som pågår inom landstingsdirektörens stab är förarbetet till ett utredningsuppdrag. Beredningens förslag innebär att fullmäktige beslutar om en utredning utan att ha någon uppdragsbeskrivning som underlag. Eftersom uppdragsbeskrivningen ännu inte finns kan inte fullmäktige ta beslut i frågan. Regionbildningsfrågan är fortfarande aktuell och det är därför inte rimligt att fullmäktige nu tar beslut i frågan.
LANDSTINGSSTYRELSENS FÖRSLAG Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige 1. Motionen anses besvarad.
2. Planeringsarbetet för framtida sjukhus återupptas omgående vad gäller utredning av placering på befintligt eller andra möjliga markområden. (Etapp 1).
3. Uppdrag till landstingsfullmäktige att avgöra vilket politiskt organ som ska leda utrednings-arbetet.
Finn Cromberger yttrar sig.
PROPOSITION
Ordföranden ställer proposition på landstingsstyrelsens förslag och på beredningens förslag och finner beredningens förslag antaget.
LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT 1. Motionen anses besvarad.
2. Planeringsarbetet för framtida sjukhus återupptas omgående vad gäller utredning av placering på befintligt eller andra möjliga markområden. (Etapp 1).
3. Utredningsarbetet leds av demokrati- och länsutvecklingsberedningen.
§ 85
Svar på interpellation från Kerstin Weimer (FP) om sjukskrivningsprojektet (LS 417/2009)
Harriet Jorderud (S) besvarar den av Kerstin Weimer lämnade och under § 43 antecknade interpellationen och anför följande:
”Villkoren för den så kallade sjukskrivningsmiljarden bygger på en överenskommelse från 2006 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för att utveckla en
sjukskrivningsprocess. Överenskommelsen är nu utökad att gälla ytterligare tre år.
Jämtlands läns landsting
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE
Sammanträdesprotokoll
57 (65)2009-04-21--22
Enligt överenskommelsen ska landstingen/regionerna analysera vilka åtgärder som behövs för att utveckla arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården och sedan genomföra dessa. Ett avtal ska upprättas mellan Försäkringskassan och landstinget/region en om vilka åtgärder som landstinget ska genomföra. I slutet av året redovisar landstingen/regionerna till Försäkringskassan vilka åtgärder som har genomförts.
Försäkringskassan betalar ut pengarna, som består av en fast del och en rörlig del som är relaterad till resultatet av minskningen av antalet sjukpenningdagar samt utvecklingen av antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar. Utbetalning av pengarna sker i januari nästföljande år.
För vidtagna åtgärder och sänkt sjuk och ohälsotal i länet har landstinget utifrån resultat fått följande pengar utbetald från staten.
2007 utbetalades 15,6 mkr till Jämtlands läns landsting avseende 2006 års utfall.
2008 utbetalades 8 mkr till Jämtlands läns landsting avseende 2007 års utfall.
2009 utbetalades 21,75 mkr till Jämtlands läns landsting avseende 2008 års utfall..
Dessa pengar är inte öronmärkta för ett speciellt sjukskrivningsprojekt/process utan det står landstinget fritt att använda dem på det sätt som bäst bedöms främja befolkningens hälsa.
Sjukskrivningsprocessen i Jämtlands läns landsting har för år 2008 tilldelats 10,8 mkr i landstingsbidrag.
Av de 21,75 mkr som Jämtlands läns landsting fick januari 2009 används 20 mkr till att finansiera hälso- och sjukvårdsinsatser i landstinget. Beslut om detta fattades i budgetarbetet inför 2009 då landstingets ekonomiska situation bedömdes så svag att 20 mkr av sjukskrivningsmedlen som bedömdes skulle komma januari 2009 inarbetades i verksamhetsområdenas budgetar. Genom detta skulle de därmed kunna bibehålla sin hälso- och sjukvårdsproduktionen. Alternativet hade varit minskade ramar för år 2009 och därmed minskad sjukvårdsproduktion och eventuellt ökande sjukskrivningar.
Av de insatser som just nu finansieras av landstinget, delvis med hjälp av sjukskrivningsmiljarden, kan nämnas att område Ortopedi ökat sin operationsproduktion under föregående år med 123 operationer. Kirurgen ökade sina operationer med 85. Totalt ökade antalet operationer vid centraloperation med 259 operationer. Alla dessa åtgärder görs för att minska andelen sjukskrivningar. Dessutom har landstingets verksamheter i uppdrag att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt för att minska riskerna för sjukskrivning.
