Learning study

Learning study är en cyklisk undervisnings- och lärandeprocess ”impregnerad” i feno- menografi och variationsteori. I avsnittet synliggörs Learning study-cykeln i figur 1 på sida 45. Efter figur 1 beskrivs varje steg i Learning study-cykeln mer detaljerat i text. Först, en kort introduktion av Learning study.

En Learning study inleds med att lärarna avgränsar ett lärandeobjekt. I nästa steg for- muleras ett förtest som ska undersöka elevernas tidigare erfaranden av lärandeobjektet, samt leda fram till preliminär identifiering av lärandeobjektets kritiska aspekter. Med

utgångspunkt i de kritiska aspekterna formuleras det intentionella lärandeobjektet som ska iscensättas i Learning study-cykelns första forskningslektion. Efter forskningslekt- ionen genomförs ett eftertest i syfte att ta reda på det erfarna lärandeobjektet. Det er- farna lärandeobjektet analyseras utifrån elevernas uttryck för erfaranden av det iscen- satta lärandeobjektet i relation till erbjuden variation i de kritiska aspekterna under forskningslektionen.

Figur 1. Learning study-cykelns olika steg med inspiration från (Lewis, 2006; Nilsson 2014; Carl- gren, 2017).

4.3.1 Problemet och lärandeobjektet

Lärandeobjektets utgångspunkt är ett innehåll lärare finner svårt att undervisa i eller som de har erfarit att elever har svårt att lära sig. Lärandeobjekt ska inte förväxlas med

en komplett kursplaneförmåga, ett centralt innehåll eller som i den tidigare läroplanen, Lpo94, kunskapsmål. Lärandeobjektet relaterar direkt till utvecklandet av en del av ett kunnande, det vill säga en förmåga i relation till ett specifikt undervisningsinnehåll (Wernberg, 2009). Lärandeobjektet definieras i ett första steg av en grupp lärare. Den första pilen i figur 1, gestaltar problemet och lärandeobjektet.

Begreppet lärandeobjekt används inom Learning study och beskriver vilka aspekter av ett särskilt innehåll eleverna behöver urskilja för att utveckla kunnande i relation till ett fenomen, ett begrepp eller en procedur som de ännu inte har erfarit (Carlgren, Eriks- son & Runesson, 2017). Lärandeobjektet uppträder i olika skepnader. Lärandeobjektets ”första ordningens perspektiv” är lärarens eller forskarens avgränsning av lärandeobjek- tets innebörd. Elevers erfarande av lärandeobjektet är däremot ett uttryck för ett ”andra ordningens perspektiv”. Andra ordningens perspektiv innebär att forskaren beskriver hur individer erfar olika aspekter av samma fenomen (Marton, 1981; Kroksmark, 2007; Wernberg, 2009; Ekdahl, 2012; Nilsson 2014). Lärandeobjektet består i teorin av två delar som alltid samverkar i undervisning enligt Marton och Pang (2006). De två de- larna är det direkta lärandeobjektet som relaterar till innehållet (vad) i undervisningen samt det indirekta lärandeobjektet som relaterar till den förmåga (hur) eleverna ska ut- veckla. Elevernas fokus kommer att vara riktat mot det direkta lärandeobjektet, medan lärarnas fokus riktas mot både det direkta och det indirekta lärandeobjektet (Wernberg, 2009). Lärandeobjektet konstitueras av de kritiska aspekter som är avgörande för ele- verna att erfara. Lärandeobjektet blir på så sätt relativt och beroende av vad eleverna be- härskar och ännu inte har urskilt. När eleverna har urskilt de kritiska aspekterna har de erfarit dem och därmed ett mer differentierat lärandeobjekt (Carlgren, Eriksson & Ru- nesson, 2017).

