Legitimitet

En av viktigaste faktorerna för den ideella sektorn och de studerade fallen var legitimitet gentemot samhället och organisationernas intressenter. Begreppet legitimitet uttrycktes på olika sätt av de studerade fallen exempelvis; Förtroende, varumärkesbyggande, transparenta resultat, kännedom och samarbeten med aktörer som inte hotar organisationens varumärke. Samtliga organisationer menar att om det legitima anseendet gentemot allmänheten på något sätt skulle skadas genom dålig publicitet så äventyras hela organisationens varumärke och till och med överlevnad.

Detta kan kopplas till Moore (2003) som menar att utökat stöd och godkännande från aktörer är en viktig aspekt av ideella organisationers sätt att bedriva en effektiv affärsverksamhet och prestanda. Moore (2003) nämner aspekter såsom; relationer med finansiärer och donatorer, legitimiteten som upprätthålls gentemot samhället, relationer med statliga myndigheter, organisationens rykte bland media och trovärdigheten bland aktörer i det civila samhället. Samtliga aspekter som nämns av Moore (2003) kunde konstateras och bekräftas i hög utsträckning bland de studerade fallen. Vidare kan detta även kopplas till Bagnoli och Megalis (2011) tre aspekter för att upprätthålla den institutionella legitimiteten och följa de institutionella lagverk och normer som finns i samhället, vilka består av: Den institutionella sammanhållningen, överensstämmelse mellan allmänna och särskilda lagar och överensstämmelse med sekundära normer.

Ideella organisationer är starkt beroende av samarbeten med olika aktörer för att bedriva sina verksamheter. Här spelar samarbeten med olika aktörer såsom stiftelser, gåvor från

82

privatpersoner, sponsorer, samarbetspartners och företag en viktig roll i att få in finansiella medel i organisationen och få organisationen att växa. Därav betonades samarbeten med dessa aktörer som väldigt viktiga bland de studerade fallen. Detta kan kopplas till Granovetter (1985) inbäddade ekonomiska beteende som betonar relationer, strukturer och nätverk som genererar förtroende och upprätthållandet av ordning inom dessa organisationer. Relationerna mellan aktörer och de studerade organisationerna har en grund i ekonomiska motiv då samtliga organisationer får finansiella medel från aktörerna. Däremot nämnde flera av organisationerna att det inte enbart grundade sig i ekonomiska förhållanden utan även olika sätt som kan möjliggöra för fortsatt tillväxt bland de studerade organisationerna, exempelvis synlighet, kännedom och starkare varumärke. Detta är i linje med Granovetter (1985) som menar att det inbäddade ekonomiska beteendet inte enbart riktar sig mot ekonomiska motiv och mål, utan även mot sociala acceptans, erkännande, status och makt. Flera olika ageranden bland organisationerna kunde även analyseras som irrationella, men som i sammanhanget och utifrån de sociala begränsningarna inom deras verksamma sektor kunde påvisas som logiska.

Samtliga studerade organisationer menar att de inte kan ingå i samarbeten eller ta emot finansiella medel från partners eller organisationer vars verksamheter bedrivs i syften som inte står i samklang med organisationens värderingar, exempelvis tobaks-, vapen- och oljebolag. De studerade organisationerna menade att sådana samarbeten skulle kunna påverka organisationens varumärke och kännedom negativt. Detta handlande som utesluter de ekonomiska fördelarna i ett samarbete för att istället fokusera på värden såsom kännedom och varumärke kan även kopplas till Granovetter (1985) som menar att ageranden som kan anses irrationellt handlande kan vara logiska när de inbäddade situationella begränsningarna tas i beaktning.

