9. Forskningslektionerna i A och B klasserna
11.8 Vidare forskning
Jag presenterar här några idéer för vidare forskning utifrån frågor som väcktes under ar- betet med denna studie.
Ett förslag till vidare forskning inom ramen för Learning study och utforskat lärande- objekt skulle kunna vara att dela upp genomförd studies lärandeobjekt i tre delar för att minska den samtida variationen initialt. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet formuleras i så fall till ett lärandeobjekt som genomförs i en Learning study-cykel. Där- efter skulle begreppen ingå i ett lärandeobjekt tillsammans med en fysisk aktivitet. Här skulle genomförandet av den fysiska aktiviteten fokuseras genom begreppen. I ett sista och ett tredje steg skulle sedan ett lärandeobjekt formuleras utifrån att värdera den fy- siska aktiviteten genom begreppen. Detta förslag grundar sig på en avgränsning lärande- objektet i syfte att minska variationsrymden i forskningslektionerna så att fler elever får möjlighet att hantera variationen som erbjuds.
Ett andra förslag till vidare forskning inom ramen för Learning study och valt läran- deobjekt skulle kunna vara att upprepa en Learning study med samma lärandeobjekt i sin helhet. Det kommer då att finnas en förutfattad mening om vilka de kritiska aspekterna kommer att vara. Frågan är då om de kritiska aspekterna tangerar varandra eller om det blir andra kritiska aspekter som identifieras. Dessutom kan syftet med att upprepa en studie med samma lärandeobjekt vara att undvika de misstag som begicks vid genomförandet av denna studie och på så vis kunna utveckla undervisningen ytterli- gare.
Det tredje förslaget till vidare forskning inom ramen för Learning study och valt lä- randeobjekt är att iscensätta de kritiska aspekterna som urskildes ”rakt upp och ner” i nya elevgrupper utan att genomföra någon fenomenografisk analys av elevernas tidigare erfarenheter. Därefter skulle samma variation i de kritiska aspekterna skapas i de olika elevgrupperna.
Det sista förslaget är att variera organisationen för hur eleverna erbjuds möjlighet att urskilja de kritiska aspekterna i undervisningen i syfte att studera om det finns andra undervisningsfenomen som påverkar lärandet, än erbjudandet av variationen i de kri- tiska aspekterna. Variationsmönstren skulle i så fall hållas konstanta och organisationen variera. Det vore också intressant att se om en annan studie skulle kunna identifiera huruvida den samtida, gemensamma upplevelsen av lärandeobjektet gynnar lärandet i jämförelse med att variation skapas genom elevers berättade upplevelser, vilket var fal- let i den här studiens A-och B-klass.
Slutord
I en Learning study utforskas lärandeobjektet tillsammans med eleverna utifrån identifi- eringen av de kritiska aspekterna. De kritiska aspekterna är centrala för elever att erfara variation i för att lära sig det som är avsett. Elevers erfarande av lärandeobjektet är av- hängigt de kritiska aspekter läraren själv har urskilt och därmed medvetet kan skapa va- riation i. Det är en viktig reflektion för lärare eftersom det är en insikt i att undervisning möjliggör eller begränsar elevers utvecklande av ett kunnande.
Lärandeobjektet behöver avgränsas så mycket som möjligt utifrån erfarenheten att ju större lärandeobjektet är, desto fler aspekter behöver varieras. En för stor variations- rymd begränsar lärandet. Det förefaller dessutom som variationen i de kritiska
aspekterna behöver utgå från en i nuet, av alla i elevgruppen, samtidig upplevd erfaren- het.
En Learning study utvärderar sig själv eftersom Learning study bygger på principen för didaktisk kongruens. När det blir ”grus i maskineriet” blir en Learning study en ek- vation som inte går att lösa.
