COGNITIVE REDUCTIVE DESIGN
45
6
Diskussion
Att undersöka tvärvetenskapliga fenomen under en begränsad tidsram är svårt då det finns teoretiska fördjupningsmöjligheter långt åt alla möjliga håll. Att snäva av frågeställningen så att den fokuserade på vardagliga produkter i hemmet var därför nödvändigt. En snävare frågeställning, gav också möjligheten till ett mer nyanserat resultat. Genom att titta på det lilla, går det att se det stora. Det är storheten och möjligheten med användarcentrerad design.
Hela studien är baserad på intuition som härstammar från den sensomotoriska nivån som beskrivs i intuitionsstegen (se figur 2). Metodutformningen är genomgående starkt kopplad till teorin, där beslut i utformningen av metodgenomförandet an- passats efter teoretiska ramverket. Vidare skulle slutprodukterna kunna ses som en blandning mellan den sensomotoriska nivån och kulturella nivån. De gånger jag tagit designbeslut baserade på mina kunskaper och erfarenhet som designer hamnar det snarare expertisnivå, då jag enligt teorin är expert på design. De inslag som finns på kulturell nivå är bland annat valet av färg på ljuset. Valet föll på blått ljus då jag ansåg att exempelvis grönt och rött ljus har potential att ha kulturellt betingade associationer (signaler, start, stopp och så vidare). Jag var tvungen att ta ett kulturellt inlärt beslut för att undvika att skapa en kulturellt betingad produkt. Det går även att diskutera huruvida den sensomotoriska interaktionen med hög- talaren påverkas av användarens behov av att exempelvis använda en telefon för parkoppling, då en telefon kräver kunskap på en expertisnivå.
Syftet med Mono är att vara en inkluderande produktserie, då den skulle vara allmänmänsklig ur en interaktionssynpunkt. Däremot exkluderas en stor del av världens befolkning i och med att produkterna som utformades kräver en väster- ländsk levnadsstandard. Problemområdet låg dock i de digitala produkterna, pro- dukter som ofta kräver högre levnadsstandard. Huruvida studien hade kunnat ap- pliceras på andra produkter i hemmet är oklart, delvis då dessa produkter oftast har så pass starka kulturella band att användaren redan automatiserat interaktionen med dessa.
Det går också att diskutera möjligheter och svårigheter med att kommersialisera en produkt som Mono. Jag tror det finns möjligheter i det estetiska uttrycket, det vill säga att det på ett övertydligt sätt visuellt uttrycka minimalism, enkelhet, en- hetlighet och effektivitet. En stor möjlighet finns också vad gäller funktionerna i användningen av produkterna, det vill säga att det faktiskt funkar som ett kognitivt reducerande inslag i det moderna livet och moderna hemmet. Eftersom produkter- na både passar i det moderna hemmet estetiskt liksom psykiskt, anser jag att det
hade funnits en kommersiell potential i produktserien.
Svårigheterna med en eventuell kommersialisering ligger snarare i det faktum att både hantera tekniska produkter ur produktionssynpunkt, men också att hantera tekniska produkter ur ett teknologiskt perspektiv. Det finns en uppsjö av befintliga varumärken som redan är etablerade på marknaden, fastän med fokus på kvalitativ teknologi. Frågan är om kognitiv reducering är incitament nog, om det riskerar att påverka produkternas kvalitet. Kanske är heller inte kognitivt reducering önskvärt inom alla områden. Exempelvis gör kognitiv belastning att vi människor lär oss mer, skapar nya kognitiva scheman och utökar vårt arbetsminne. Därmed finns det rele- vans att öka den kognitiva belastningen inom många produkter och ämnesområden för att samhället ska fortsätta att utvecklas och söka nya lösningar.
Som tidigare nämnt förändrades möjligheterna till prototypande i och med COVID-19 pandemin och dess påverkan på verkstadsarbete. En kritisk punkt för studien var vid utformningen av prototyperna till användartesterna, där produktseriens utformning i någon mån skulle avgöras. På grund av bristande möjlighet till verkstad var de pro- totyper som skulle symbolisera sensomotoriska interaktions-verktygen oftast tillver- kade på före detta föremål (se figur 6). Genom att ”filtrera dimensionerna”, det vill säga, neutralisera alla konnotationer till föremålen med sprayfärg och stenskivor som underlägg, gjordes ett försök till en disassociering. Som studieledare anser jag inte att detta ska ha påverkat användartesterna överdrivet mycket. Snarare visade detta på möjligheterna till att återanvända produkter och föremål till prototyper som kan finnas i vår närmaste miljö. Sammanfattningsvis var metoden som valdes till studien bra och gick att applicera på problemområdet. Om situationen inte hade sett ut som den gjorde, hade det varit önskvärt att utföra fler användartester som stud- erade interaktionen med de fysiska slutprodukter.
