Hur kan leken användas i undervisningen?

4.3.1 Leken en avkopplande aktivitet

Intervjuerna har visat att leken främst används som en pausaktivitet och inte så mycket i undervisningen. Spel däremot är något som används i undervisningen vilket också är en form av lek. Leken används som ett hjälpmedel för att lära eleverna konsten att välja eller framförallt att välja bort.

Leken är främst är till som ett mellanrum mellan aktiviteter, en paus från skolarbete. Vi har tränat på förmågan att välja mellan olika saker att göra. Vi började med två olika aktiviteter, en rolig och en tråkig, för att arbeta med att kunna välja bort utan att bli frustrerad. Därefter läggs fler roliga aktiviteter in för att öka antalet att välj från. Vi har däremot inte arbetat så mycket med inlärning genom symbollek, vilket nu när jag tänker efter, vi skulle kunna göra för att främja den kognitiva inlärningen. Däremot har vi lärt oss av spel och lekar vid inlärningen av t ex matematik, fritid, sociala aktiviteter, genom att ritprata och genom sociala berättelser (Lena, 2007-11-09).

Leken används i undervisningen som ett sätt att lära sig att det är tillåtet att busa, leka och ha roligt. Många utav pedagogerna menar att leken kan vara svår att få in i undervisningen och att det mest blir i form av skapande verksamhet eller genom spel.

Jag arbetar med att finna glimten i ögat hos barnen med autism, att de ska kunna förstå glädjen i att skoja. Vi pratar, sjunger och berättar tokiga sagor - en slags lek tycker jag (Klara, 2007-11- 09).

Naturligtvis vill jag utveckla lekens möjligheter inom skolan men den kan vara svår att få in i skolundervisningen. Det blir i form av skapande verksamhet i så fall. Då barnen leker med lera kan lerklumpen bli till vad som helst (Klara, 2007-11-09). Visst finns leken med i vår undervisning men det blir mest på gymnastiken, lektioner ute och på rasterna. Det blir inte så mycket lek i klassrummet, tyvärr. Vi spelar spel i undervisningssyfte och arbetar med kreativt skapande. Leken kan egentligen om man tänker efter användas till allt i undervisningen men jag kan känna att jag glömmer bort den i planeringen av min undervisning (Linnéa, 2007-11-14).

Eftersom jag är mycket på fritids är leken och det fria arbetet en stor del av verksamheten. Visserligen är allt schemalagt för eleverna men det är ändå fria eller lite roligare aktiviteter. Vi pusslar och spelar mycket och är mycket ute och leker (Måns, 2007-11-13).

Den leken jag använder i undervisningen använder jag för att eleverna inte skall känna prestationskrav. Leken är mest som en avslappnande aktivitet mellan andra mer prestationskrävande uppgifter som kan upplevas som lite mer jobbiga. Vi spelar spel och pusslar eller bara målar lite för att ha en avkopplande stund (Gertrud, 2007-11-14).

4.3.3 Sammanfattande diskussion och slutsats

Idag används leken i skolan mest som en avkopplande aktivitet mellan andra aktiviteter, som en pausaktivitet. Leken skall först och främst vara fri från prestationer och vara en rogivande stund för eleven. Den används också i den skapande och kreativa verksamheten. Annars är leken styrd till gymnastiksalen, till rasterna och till uteverksamhet. Det upplevs som svårt att få in leken i undervisningen, och om det sker så är det mest i form av spel. John Dewey (2002) menar att undervisning som låter sig genomsyras av lekens attityder är en konst. Även Knutsdotter Olofsson (1992) anser att det måste till lek i undervisningen för att eleven skall få en balans mellan det som tas in utifrån och det som kommer från individen själv. Att använda sig av mycket lek i undervisningen kan vi förstå upplevs som krångligt men så behöver det inte vara. Det gäller att hitta små detaljer i leken som kan användas till undervisningen, och det behöver inte handla om hela leken utan också delar av den. Vid planeringen av undervisningen kan man ha KASAM som hjälpmedel. Kan man få med de tre komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet kommer det vara en bra grund till undervisningen. Om eleven känner att han/hon förstår, att det känns begripligt och att det finns en mening i det som skall ske. Då finns en känsla av sammanhang vilket i sin tur gör att det skapas hälsa. Pedagogintervjuerna visade att leken finns i skolan på flera sätt, framförallt som en avslappnande aktivitet. Däremot används inte leken så aktivt i undervisningen och därmed så uppnås inte den positiva effekt som teorierna menar att man får om leken är en aktiv del av undervisningen.

Summeras resultatet av observationerna och intervjuerna med pedagogerna ser vi att det i väldigt stor grad är i linje med de teorier och den litteratur som beskrivits i kapitel två. De skillnader som visats rör sig främst om en försiktighet hos pedagogerna att fullt ut använda leken som ett medel i undervisningen. Den blir gärna bara en aktivitet för att koppla av. När det gäller eleverna med autism stämde teorierna väldigt väl med våra praktiska observationer, det var till och med så att eleverna var aktivare i utvecklingen än vad teorierna sa och vad som hade räknats med av observatörerna innan. Slutsatsen blir för oss att använda sig av leken i undervisningen kräver mer tid och planering från lärarens håll men att den kan användas till mycket mer än vad den gör idag. Fånga de små ljusglimtarna i elevernas lek för att använda sig av dem i undervisningen. Det borde ge alla en mer stimulerande lärandesituation, både för eleven som får göra saker som de uppskattar och för läraren som får se glädjen hos eleven i det läraren kommit på.