Kritiska aspekter kan identifieras i vilken del av cykeln som helst, beroende på i vil- ket skede de upptäcks. Syftet med ett förtest är ju dock att där försöka identifiera det som är kritiskt. Variation i kritiska aspekter kan erfaras av eleverna i förtest och eftertest likväl som i undervisning beroende på vilken variation som erbjuds eleverna.
Vidare är en risk med Learning study att ämnesinnehållets sensmoral eller andeme- ning förbises genom att Learning study-modellen kräver att elever och lärare förhåller sig teknokratiskt till innehållet. Detta gäller kanske i synnerhet när lärandeobjektet, vil- ket är fallet i denna studie, bygger på upplevelser av fysisk aktivitet genom begrepp. Det var självklart att fokus framförallt hamnade på begreppsförståelsen och tillämpningen av densamma, vilket var den utvärderingsbara kunnigheten. Härmed lades mindre vikt vid elevernas faktiska innehåll i sina upplevelser.
Mitt erfarande är att Learning study är en didaktisk modell som konkretiserar, be- greppsliggör och synliggör relationen mellan undervisning och lärande av ett avgränsat innehåll. Genom att forma ett lärandeobjekt av begriplighet, hanterbarhet och menings- fullhet i relation till upplevelsen av street dance erbjöds eleverna i genomförd studie att utveckla kunnande i hälsa, med andra ord.
Litteraturförteckning
Abel, T. (2007). Cultural capital in health promotion. I red: Mc Queen, D. V. & Kickbusch, I. Health and modernity. The role of theory in health promotion (pp. 43 47). New York: Springer.
Ahlberg, A. (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa. Några elevers syn på hälsa i skolämnet Idrott och hälsa. Malmö: Malmö studies in Sport Sciences Vol. 19.
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I: B. Star- rin & P-G. Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori, ss. 111-136. Lund: Studentlitteratur
Alfrey, L. & Brown, T. (2013). Health literacy and the Australian Curriculum for Health and Physical Education: A marriage of convenience or process of empower-ment? Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education 4(2), pp.159-173. Annerstedt, C. (2008). Physical Education in Scandinavia with a focus on Sweden: a
comparative perspective. Sport, Education and Society, 13(4), pp. 303-318.
Annerstedt, C. & Gjerset, A. (2002), Idrottens träningslära. Malmö: SISU idrotts- Böcker.
Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rönholt, H. (2001) Idrottsundervisning - ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare.
Andersson, B. (2011). Design och utvärdering av undervisningsskekvenser.
I: B. Andersson, I. Carlgren, M. Hagberg-Ripellino, S. Lundström, I. Mossberg Schüllerqvist, C. Olin-Scheller, o.a. (Red.), Forskning om undervisning
och lärande. Lärare som praktiker och forskare: om praxisnära forskningmodeller. (Vol. 5, ss.18- 27). Stockholm: Stiftelsen SAF i samarbete med Lärarförbundet. Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Antonovsky, A. (1994). A sociological critique of the "wellbeing" movement. Advances, 10 (3), pp. 6-12.
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion. Health promotional international, 11 (1) pp. 11-18. Oxford: University Press. Bauman, Z. (2008). Konsumtionsliv. Göteborg: Daidalos.
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Beni, S., Fletcher, T. & Ní Chróinín, D. (2016). Meaningful Experiences in Physical Education and Youth Sport: A Review of the Literature. Quest, 69 (3) pp. 291-312. Bergentoft, H. (2014). Lärande i rörelse. Utveckling av kroppslig förmåga ur ett icke
dualistiskt perspektiv. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Bergqvist, M. & Echevarría, C. (2011). En introduktion till Learning study. I: T. Maunula, J. Magnusson, C. Echevarría (Red.) Learning Study – undervisning gör skillnad. Lund: Studentlitteratur
Booth, S. & Ingerman, Å. (2002). Making sense of physics in the first year of study. Le- arning and Instruction, 12 (5), pp. 493-507.