De etiska dilemman som uppstod på grund av COVID-19 var huruvida det var förs- varbart att bedriva workshops och tester överhuvudtaget genom fysiska möten. Jag valde att dela upp fokusgrupperna om fyra istället för om 8. Detta menar jag påver- kade resultaten positivt, då de med säkerhet gick att säkerställa vissa korrelationer i problematik och problematiska produkter, utan att grupperna blivit påverkade av de andra. Då interaktion med vardagliga produkter för många kan vara ett sällan diskuterat ämne, fanns det tendenser till viss konformitet hos deltagarna. Dock har COVID-19 lett till att fler personer är hemma mer och därmed interagerar oftare med vardagsprodukter i hemmet. Därmed kan detta eventuellt ha påverkat probens svar på ett positivt och mer genomtänkt sätt. COVID-19 begränsade dock räckvidden något då det fanns tankar om att utföra tester utanför valt åldersintervall (se bilaga 1).
Likaså går det att diskutera om antalet deltagare i fokusgrupper och användartester- na hade kunnat utökas. Genom att öka på antalet som undersöks, går det att få ett säkrare resultat. Detta är något som hade kunnat testad vid vidare forskning. Trots de rådande omständigheterna, har studien dock lyckats att genom mono besvara frågeställningen och visa på att det med rätt metoder går att utforma en kognitivt reducerad vardagsprodukt.
46
7 Slutsats
Studiens frågeställningar:
• Hur kan man genom produktdesign minska den kognitiva belastningen i hemmet?
• Vilken är den önskvärda interaktionen med kognitivt belastande fysiska vardagsprodukter?
Syftet med produktserien mono är att visa upp en fysisk gestaltning av mö- jligheterna med ett användarcentrerat förhållningssätt applicerat på ett samtida problem. Mono visar upp hur det går att genom tvärvetenskaplig teori och an- vändaren i fokus förändra förutsättningarna i ett av samhällets största utman- ingar. Produktserien är en konceptualisering av kognitivt reducerade vardag- sprodukter i hemmet där produkterna ämnar att ge användaren en möjlighet för kognitiv vila i sitt hem, en kognitiv frizon. Mono erbjuder genom ett intuitiv fysiskt användargränssnitt möjligheten att genom produktdesign utforma kogni- tiva reducerade produkter som kan appliceras på digitala och teknologiska vard- agsprodukter. Studien bidrar därmed genom konceptualiseringen till en djupare förståelse för förhållandet mellan vardagsprodukter och användarnas mentala ansträngning, och därigenom deras psykiska hälsa. Mono är svaret på användar- nas allmänmänskliga önskvärda interaktion.
Studien utgick från en enkät som belyste och ringade in problematiken vad gäller kognitiv belastning i hemmet. Intervjuerna var sedan ett sätt att bekräfta enkätresultatet, vilket det också gjorde. En deltagare valde att definiera sin önskvärda interaktion som;
‘Man vill ge minimal input för maximal output, att den input man ger, ger större output’
- deltagare under gruppintervju
Ur en tvärvetenskaplig teoribas utformades användartester och en generell kravspecifikation. Tillsammans skapade de grunden för designprocessen, som sedan skulle appliceras på ett urval representativa kognitivt belastande produk- ter.
Studiens mål delades inledningsvis upp i tre delmål: • Identifiera särskilt kognitivt belastande produkter
• Utforma ett applicerbart fysiskt användargränssnitt för interaktion med kognitivt belastande vardagsprodukter
• Applicera kunskapen på de utvalda vardagsprodukterna
Vid identifiering av de kognitivt belastande produkterna gjordes ett urval på tre produkter, högtalare, fjärrkontroll och dörrhandtag. Dessa tre produkter kom att representera de andra krävande produkter som uppkom under metodgenom- förandet. Produkterna anser jag kom att vara bra representanter för vardagspro- dukter i hemmet, detta då samtliga produkter har olika användningsområden, användningsfrekvens och nödvändighet i hemmet. Detta visar i någon mån stu- diens applicerbarhet. Produktserien mono, som grundar sig i dessa produkter är därmed en god representant för ett fysiskt användargränssnitt byggt på senso- motoriska interaktioner som kan appliceras på olika vardagsprodukter och funk- tioner hos produkterna. Produkternas estetiska utformning är ett blandat resultat av både designbeslut tagna från teori, inspiration samt personliga preferenser. Genom att applicera teorin om kognitiv belastning, var det av största vikt att Mono skulle minska den kognitiva belastningen i hemmet. Genom att använda sig av en användarcentrerad metod som bygger på användarens intuitiva inter- aktion, reduceras den mentala ansträngning och tankeprocess en komplex pro- dukt annars skapar. Genom ytterligare designbeslut som färg och estetik har varje moment tagit avstamp i teorin gällande kognitiv belastning och intuition. Därmed är Mono ett resultat av en önskvärd interaktion, och som användaren kommer uppleva som kognitivt reducerande och bidragande till en kognitiv fri- zon i hemmet. Produktserien Mono har ingen homogen målgrupp, utan är med stöd i teori inom sensomotorisk intuition applicerbar på alla individer, där den önskas.
Väldigt många nya teknologier har utvecklats för människors bekvämlighet. Iro- niskt nog ger det snarare människor ännu mer saker att göra. Mono, döljer denna nya teknologi bakom ett skal av önskvärd interaktion.