet du så störig du är. Gå och sätt dig på din plats. Du är riktigt störig. Sabina: Hämta glasstav. Glasstav.
Miriam: Och sen?
Sabina: Vi ska blanda det. Jag tror vi ska göra så…………hey, hur ska man göra?...hur ska man göra denna grön?
4.2.4 Grupp 4 – Linda och Roslana
Linda och Roslana är trots instruktionerna osäkra på hur de ska utföra uppgiften. De går upprepade gånger och tittar på hur andra grupper går till väga för att rena vatt- net. Vid ett flertal tillfällen under laborationens gång kallar de också på läraren för att fråga honom till råds. När läraren är upptagen med att hjälpa andra elever verkar de bli frustrerade och har svårt att ta sig vidare till nästa steg i laborationen. Kom- munikationen mellan flickorna under laborationen är fåordig och handlar mest om att kommentera det som görs eller hur de ska hantera materielen som de laborerar med:
Linda: Du får röra!
Roslana: Nej, jag rör.
Linda: OK, nu häller jag. Det kommer inget.
4.2.5 Kort sammanfattning av laboration 1
Under den första laborationen är ljudnivån i klassrummet hög, men samtalen mellan eleverna handlar mycket lite om själva uppgiften. Diskussionerna i de olika grup- perna rör sig mest om hur eleverna ska behandla laborationsmaterielen. Vi kunde genom våra observationer och bandinspelningar även se att innehållet inte diskute- rades under denna laboration. En stor del av gruppernas kommunikation är riktad mot läraren. För att komma vidare till nästa moment diskuterar eleverna inte inom gruppen, utan frågar istället läraren hur de ska gå tillväga.