Brolin, M. (2014). Hälsoarbete i skolan – mer än motion, morötter och moral? Diss. Örebro: Örebro universitet.
Brugge, B. (1999). Varm torr, mätt och glad I: B. Brugge, M. Glantz, K. Sandell (Red.), Friluftslivets pedagogik, ss.45-65: Borås: Liber
Carlgren I. (1999). Pedagogiska verksamheter som miljöer för lärande. i I. Carlgren (Red.), Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Carlgren, I. & Marton, F. (2001). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets för- lag.
Carlgren, I. (2005). Praxisnära forskning – varför, vad och hur? I: I. Carlgren, I. B- Josefson & C. Liberg (Red.), Forskning av denna världen II, – om teorins roll i praxisnära forskning, ss.7-17. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Carlgren, I. (2011). Kunnande-kunskap-kunnande i L. Lindström, V. Lindberg, A. Pet- tersson, (Red.), Pedagogisk bedömning: om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. ss 43-59. Stockholms Universitets förlag.
Carlgren, I. (2012). Kunskap för bildning? I: T. Englund, E. Forsberg & D. Sundberg (Red.), Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lä- rar- utbildning och skola (s.118-139). Stockholm: Liber.
Carlgren, I. (2017). Learning study I: I. Carlgren (Red.), Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning study. Malmö: Gleerups
Carlgren, I., Eriksson, I. & Runesson, U. (2017). Learning Study. I: I. Carlgren (Red.), Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning study, ss. 17-30. Malmö: Gleerups.
Cibangu, S. K. & Hepworth, M. (2016). The uses of phenomenology and Phenomnography: A critical review. Library & Information Science Research (07408188) 38 (2), pp. 148-160.
Cavallini, M.F. (2006). Who Needs Philosophy in Physical Education? Journal of Physical Education, Recreation and Dance. 77(8), pp. 28-30. Collins, A. (1992). Toward a design science of education. I: E. Scandlon &
T. D. Shea (Red.). New directions in educational technology. Berlin: Springer Verlag.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Denzin, N.K. & Lincoln, Y.S. (2008). Collecting and Interpreting Qualitative Materi- als. Thousand Oaks, CA: Sage Publications, Inc.
Dewey, J. & Bentley, A.F. (1949). Knowing and the known. Boston: Beacon Press Ekberg, J-E. (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering. En studie av ämnet Idrott
och hälsa i skolår 9. Diss. Malmö: Malmö Studies in Educational Sciences, 46. Ekdahl, A-L. (2012). Elevers skilda sätta att erfara talmönster – en studie av elever i
årskurs 3 och 4. Stockholm, masteruppsats: Stockholms Universitet
Engström, L-M. (2010). Idrottspedagogikens framväxt i Sverige. Svensk idrottsforsk- ning, 19 (1), ss. 20-25.
Engström, L-M. & Redelius, K. (red) (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS Förlag.
Eriksson, M. (2007). Unravelling the mystery of salutogenes. Helsingfors: Folkhälsan Research center.
Evans, J. (2003). Physical education and health: a polemic or ‘let them eat cake’. European Physical Education Review, 9(1), pp. 87-101.
Evans, J. (2004). “Making a difference? Education and ‘ability’ in physical education”. European Physical Education Review, 10 (1), pp. 95-108.
Evans, J., Rich, E. & Davies, B. (2004). The Emperor’s New Clothes: Fat, Thin, and Overweight. The Social Fabrication of Risk and Ill Health. Journal of teaching in
physical education, 23 (4), pp. 372-391.
the corporeal device. British Journal of Sociology of Education, 30 (4), pp. 391- 406. Falkner, K. (2015-01-29). Learning Study och Lesson study - exempel på skolutveckling.
Stockholms universitet: Digital föreläsning.
Falkner, K. (2015-04-16). Fenomenografi – redskap för att nå kunskap om elevers kunnighet. Stockholms universitet: Digital föreläsning.