4.3.2 Förtest, lektion och eftertest

När lärarna har avgränsat ett lärandeobjekt blir nästa steg i Learning study-cykeln att forma ett förtest, se förtest i figur 1 på sida 45. Förtestets syfte är att kartlägga elevernas tidigare erfarenheter av lärandeobjektet. Den samlade variationen av elevers erfaranden kategoriseras med hjälp av en fenomenografisk analys i ett utfallsrum och kritiska aspekter identifieras. De från förtestet urskilda kritiska aspekterna bildar det intention- ella lärandeobjektet, vilket även pilen förtest i figur 1 synliggör. Det intentionella lä- randeobjektet utgörs av en planering för hur de kritiska aspekterna ska varieras i forsk- ningslektionen. När det intentionella lärandeobjektet iscensätts i lektionen, se pil nr 3 i figur 1, byter lärandeobjektet skepnad till iscensatt lärandeobjekt. Även om lärarna har en planering behöver de vara lyhörda för elevers uttryck för nya kritiska aspekter som de kan behöva erfara variation i. Vad eleverna erfor av det iscensatta lärandeobjektet

undersöks i ett eftertest (pil nummer 4 i figur 1). Här byter lärandeobjektet på nytt skep- nad och blir det erfarna lärandeobjektet. Det erfarna lärandeobjektet analyseras utifrån elevers erfarande av det iscensatta lärandeobjektet och undervisningens behandling av innehållet. Det erfarna lärandeobjektet bildar intentionellt lärandeobjekt (se pil 5 i figur 1) inför nästa forskningslektion i Learning study-cykeln tillsammans med förtestet. Ele- vers variation av erfaranden i eftertestet utgör ett nytt utfallsrum som analyseras feno- menografiskt och jämförs med förtestet. Syftet med eftertestet och analysen av lektionen är att utvärdera det erfarna lärandeobjektet. Har eleverna lärt sig det som var avsett? Har det om möjligt uppkommit nya kritiska aspekter? Vad erbjöd undervisningen eleverna att urskilja av de kritiska aspekterna? Vilket erfarande av vilka aspekter uteblev och vad kan det bero på? Hur iscensätter vi variation i dessa aspekter i nästa lektion med ny elevgrupp? Fokus i analysen är aldrig på aktiviteternas organisation eller på läraren utan på tillämpningen av variationsteorin i relation till lärandeobjektet, se pil nummer 6 i fi- gur 1 (Marton & Pang, 2006; Wernberg, 2009).

Nilsson (2014) jämför hur begreppet lärandeobjekt i en Learning study sammanfaller med begreppet didaktisk kongruens (Andersson, 2011) som innebär att lektioner och ut- värdering återspeglar målen och hur de inledande lektionerna utgår från elevers tidigare erfarenheter och väcker intresse för det som ska läras. Marton (2014) menar att lärande är avhängt erfarande av variation i ett lärandeobjekts kritiska aspekter.

4.4 Sammanfattning

Learning study är en cyklisk undervisningsmodell som används inom praxisnära forsk- ning för att vetenskapligt utveckla undervisningspraktiken (Carlgren, 2017). En Le- arning study inleds med ett förtest för att kartlägga elevernas erfaranden av en avgrän- sad förmåga för urskilja kritiska aspekter av lärandeobjektet. För ändamålet används fe- nomenografi. De kritiska aspekterna utgör det intentionella lärandeobjektet som ska iscensättas i undervisning utifrån variationsteori. Sedan följer en forskningslektion med fokus på variation i de kritiska aspekterna som utgör det iscensatta lärandeobjektet. Slutligen genomförs ett eftertest för att fenomenografiskt undersöka vad eleverna lärt sig, det vill säga det erfarna lärandeobjektet. Undervisningens erbjudande av kritiska aspekter analyseras och relateras till resultatet av den fenomenografiska analysen av ef- tertestet. Utifrån analysen av eftertest och forskningslektion iscensätts därefter en ny forskningslektion i en ny elevgrupp (Marton, 2005; Wernberg, 2009; Nilsson, 2014; Carlgren, Eriksson, Runesson, 2017).