Antalet sjukpenningdagarna i länet minskade under 2008 från 13,4 till 10,8 dagar vilket motsvarar 19,3 % ( riket minskade dagarna med 16,5 %). Ohälsotalet minskade med 3,3 dagar. Det beror på att andelen sjukersättning inte berörs av beslut i landstinget.
Inom Sjukskrivningsprocessen arbetar 5 koordinatorer som för närvarande håller på att förbereda rehabiliteringskedjan.”
Jämtlands läns landsting
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE
Sammanträdesprotokoll
58 (65)2009-04-21--22
Kerstin Weimer, Ingrid Gustafsson och Anna Gunderssons yttrar sig.
§ 86
Svar på interpellation från Berit Johansson (C) om utvecklingen av ungdomars häls i Jämtlands län (LS 430/2009)
Anna Hildebrand (MP) besvarar den av Berit Johansson lämnade och under § 44 antecknade interpellationen och anför följande:
”Inledningsvis bör sägas att när det gäller Socialstyrelsens databaser överensstämmer inte åldersdata helt med de åldersgrupper de presenterar i folkhälsorapporten. Det går heller inte generellt säga att det finns några trender i det underlagsmaterial som är tillgängligt på Socialstyrelsens hemsida. Antalet patienter i slutenvård är dock i det flesta fall högre vid mätperiodens början (97/98) än i slutet (2007). Kurvan pekar nedåt för flera ålders-grupper, men om det är trender måste framtida mätpunkter visa.
Om man använder antalet slutenvårdspatienter som indikator kan följande sägas om hälsoläget i Jämtlands län i jämförelse med riket;
• Det är färre ungdomar som vårdas i slutenvården i Jämtland län i jämförelse med riket.
• Ett större undantag finns, män i åldern 15-19 år som har ångestrelaterade sjukdomar i Jämtlands län är flera i slutenvården än i riket.
•
Kvinnor vårdas i större utsträckning än män oavsett åldersgrupp i slutenvården i Jämtlands län, men i mindre utsträckning i jämförelse med riket.
När det gäller hälsoläget för olika grupper av yngre, uppdelat på sjukdomsgrupper, är situationen följande;
• När det gäller psykossjukdomar för åldersgruppen 15-24 år är trenden sedan cirka fem år tillbaka kraftigt avvikande. Särskilt avvikande är åldersgruppen 15-19 år.
• När det gäller depressionssjukdomar är det mer vanligt i åldergruppen 20-24 år, och i samma åldersgrupp är antalet patienter år 2007 fler per 100 000 invånare i jämförelse med år 1998.
För den andra åldersgruppen 15-19 år har antalet patienter sedan år 2000 legat konstant runt 80
patienter per 100 000 invånare. Ser man till skillnad i kön och ålder är förstämningssyndrom vanligare för kvinnor i åldersgruppen 15-19 år.
• För ångestrelaterade sjukdomar är mönstret något heterogent. Vad som tydligt kan urskiljas är att mellan 1998 och 2007 har antalet kvinnliga slutenvårdspatienter i åldersgruppen 15-19 år minskat betydligt.I övrigt är värdena år 2007 högre än 1998 för åldersgruppen 20-24 år oavsett kön, och detsamma gäller för män i åldersgruppen 15-19 år.
Det är drygt dubbelt så många kvinnliga patienter per 100 000 invånare i slutenvård år 2007 i åldersgruppen 15-19 år (42 för män och 112 för kvinnor). I den andra åldersgruppen 20-24 år har männen haft en ökande trend de senaste fem mätpunkterna, medan antalet kvinnor i sluten vård
Jämtlands läns landsting
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE
Sammanträdesprotokoll
59 (65)2009-04-21--22
har minskat kraftig de senaste tre mätpunkterna. Det är dock fler kvinnor i sluten vård jämfört med män (200 kvinnor och 135 män) per 100 000 invånare.
Psykisk ohälsa och sjukdomar bland unga männisikor är ett sammansatt och komplext område och landstingets arbete ska därför bedrivas därefter. Här kan företrädesvis nämnas att;
• Ungdomsmottagningen innehar en nyckelfunktion i arbetet för unga med psykisk ohälsa genom;
tidig upptäckt av ohälsa och desktruktivt beteende, ett förebyggande arbete, samt stöd-/gruppsamtal.
• Den vuxenpsykiatriska kliniken behöver fortsätta med att arbeta med evidensbaserade metoder som kan möta unga vuxna oberoende vilken problematik man har.
• Vuxenpsykiatriska kliniken har sedan länge arbetat med olika typer av suicidpreventiva metoder och det arbetet behöver fortsätta.