Falkner, K. (2015-04-29). Variationsteori - en utveckling ur fenomenografin. Stockholms Universitet: Digital föreläsning.
Fohlin, N., Moerkerken, A., Westman, L. & Wilson, J. (2017). Grundbok i kooperativt lärande - Vägen till det samarbetande klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Gard, M. (2003). Being Someone Else: using dance in anti-oppressive teaching.
Educational Review. 55 (2), pp. 211-223.
Genné, B. (2004). ‘Dancin’ in the street’ - Street dancing on film and video from Fred Astaire to Michael Jackson. I: G. Morris, L. Nicholas (Red.), Rethinking Dance History: Issues and Methodologies. New York: Routledge.
Gerdin, G. & Larsson, H. (2018). The productive effect of power: (dis)pleasurable bod- ies materialising in and through the discursive practices of boys’ physical educa- tion, Physical Education and Sport Pedagogy, 23 (1), pp. 66-83.
Gibbs, B. (2014). Wii lär oss dansa? – Om dansspel, rörelsekvaliteter och lärande i Id- rott och hälsa. Licentiatuppsats. Stockholm: Gymnastik och idrottshögskolan. Graffman -Sahlberg, M. (2014). Fysisk hälsa som lärobjekt - En laborativ
undervisningsmodell i Idrott och hälsa. Licentiatuppsats. Stockholm: Gymnastik och idrottshögskolan.
Goodyear, A., Kerner, C. & Quennerstedt, M. (2017).Young people’s uses of wearable healthy lifestyle technologies; surveillance, self-surveillance and resistance. Sport Education and Society.https://doi.org/10.1080/13573322.2017.1375907, pp. 1-14. Gratton, C. & Jones, I. (2011). Research Methods for Sport Studies. London: Routledge Harris, R. L. (2011). Phenomenographic perspectives on the structure of conceptions:
The origins, purpose, strengths, and limitations of the what/how and referen- tial/structural frameworks. Educational Research Review. 6 (2) pp. 109-124. Hastie, P. & Siedentop, D. (1999). An ecological perspective on physical education. Eu-
ropean Physical Education Review. 5 (1), pp. 9-29.
Hill, D. B., & Morf, M. E. (2000). Undoing theory/practice dualism: Joint action and knowing from within. Journal of Theoretical and Philosophical Psychology, 20 (2), pp. 208-224.
Hillman, C. H., et al. (2008). Be smart, exercise your heart; exercise effects on brain and cognition. Nature Reviews Neuroscience (9) pp. 58-65.
Kirk, D. (2010). Physical education futures. Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge Kretchmar, R. S. (2007). What to do with meaning? A research conundrum for the
21st century. Quest, 59 (4), pp. 373–383.
Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik - en didaktisk möjlighet. Didaktisk Tidskrift Vol. 17 (2-3), ss. 1-50.
Kullberg, A. (2010). What is taught and what is learned: professionals insights gained and shared by teachers in mathematics. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Student- litteratur.
Larsson, H. (2013). Idrottsvetenskap – läran om … idrott? – En nutidshistoria om fors- karutbildningsämnet idrottsvetenskap, ss. 239-263. I: H. Bolling, L. Yttergren (Red)., 200 år av kroppsbildning. Gymnastiska centralinstitutet/Gymnastik- och idrottshögskolan 1813-2013. Stockholm: Gymnastik och idrottshögskolan. Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa. – I går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber
Larsson, H., & Redelius, K. (2008). Swedish physical education research and future directions. Physical Education and Sport Pedagogy, 13 (4), pp. 381-398. Larsson, H., Fagrell, B. & Redelius, K. (2009). Queering Physical Education. Between benevolence towards girls and a tribute to masculinity. Physical Educa-
tion & Sport Pedagogy 14 (81), pp. 1-17.
Larsson, H., Quennerstedt, M. & Öhman, M. (2014). Heterotopias in physical educa- tion: towards a queer pedagogy? Gender & Ed., 26 (2), pp. 135-150.
