Studien påvisar att kravspecifikationen för önskvärd interaktion är applic- erbar på fysiska vardagsprodukter i hemmet. Huruvida kravspecifikationen fungerar som ett fysiskt användargränssnitt och kan appliceras på fler vardagliga produkter går ej att definitivt svara på genom denna studie. Vid vidare forskning hade studien även kunnat appliceras på andra produkter och områden, för att se om den är applicerbar och går att använda inom andra ämnesområden. Således hade metoden kunnat skapa ett ramverk för att minska den kognitiva belastningen genom produktdesign.
För att utveckla produkterna i produktserien mono, hade sensomotorisk semiotik och semantik kunnat undersökas närmre. Semiotik och semantik hamnar under den kulturella inlärningsnivån (se figur 2), därför var målet var att undvika dessa vid utformning av slutprodukterna. Semiotik och se- mantik är former av instruktioner, vilket innebär att de inte är kognitivt automatiserade processer. Detta hade varit intressant att undersöka vidare om mer tid fanns. Huruvida en annan estetisk utformning hade kunnat för- bättra möjligheterna till önskvärd interaktion, och eventuellt gett en bättre slutprodukt, hade enbart gått att testa genom ett uppföljande användartest. Studien utgår från ett sensomotoriskt perspektiv och bör kunna appliceras på samtliga människor. Men då de utvalda produkterna kan ha kulturel- la aspekter, vore det vid vidare forskning intressant att att jämföra länder emellan och om studien även kan appliceras på andra kulturer.
Vidare hade det varit intressant att applicera samma metodgenomförande på en annan kombination av individer utifrån andra geografiska, demograf- iska och sociodemografiska aspekter. Eftersom att samtliga deltagare i någon form är bekant med mig, kan det finnas gemensamma nämnare hos dessa individer (kulturella). Vidare forskning hade därmed kunnat undersö- ka huruvida att ändra uppsättningen av deltagare efter andra parametrar hade givit ett annat resultat.
48
8 Referenslista
Aronson, E. & Aronson, J. (2008). The Social animal. 10 uppl. New York: Worth Publishers, first printing (2007). ISBN-13: 978-1-4292-0316-6 ISBN-10: 1-4292-0316-1 B.-N Sanders, E & Stappers, P.J. (2008). Co-creation and the new landscapes of design, CoDesign: International Journal of CoCreation in Design and the Arts, 4:1,5-18. DOI: 10.1080/15710880701875068
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber AB. 3:e uppl.
Cialdini, R.B. (2005). Påverkan - teori och praktik. Liber AB. 1:1 uppl. Översättning från Influence: Science and practise, 4th edition, av Ann Lagerhammar. ISBN 91-47-07539-2 Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken, för småksaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 3:e red. Lund: Studentlitteratur. E-bok.
Digitaliseringskommissionen, Statliga offentliga utredningar. (2016). Digitaliseringens effekter på individ och samhälle – fyra temarapporter. Regeringen: SOU 2016:85. Stockholm, 2016. Tillgänglig online:
https://www.regeringen.se/4af25c/contentassets/bf87c5fce6fc4f9a889d57ea2e46a27d/sou-2016_85_webb-pdf-med-framsida.pdf [Hämtad: 2020-06-18] Given, L. M. (2008). The Sage encyclopedia of qualitative research methods. (Ed.). Two Volume set. Sage publications, Inc.
Gordon, A. S. (2016). Commonsense interpretation of triangle behavior. In Thirtieth AAAI Conference on Artificial Intelligence, Mars 2016. Institute for Creative Technologies University of Southern California, Los Angeles.
Hornecker, E & Buur, J. (2006). Getting a grip on tangible interaction: A framework on physical space and social interaction. Conference on Human Factors in Computing Systems - Proceed- ings. 1. 437-446. 10.1145/1124772.1124838.