• I ljuset av omställningsarbetet vore en översyn av de totala psykiatriska resurserna (första och andra linjens psykiatri samt barn- och ungdomspsykiatrin) att föredra för att på bästa sätt effektivt utnyttja befintliga resurser.
Avslutningsvis anser vi i majoriteten att den förstärkta vårdgarantin för barn – och ungdomar inom psykiatrin är oerhört viktig och där en ”nollvision” för patientkön bör eftersträvas.”
Berit Johansson och Jonny Springe yttrar sig.
§ 87
Svar på fråga från Finn Cromberger (FP) om kontroll av tillfällig personal vad gäller utbildning, värdegrund m m (LS 372(2009)
Harriet Jorderud (S) besvarar den av Finn Cromberger lämnade och under § 45 antecknade frågan och anför följande:
”I dokumentet ”Anställning av nya medarbetare” (daterat 2007-10-02) står:
Oavsett anställningstidens längd ska rekryteringsprocessen tillämpas inför varje anställning av ny medarbetare i verksamhetsområdet/enheten. Det innebär bland annat att intyg och betyg ska inlämnas, intervjuer och referenstagning ska genomföras.
För legitimationsyrken ska kontroll göras mot HSAN. Dessa regler inkluderar korttidsanställd personal och skrivelsen har gått ut till samtliga chefer och personalhandläggare.
Rekryteringsprocessen ska säkerställa att landstinget anställer personer som har vederbörlig utbildning, delar landstingets värdegrund och inte har ett förflutet som inte kvalificerar för fortsatt tjänstgöring inom sjukvården. De personer som ska arbeta inom barn- och ungdomsvård ska också visa intyg från belastnings- och misstankeregister.
Jämtlands läns landsting
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE
Sammanträdesprotokoll
60 (65)2009-04-21--22
I den rekryteringsprocess som håller på att utformas diskuteras att intyg från misstanke och belastningsregister ska lämnas av alla som ska arbeta inom landstinget. Om beslutet blir så måste riktlinjer tas fram om hur arbetsgivaren ska ställa sig i förhållande till de olika uppgifter som kan fås via sådana intyg.
När det gäller stafettpersonal är det bemanningsföretagen som ansvarar för att deras personal uppfyller de krav som landstinget har det vill säga liktydigt de krav landstinget har när landstinget själv anställer personal. En förutsättning för att kunna teckna avtal med landstinget är att följa de riktlinjer som landstinget har.”
Finn Cromberger yttrar sig.
§ 88
Svar på fråga från Lise Hjemgaard-Svensson (M) om utvecklingsarbete inom jämställdhetsområdet (LS 528/2009)
Monalisa Norrman (V) besvarar den av Lise Hjemgaard-Svensson lämnade och under § 46 antecknade frågan och anför följande:
”För att kunna få del av de medel som SKL har fått till sitt förfogande finns det ett antal kriterier.
Ett av dessa är att landstinget ska ha fattat beslut om att inleda eller vidareutveckla ett arbete för systematisk jämställdhetsintegrering, exempelvis genom att underteckna CEMR-deklarationen eller genom att fastställa en policy för jämställd medborgar- och brukarservice.
Landstinget uppfyller i nuläget inte dessa kriterier.
Majoritetens avsikt är att CEMR´s deklaration skall undertecknas och arbete pågår för att analysera vilka delar i deklarationen som vi skall fokusera på för att kunna formulera en bra ansökan om medel till ansökningsomgången i oktober 2009.
I anslutning till detta är det värt att nämna att vi nu sedan en tid har en ny diskriminerings-lagstiftning, gemensam för alla diskrimineringsgrunderna. Vi har även en ny gemensam diskrimineringsombudsman.
Medvetenhet och kunskap behöver öka utifrån såväl jämställdhets- som mångfaldperspektiv. Det gäller såväl inåt i den egna organisationen som utåt med länsutvecklingsperspektiv.
Landstinget har därför tillskapat en resurs igenom en särskild personalstrateg med ansvar för jämställdhet och mångfald och annonserar dessutom just nu en tjänst med central placering med samma ansvarsområde.”
Lise Hjemgaard-Svensson yttrar sig.
Jämtlands läns landsting
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE
Sammanträdesprotokoll
61 (65)2009-04-21--22
§ 89
Svar på fråga från Lise Hjemgaard-Svensson (M) om stimulansbidrag till FoU-centrum på äldreområdet (LS 529/2009)
Robert Uitto (S) besvarar den av Lise Hjemgaard-Svensson lämnade och under § 47 antecknade frågan och anför följande:
”Just nu har vi fullt fokus från vår FoU-enhet på den regionaliserade läkarutbildningen, vilket gör att våra små resurser är helt uppbokade på detta.