Larsson, K. (2013). Kritiskt tänkande i grundskolans samhällskunskap. En fenomeno- grafisk studie om manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskap hos
elever i årskurs 9. Diss. Göteborg: Gothenburg studies in educational sciences 346. Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research.
International Journal of Research & Method in Education, 32 (1), pp. 25-38.
Lave, J. (1996). Teaching, as Learning, in Practice. Mind, Culture and Activity, 3 (3), pp. 149–164.
Lewis, C., Perry, R. & Murata, A. (2006). How should research contribute to instruc- tional improvement? The case of Lesson Study. Educational Researcher; 2006; 35 (3), pp. 3-14.
Light, R.L., Harvey, S. & Memmert, D. (2013). Why children join and stay in sports clubs: Case studies in Australian, French and German swimming clubs. Sport, Education and Society, 18 (4) pp. 550-566.
Lindberg, V. (2015-04-16). Learning study - förtest och eftertest. Stockholms universi- tet: Digital föreläsning.
Linde, G. (1993). On Curriculum Transformation: Explaining selection of content in teaching. Stockholm/ Uppsala: HLS förlag.
Linde, G. (2006). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori: Lund: Studentlit- teratur.
Lo, M. L. (2012). Variation Theory and the Improvement of Teaching and Learning. Diss. Göteborg: Göteborg studies in educational sciences.
Lo, M. L., Pong, W. Y. & Ko, P. Y. (2005). Making use of learning studies to cater for individual differences. In M. L. Lo, W. Y. Pong, & P. P. M. Chik (Eds.), For each and everyone: Catering for individual differences through learning studies (pp. 27- 40). Hong Kong: Hong Kong University Press.
Loland, S. (2000). Idrett som akademisk fag: fra grunnlagsproblemer till praktisk poli- tikk, Intern rapport. Karlstad: Karlstads universitet
Londos, M. (2010). Spelet på fältet: Relationen mellan ämnet Idrott och hälsai gymna- sieskolan och idrott på fritiden. Diss. Malmö: Malmö Studies in Educational Sci- ences.
Lundvall, S. & Meckbach, J. (2004). Fritt och omväxlande! Lärares bakgrund och tan kar om sitt yrke. I: H. Larsson, K. Redelius (Red.), Mellan nytta och nöje, bil- der av ämnet Idrott och hälsa, ss.70-80. Stockholm: Idrottshögskolan.
Lundvall, S. & Meckbach, J. (2008). Mind the gap: physical education and health and the frame factor theory as a tool for analyzing educational settings. Sport, Educat- ion and Society, 13(4), ss. 345-364.
Lundvall, S. & Meckbach, J. (2012). Tid för dans! I: H. Larsson, J. Meckbach (Red.), Idrottsdidaktiska utmaningar. ss. 103-119. 2:a upplagan. Stockholm: Liber Marton, F. (1981). Phenomnography- describing conceptions of the world around us.
Instructional Science, 10, pp. 177-200.
Marton, F. (2005). Om praxisnära grundforskning. I: I. Carlgren, I. Josefson & C. Li- berg (Red.), Forskning av denna världen II – om teorins roll i praxisnära forskning, ss. 105-122. Stockholm: Vetenskaprådet.
Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning and awerness. Mahwah, NJ: Erlbaum. Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande: Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. & Morris, P. (2002). (eds.). What matters? Discovering Critical conditions of classroom learning. Göteborg: Acta Universitas.
Marton, F., & Pang, M.F. (2006). On some necessary conditions for learning. Journal of the Learning Science, 15(2), 193-220.
Marton, F., & Svensson, L. (1978). Att studera omvärlds uppfattning: två bidrag till me- todologin. Göteborg: Göteborgs universitet
Marton, F., & Tsui, A. (eds.). (2004). Classroom discourse and the space of learning. Mahwah, NJ: Erlbaum.