Det var även viktigt att de rådande samarbetena upprätthölls med ett förtroende från samarbetspartnerna gentemot den ideella organisationen. Dels för att fortsätta få in finansiella medel, dels för att parterna ska vara trygga i att den ideella organisationen använder de finansiella medlena i enlighet med organisationens ändamålsenliga uppdrag. De studerade organisationerna menade även att förtroendet skulle kunna svikta och leda till förödande konsekvenser för organisationen om den ideella organisationen inte arbetade i enlighet med sina sociala mål. Detta kan kopplas till sociala relationer och upprätthållandet av ordning inom dessa sociala relationer som viktiga detaljer för att bedriva ekonomisk verksamhet (Granovetter, 1985). Detta kan även kopplas till Granovetter (1985) som menar att en social relation mellan

83

individer kan skapa en ekonomisk motivation till att vara förtroendefull, samt att sociala relationer med en grund i ekonomisk motivation ofta blir överlagda med en social kontext som bär med sig förväntningar av förtroende och nedtoningar av opportunism.

Som tidigare nämnts används prestationsmätning av de studerade fallen för att redogöra för dels deras prestationer, och dels för organisationens kostnadsfördelning och hur de insamlade

medlen används. Måtten presenteras för samarbetspartners, oberoende

granskningsorganisationer, allmänhet och för den ändamålsenliga målgruppen. De mått som kunde konstateras från de insamlade datan visade på både kvantitativa mått av finansiell karaktär, kvantitativa mått som redogör för resultat kopplade till det sociala ändamålet och kvalitativa mått om organisationernas sociala värdeskapande. Samtliga konstruktioner av mått var väsentliga för att redogöra för organisationernas prestanda i sin helhet.

Funktionerna för de kvantitativa finansiella måtten är att visa på hur de insamlade medlen används, medan de kvantitativa resultaten kompletterar för de olika insatser organisationen utfört och slutligen visar de kvalitativa måtten vad organisationen skapat för socialt värde. Samtliga mått står under granskning av oberoende granskningsorganisationer där kraven på måttens transparens är i fokus. Dessa mått kan kopplas till hur de ideella organisationerna arbetar med prestationsmätning för att uppnå social legitimitet där transparens i måtten utgör en viktig del i uppnåendet av legitimiteten (Ebrahim, 2003b; Ebrahim et al., 2014; Hwang & Powell, 2009). Vidare kan detta även kopplas till Ebrahim et al. (2014) som menar att mätnings- och rapporteringssystem inte enbart fungerar som rationella utvärderingsinstrument, utan också som politiska sätt att legitimera sig. Ebrahim och Rangan (2014) menar att ideella organisationer bör presentera transparenta rapporter som är ett underlag för beslutfattare och investerare, något som kan kopplas till FRIIs metoder och riktlinjer för bättre utvärderingsinstrument.

84

Figur 4: Fallens legitima process. Källa: Egen bearbetning

6.6 Socialt värdeskapande

Det sociala värdeskapandet har varit det primära målet för de studerade organisationerna, vilket kan kopplas till flera studier (Dzisi & Otsyina, 2014; Lepoutre et al., 2013; Martin & Osberg, 2007). Detta värde hänvisar till de varor och tjänster som levereras av organisationen för att hantera, lösa eller styra utvecklingen av sociala problem (Austin et al., 2006; Sud et al., 2009). De sociala värden som skapas av de studerade organisationerna är alla riktade till målgruppen barn och ungdomar och för att hantera eller lösa olika sociala problem för målgruppen. Detta kan kopplas till Austin et al., (2006) och Sud et al. (2009) som menar att socialt värde hänvisar till nödvändiga varor och tjänster som levereras av organisationer med sociala syften som till exempel gynnar samhällsutveckling, eller försöker lösa andra sociala problem.

Austin och Seitanidi (2012) belyser samverkande värden mellan kommersiella företag och ideella organisationer som grundar sig på nätverk, relationer och partnerskap. En parallell kan dras till att samtliga studerade fall använde sig av flera olika typer av partnerskap, relationer och nätverk för att skapa deras sociala värde. Dessutom att samarbeten med kommersiella företag är avgörande för att bedriva ideell verksamhet. En del av de studerade organisationerna var även öppna för gå in i “pro-bono” partnerskap med andra kommersiella företag. Detta kan kopplas till Austin (2000) som menar att kärnkompetensutbytet använder varje organisations särskiljande förmåga för att skapa fördelar för partners och samarbetet. Det kan även

85

konstateras att de undersökta organisationerna har olika mått beroende på vilka uppdrag, mål, och intressenter de har, trotts att de verkar inom liknande verksamhetsområde.