Dock är frågan intressant och visar på spännande möjligheter som vi kan lyfta till vårt sam-arbetsorgan SVOM. Vi kan då se över kopplingen till äldreprocessen och statliga stimulansmedel och dessutom kan vi se om den kommunala FoU-verksamheten kan deltaga i ett sådant arbete om intresse finns.”
Lise Hjemgaard-Svensson yttrar sig.
§ 90
Svar på fråga från Gunnar Hjelm (M) om finansieering av den ideella föreningen för bildande av MittSverige-regionen (LS 530/2009)
Robert Uitto (S) besvarar den av Gunnar Hjelm lämnade och under § 48 antecknade frågan och anför följande:
”Landstinget i Västernorrland har ännu inte lämnat besked i finansieringsfrågan vilket har gjort att vi fram till nu haft samtliga kostnader.
Vi har klarat av ekonomin med ett effektivt arbete men vi bevakar naturligtvis frågan och om/ när vi får ett positivt beslut i regionbildningsfrågan kommer både arbetet och frågan om finansiering intensifieras.”
Gunnar Hjelm yttrar sig.
§ 91
Svar på fråga från Christer Siwertsson (M) om modellvård (LS 531/2009)
Hans Lundqvist (S) besvarar den av Christer Siwertsson lämnade och under § 49 antecknade frågan och anför följande:
”Fråga 1
Jämtlands läns landsting
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE
Sammanträdesprotokoll
62 (65)2009-04-21--22
Som ordförande i fullmäktige samarbetar jag med de två vice ordförandena om modellvården i landstinget. Vi följer upp organisationen genom att årligen besöka de olika politiska organen, ha fyra träffar om året med presidierna för alla de politiska organen och genom att hantera
verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser från beredningarna. Presidiet ansvarar dessutom för den långsiktiga studien över landstingets politiska organisation. Vart annat år följs organisationen upp med hjälp av en enkät.
Fråga 2
Enligt den undersökning som genomfördes 2008 kunde man se att beredningarna alltmer börjar fungera enligt intentionerna när de infördes. I samband med att beredningarna tar alltmer egna initiativ blir gränsdragningsfrågorna allt fler. Det blir också allt tydligare att det politiska arbetet inom landstinget måste samordnas med det partipolitiska arbetet. Det är viktigt att ledamoten i beredningen har med sig sitt partis ställningstagande i beredningsarbetet. Likaväl är det viktigt att när beredningarna tar initiativ att väcka ärende i fullmäktige att det görs på ett formellt riktigt sätt.
Det finns mera att göra för att beredningarna ska få den ställning som avsetts.
Fråga 3
För närvarande pågår en översyn av den politiska organisationen i en arbetsgrupp med
representanter för alla partierna och fullmäktiges presidium. Det finns idag ingen anledning att föregå de förslag som denna arbetsgrupp kan komma fram till.”
Christer Siwertsson yttrar sig.
§ 92
Svar på fråga från Bernt Söderman (C) om ökad belastning på hälsocentralerna p g a sjukintyg från första sjukdagen (LS 533/2009)
Harriet Jorderud (S) besvarar den av Bernt Söderman lämnade och under § 50 antecknade frågan och anför följande:
”Det som vi befarade skulle ske har inte inträffat, det går inte att se att läkarna har en större
arbetsbelastning p.g.a. den nya bestämmelsen. Det är dock viktigt att alltid analysera beslut som kan få återverkningar på vår verksamhet, det är lika viktigt att följa upp och utvärdera dessa beslut.”
Bernt Söderman yttrar sig.
Jämtlands läns landsting
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE
Sammanträdesprotokoll
63 (65)2009-04-21--22
§ 93
Svar på fråga från Berit Johansson (C) om äldreteam inom kommun och primärvård (LS 534/2009)
Harriet Jorderud (s) besvarar den av Berit Johansson lämnade och under § 51 antecknade frågan och anför följande:
”Representanter är utsedda men inte i de tre ursprungliga kommunerna. I Strömsunds kommun kunde de inte lösa biståndshandläggares deltagande och i Berg kunde primärvården inte delta förrän i höst. Däremot har Ragunda och Åre kommun utsett representanter.
Arbetet har startats upp i de kommuner där både landsting och kommun kunde bemanna äldreteamet det vill säga inom ett område i Ragunda respektive Åre kommun.”
Berit Johansson yttrar sig.
§ 94
Gemensam nämnd för närvård i Frostvikenområdet: Fyllnadsval av ledamot för tiden t o m 2010-12-31 för Bojan Edfors (S) som avsagt sig uppdraget
LANDSTINGSFULLMÄKTIGES BESLUT