Mattsson, T. (2016). Expressiva dansuppdrag. Utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. Diss. Malmö: Malmö Studies in Sport Sciences, vol. 23.
Mattsson, T., & Lundvall, S. (2015). The position of dance in physical education. Sport, Education and Society, 20 (7) pp. 855-871.
Maunula, T., Magnusson, J. & Echevarrıa, C. (2011). Learning Study – undervisning gör skillnad. Lund: Studentlitteratur.
Mc Cuaig, L., Quennerstedt, M. & Macdonald, D. (2013). A salutogenic, strengths- based approach as a theory to guide HPE curriculum change. Asia-Pacific Journal of Health, Sport and Physical Education. 4 (2) pp. 109-125. Mc Cuaig, L., & Quennerstedt, M. (2018). Health by Stealth exploring the sociocultural
dimensions of salutogenesis for sport, health and physical education research. Sport Education and Society. 23 (2),pp. 111-122.
Medin, J., & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en littera- turstudie. Lund: Studentlitteratur.
Merleau-Ponty, M. (1945/1997): Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos. Molander, B. (1996). Kunskap i handling. Göteborg: Diadalos.
Nationalencyklopedin. (2017). www.ne.se. [Hämtad, 2017-01-07].
Nilsson, K. (2014). Hitta lätt - så blir det rätt! En praxisnära, didaktisk studie om att orientera sig med hjälp av en karta. Licentiatuppsats. Stockholm: Gymnastik och idrottshögskolan.
Nintendo, (2017). https://www.nintendo.se/support/142-wii [Hämtad2018-04-24]
Nutbeam, D. (2000). Health Literacy as a public health goal: A challenge for contempo- rary health education and communication into the 21st century. Health Promot Int, 15 (3), pp. 259-267.
Nutbeam, D. (2008). The evolving concept of health literacy. Social Science & Medi- cine. 67 (12), pp.259-267.
Nutbeam, D. (2009). Defining and measuring health literacy: what can we learn literacy studies? International Journal Public Health. DOI 10.1007/s00038-009-0050-x. Nyberg, G. (2014). Ways of knowing in ways of moving – A study of the meaning of
capability to move. Stockholm: Stockholms universitet. Avhandling vid avdelningen för etnologi, religionshistoria och genusstudier.
Nyberg, G. & Carlgren, I. (2015). Exploring knowing in moving-somatic grasping of house-hopping. Physical Education and Sport Pedagogy, 20 (6), pp. 612-628. Nyberg, G. & Larsson, H. (2014). Exploring ‘what’ to learn in physical education.
Physical Education and Sport Pedagogy, 19 (2), pp. 123-135.
Okasha, S. (2002). Philosophy of Science. A very short introduction. Oxford: Oxford University Press
Paakkari, L., & Paakkari, O. (2011). Health literacy as a learning outcome in schools. Health Education, 112 (2), pp. 133-152.
Pang, M. F. (2003). Two faces of variation. On continuity in the phenomenographic movement. Scandinavian Journal of Education research, 47 (2), pp. 145-156.
Petracovschi, S., Costas, C. & Voicu, S. (2011). Street dance: form of expressing identity in adolescents and youth. Timisoara Physical Education &
Rehabilitation Journal. 3 (6), pp. 7-12.
Pihlgren, A. S. (2013). Det tänkande klassrummet. Stockholm: Liber
Pörn, I. (1995). Vad är hälsa? I: K. Klockars & B. Österman (Red.), Begrepp om hälsa, fi-losofiska och etiska perspektiv på livskvalitet, hälsa och vård, ss. 14-28. Stock- holm: Liber.
Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. Diss. Örebro: Örebro studies in physical education, 15.
Quennerstedt, M. (2007). Hälsa eller inte hälsa - är det frågan? Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 16 (2) ss. 37-55.
