• No results found

9. Forskningslektionerna i A och B klasserna

11.7 Studiens giltighet och tillförlitlighet

I mitt förhållningssätt till giltighet och tillförlitlighet har jag förhållit mig objektivt re- flekterande. Kvale och Brinkman (2014, s. 292) använder objektiv reflexivitet för att be- skriva hur forskaren reflekterar över sina bidrag till kunskapsproduktionen. Objektivitet innebär att forskaren strävar efter att förhålla sig medvetet till den egna subjektiviteten. Att vara medveten om detta och sträva efter känslighet i fråga om fördomar är det- samma som reflexiv objektivitet. Underbyggda bedömningar görs inom hermeneutisk forskning på basis av de förutfattade meningar som gör ett fenomen möjligt att förstå, menar Kvale och Brinkman (2014).

Wernberg (2009) använder termen trovärdighet och undviker medvetet begreppen giltighet och tillförlitlighet då hon menar att det inte finns endast ett rätt sätt att bedriva praxisnära forskning på då användaren ställs inför en mängd valmöjligheter vid genom- förandet. En nyckel till trovärdighet menar Wernberg är att på ett så tydligt sätt som möjligt beskriva det man har gjort, vilket har varit min ambition i licentiatuppsatsen.

Inbyggt i Learning study finns idén om undervisningsutveckling. Det skulle därmed fungera att jämföra på vilket sätt andra elevers tidigare erfarenheter av lärandeobjektet skiljer sig eller är generaliserbara med elevernas erfarenheter i genomförd studie. Likväl

skulle det gå att studera om de kritiska aspekterna i den här studien är överförbara till nya elevgrupper samt om det erfarna lärandeobjektet i så fall skulle överensstämma eller skilja sig i studierna. I en ny studie skulle målet vara ett mer kvalitativt kunskapsbidrag inom ramen för undervisningsutveckling genom ett förbättrat genomförande av den nya studien, snarare än att eftersträva så stor likhet som möjligt med den tidigare.

Giltighet i forskningsdesignen Learning study relaterar till begreppet didaktisk kon- gruens (Andersson, 2011) som jag genomgående har använt i studien. Didaktisk kon- gruens innebär i relation till genomförd studie huruvida förtesten undersökte elevernas tidigare erfarenheter av lärandeobjeket, eller inte. Den didaktiska kongruensen svarar på om den fenomenografiska analysen gjordes på ett sådant sätt att analysen urskilde vari- ationen i de kvalitativa likheter och skillnader som fanns i elevernas erfaranden av lä- randeobjektet, eller ej. Likväl som den didaktiska kongruensen utvärderade huruvida de urskilda kritiska aspekterna, erbjöds eleverna att erfara variation i, samt om eftertesten speglade elevers lärande av lärandeobjektet. Ett mål med den praktiska tillämpningen av teorierna under forskningsprocessens gång var att komma så nära det önskvärda forsk- ningsresultatet som möjligt, det vill säga att utveckla undervisningen i syfte att påverka elevernas lärande av lärandeobjektet (Carlgren, 2017).

För att objektivt reflektera över studiens validitet och reliabilitet har jag liksom Nils- son (2014) kombinerat olika källor och metoder för insamling av empiri. I studien be- står empirin av videofilmer från videoobservationer av förtest, lektioner och eftertest med tillhörande fältanteckningar samt elevers skriftliga utsagor i för- och eftertester. Studien har utgått från kontextuell erfarenhet som har formulerats till slutsatser genom användandet av fenomenografi och variationsteori vid analys av det fenomen som har undersökts (Kroksmark, 2007; Gratton & Jones, 2010). Studiens giltighet och tillförlit- lighet fokuserar tillämpningen av variationsteori och fenomenografi i relation till empiri (Marton, 2005; Gratton & Jones, 2010). Vid videoobservationerna har kameran haft fo- kus på läraren och hens samspel med eleverna, en och en, i mindre grupp eller i hel- klass. Syftet var att läraren utifrån sin planering skulle erbjuda eleverna variation i det som identifierats som kritiskt, vilket också är det som har utvärderats i det cykliska Le- arning study-förloppet, samt i analysens andra steg för kommande undervisning efter avslutad Learning study. En fördel med videoinspelningarna var, anser jag liksom Gibbs (2014), att de kunde ses vid upprepade tillfällen och nya avgörande händelser kunde ur- skiljas och diskuteras. Fältanteckningarna var framförallt användbara under genomfö- randet av studiens Learning study, när det fortfarande gick att återkalla minnesbilder ut- ifrån dem. Videoobservationerna och elevernas skriftliga utsagor har varit mycket vär- defulla under både analysfas 1 och 2, men i högre utsträckning i analysens andra fas, när empirin transkriberades.

De olika datainsamlingsmetoderna innebär att triangulering har tillämpats. Denzin och Lincoln (2008, s.7) menar att triangulering inte är en metod för att uppnå validitet

utan att triangulering är validitet. Objektivitet menar de, kan aldrig fångas utan är alltid representativ (Ibid).

I Learning studies genomförs ibland ett fördröjt eftertest för att undersöka om den kunnighet eleverna uppvisade vid studiens avslutande på något sätt har förändrats över tid (Nilsson, 2014; Wernberg 2009). Föreliggande studie innehåller inte något fördröjt eftertest, eftersom eleverna lämnade skolan drygt en månad efter att denna Learning study var avslutad.

Nilsson (2014) väcker frågan om kvalitativa studiers resultat kan relateras till andra sammanhang utanför det specifikt undersökta? – Ja, menar Larsson (2009), om forska- ren lyfter fram det som är generaliserbart i sin studie. Runesson och Marton (2009) samt Kullberg (2010) har undersökt huruvida ett lärandeobjekts kritiska aspekter är överför- bara mellan olika undervisningsgrupper och i kollegiala samtal. De förstnämnda fors- karna har studerat kritiska aspekter av lärandeobjekt i Sverige i relation till samma lä- randeobjekt i Hongkong samt Kullberg inom Sverige. Båda studierna visar att identifie- rade kritiska aspekter i ett undervisningssammanhang stämde överens med kritiska aspekter i andra.

Under datainsamlingsperioden diskuterade och analyserade vi lärare metoder, lekt- ioner och resultat, vilket innebar ett kunskapsutbyte oss lärare emellan, i analysens första fas. Jag upplevde det dock som problematiskt att jag ingick i en forskarskola med tilldelad tid till att fördjupa mig i teorierna och forskningsdesignen Learning study. Vi kunde av den anledningen inte fortsätta den gemensamma analysen i dess andra fas. Detta har jag sett som ett dilemma. Jag har upplevt mig vara mer ensam än kollegial i mina analyser av empiri i en forskningsdesign som bygger på kollegialt lärande.