Itten, J. and Birren, F. oth (2001) The elements of color: a treatise on the color system of Johannes Itten based on his book The art of color. Wiley. Tillgänglig online: https://search.ebscohost. com/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b2054271&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2020-04-27]
Johannesson, H., Persson, J.-G., & Pettersson, D. (2013). Produktutveckling - effektiva metoder för konstruktion och design. 2 red. Stockholm: Liber AB. Lunds Universitet, Institutionen för psykologi. (2018) Kognition. Tillgänglig online:
https://www.psy.lu.se/forskning/kognition [Hämtad: 2020-06-17]
Lupton, E. (2017). Design is storytelling. Cooper-Hewitt Museum. 1 uppl. 132-136. ISBN: 9781942303190
49
Naumann, A., Hurtienne, J., Israel, J., Mohs, C., Kindsmüller, M., Meyer, H., & Husslein, S.. (2007). Intuitive Use of User Interfaces: Defining a Vague Concept. 128-136. DOI: 10.1007/978- 3-540-73331-7_14.
Nationalencyklopedin. (2020b). Digitalisering, Tillgänglig online: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/digitalisering [Hämtad: 2020-06-17]
Nationalencyklopedin. (2020a). Digitaliseringens effekter, Tillgänglig online: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/digitalisering/digitaliseringens-effekter [Hämtad: 2020-06-17]
Nationalencyklopedin (2020c). Kognition, Tillgänglig online: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kognition [Hämtad: 2020-06-17]
Norman, D. (2013). The Design of Everyday Things: Revided and Expanded Edition. Basic Books. Tillgänglig online: https://engineer.utcc.ac.th/upload/Personel/Document/supachate_ inn/1529045863_79073004.pdf [Hämtad: 2020-06-17]
Plass, J. L., Moreno, R. and Brünken, R. (2010). Cognitive load theory. Cambridge University Press. Tillgänglig online: https://search-ebscohost-com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&d- b=cat05074a&AN=malmo.b2375123&site=eds-live [Hämtad: 2020-06-17]
Rasmussen, J. (1986). Information processing and human-machine interaction: An approach to cognitive engineering. Elsevier Science Inc. New York. ISBN:978-0-444-00987 Ritter, Baxter and Churchill (2014) User centered design: a brief history. Foundations for Designing User-Centered Systems, 2014. ISBN : 978-1-4471-5133-3
Sanders, E. B.-N. & Stappers, P. J., (2012). Convivial toolbox: generative research for the front end of design. Amsterdam: BIS Publishers. E-bok.
Still, J. D., & Dark, V. J. (2013). Cognitively describing and designing affordances. Design Studies, 34(3), 285-301. Elsevier Ltd. https://doi.org/10.1016/j.destud.2012.11.005 Svenska akademins ordbok. (2020). Perception. Publicerad 1952. Tillgänglig online:
https://www.saob.se/artikel/?seek=perception&pz=2 [Hämtad: 29-03-2020]
Svenska akademins ordbok. (2020). Stimulus. Publicerad 1989. Tillgänglig online: https://www.saob.se/artikel/?seek=stimulus&pz=1 [Hämtad: 29-03-2020] Svenska akademins ordbok. 1967. Taktil. Publicerad 2002. Tillgänglig online:
https://www.saob.se/artikel/?seek=taktilitet&pz=2#U_T185_63465 [Hämtad: 29-03-2020]
Sweller, J. (2011). Cognitive load theory. In Psychology of learning and motivation (Vol. 55, pp. 37-76). Academic Press. https://doi.org/10.1016/B978-0-12-387691-1.00002-8
Tullis, T. and Albert, B. (2013). Measuring the user experience. [electronic resource] : collecting, analyzing, and presenting usability metrics. Elsevier. Tillgänglig online: https://search.ebsco- host.com/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b2072587&lang=sv&site=eds-live [Hämtad: 2020-06-17]
Velasco, C. & Obrist, M. (2020). Multisensory Experiences: Where the senses meet technology. Oxford University Press. September, 2020. Tillgänglig online: https://www.researchgate.net/ publication/341204028_Multisensory_Experiences_Where_the_senses_meet_technology [Hämtad: 2020-06-17]
Wikberg, Å. N., Ericson, Å., & Törlind, P. (2015). Design: process och metod. Lund: Studentlitteratur.
Young, J Q., Van Merrienboer, J., Durning, S., & Ten Cate., O. (2014). Cognitive Load Theory: Implications for medical education: AMEE Guide No. 86, Medical Teacher, 36:5, 371-384, DOI: 10.3109/0142159X.2014.889290