Quennerstedt, M. (2008). Exploring the relation between physical activity and health – a salutogenic approach to physical education. Sport, Education and Society, 13(3),
pp. 267-283.
Quennerstedt, M., Burrows, L. & Maivorsdotter, N. (2010). From teaching young peo- ple to be healthy to learning health. Utbildning & Demokrati: Tidskrift för Didaktik och utbildningspolitik, 19 (2), ss. 97–112.
Quennerstedt, M., Öhman, M. & Eriksson, C. (2008). Physical education in Sweden – a national evaluation. Education-Line.
Runesson, U. (1999). Variationens pedagogik: skilda sätt att behandla ett matematiskt innehåll. Diss. Göteborgs universitet. Göteborg: Göteborgs universitet.
Rovegno, I. (2006) Situated perspectives on learning. I: D. Kirk, D. Macdonald, & M. O’Sullivan (Eds.), The handbook of physical education, pp. 262-274.
London: SAGE Publications.
Runesson, U. & Marton, F. (2009).The lived theory of variation. How results from learning study can be source of adaption and development in new classroom set- tings. Paper presented at the First Swedish Research Link symposium on Variation theory and Learning Study, Hong Kong University 3-4 dec. Hong Kong.
Runesson, U. (2017). Variationsteori som redskap för att analysera lärande och designa undervisning. (Red.), Carlgren, I: Undervisningsutvecklande forskning - Exemplet Learning study: Malmö: Gleerups.
Schenker, K. (2011). På spaning efter idrottsdidktik. Diss. Malmö: Malmö Studies in Educational Sciences.
Shilling, C. (2010). Exploring the society-body-school nexus: theoretical and method- ology issues in the study of body pedagogics. Sport, Education and Society, 15(2), 151-167.
Sirna, K., Tinning, R. & Rossi, T. (2008). The social tasks of learning to become a physical education teacher: considering the HPE subject department as a commu- nity of practice, Sport, Education and Society, 13(3), pp. 285-300.
Skolinspektionen. (2010). Mycket idrott och lite hälsa. Skolinspektionens rapport från den flygande tillsynen i Idrott och hälsa. Rapport: 2010: 2037. Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen. (2012). Idrott och hälsa i grundskolan: med lärandet i rörelse. Rap- port 2102:5. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen.(2015). Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Sunnerbo gymnasiet i Ljungby kommun. Dnr 400-2014: 2725. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (1996). Grundskola för bildning. kommentarer till läroplan, kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Statens Skolverk.
Skolverket. (2000). Kursplan för Idrott och hälsa, LPO 94. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135.
Skolverket. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003: Idrott och hälsa(NU 03). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i Idrott och hälsa. Stockholm: Fritzes förlag.
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Idrott och hälsa, ss.51-57. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfa- renhet i praktiken. Stockholm: Fritzes.
Sköldhammar, N. & Wickström, L. (2014). Dans som normbrytare – om pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar av dans i skolan. Masteruppsats. Stock-
holm: Gymnastik och idrottshögskolan.
Standar, P. (2015). Variationsteori - En kunskapsöversikt över det variationsteoretiska Forskningsfältet. magisteruppsats. Kalmar/ Växjö: Linnéuniversitet.
Stigler, J. W. & Hiebert, J. (1999). The teaching gap. Best ideas from the world’s teach- ers for improving education in the classroom. New York: Free Press.
Svennberg, L., Högberg, H. (2018). Who gains? Sociological parameters for obtaining high grades in physical education. Nordic Journal of Studies in Educational Policy. DOI: 10.1080/20020317.2018.1440112.
Svensson, L. (1997) Theoretical Foundations of Phenomenography. Higher Education Research & Development, 16:2, 203-212.
Svensson, M-L.(2015) Matematiklyftet, ett lyft för inkludering? Borås: Borås Högskola. Swartling -Widerström, K. (2005). Att ha eller vara en kropp. En textanalytisk studie av