Under 2016 fattade USA:s myndighet för miljöskydd (Environmental Pro-tection Agency) ett kontroversiellt beslut om att tillåta antibiotika för att behandla en allvarlig bakteriesjukdom som under flera år härjat i Floridas apelsinodlingar. Det rör sig om huanglongbing (HLB), eller citrus green-ing disease, som sprids världen över av en vgreen-ingburen insekt och resulterar i missbildade och oätbara frukter som faller från sina grenar innan de hinner mogna. Sjukdomen drabbar inte bara apelsiner utan all sorts citrusfrukt och orsakar stora ekonomiska problem för jordbrukare som tvingas se sina skördar decimeras. Enligt uppskattningar har exempelvis USA:s produk-tion av apelsinjuice minskat med omkring 70 procent med uppsägningar och prisökningar som följd.1
I ett desperat försök att bekämpa sjukdomen används antibiotika för att behandla citrusträden.2 Antingen genom besprutning eller genom injektioner direkt in i trädstammarna, vilket tros vara mer effektivt.3
¹ Brown, Claire H. 2020. To combat citrus greening, farmers are spraying medi-cally important antibiotics on their trees, The Counter, 18 februari; Dala-Paula, m.fl. 2019. Effect of Huanglongbing or Greening Disease on Orange Juice Qu-ality, a Review, Frontiers in Plant Science, 19.
² Antibiotika används inte bara för att bekämpa HLB utan har även använts sedan 50-talet mot så kallad päronpest som förutom päron också drabbar äppelträd samt besläktade arter som kvitten och hagtorn.
³ Hu, Jiahuai, m.fl. 2018, Control of Citrus Huanglongbing via Trunk Injection of Plant Defense Activators and Antibiotics, Phytopathology, 108, 186-195.
Behandlingen gör inte träden friska igen men har visat sig kunna minska symptomen.4 De preparat som används är oxitetracyklin och streptomycin vilka fortfarande är medicinskt viktiga antibiotika för att behandla sjukdomar som lunginflammation, tuberkulos och syfilis.5 Användningen av anti- biotika som behandling av HLB har därför kritiserats för att det riskerar att bidra till utvecklingen av resistenta bakterier vilket skulle göra dessa preparat overksamma. Åtgärdens försvarare lyfter istället fram studier som tyder på att antibiotikabehandling i det växtbaserade jordbruket har en begränsad effekt på spridningen av resistenta bakterier bland människor, samt att mängden antibiotika som används i detta syfte enbart utgör en bråkdel av den totala antibiotikakonsumtionen i USA.6 Från detta perspektiv hade det därför varit mer effektivt att rikta åtgärder mot köttindustrin och sjukvården, där de gör större skillnad, istället för att förbjuda antibiotika som nödlösning för att rädda en hårt drabbad sektor och säkra tillgången på citrusfrukt.
Debatten kring HLB visar hur politiskt laddade frågor om antibiotika-resistens kan vara. Med politiskt laddade menar jag att de väcker konflikter mellan olika värden och intressen som inte har självklara lösningar utan kräver normativa ställningstaganden om vad som bör prioriteras. Kampen för en hållbar antibiotikakonsumtion handlar alltså inte bara om att garan-tera en rationell användning av läkemedel inom sjukvården utan berör även ekonomiska frågor om produktion, konsumtion och arbete, samt etiska frågor om rättvisa och jämlikhet. Samtidigt har det varit svårt att få upp den här typen av frågor på den politiska dagordningen. Regeringar världen över har betonat vikten av att agera mot ökad antibiotikaresistens i politiska handlingsplaner, men tenderar samtidigt att behandla det som ett medi-cinskt problem som kan lösas genom mer information, bättre behandlings-metoder och nya preparat.7 Forskare från olika vetenskapliga discipliner har framhållit att det krävs mer djupgående förändringar för en mer levbar
Hu. 2018.
Streptomycin finns med på Världshälsoorganisationens lista över de viktigaste medicinerna för ett fungerande sjukvårdssystem (se World Health Organization Model List of Essential Medicine 2019, https://www.who.int/medicines/publi-cations/essentialmedicines/en/)
McManus, Patricia S. 2014. Does a drop in the bucket make a splash? Assessing the impact of antibiotic use on plants, Current Opinion in Microbiology, 19, 76-82.
Se t ex. Regeringskansliet. 2016. Svensk strategi för arbetet mot antibiotikare-sistens. Stockholm: Socialdepartementet; WHO. 2015. Global Action Plan on Antimicrobial Resistance. Genève: Världshälsoorganisationen.
framtid, där antibiotika är ett fortsatt effektivt botemedel mot livshotande infektioner.8 För att kunna hantera bredden av frågor som detta arbete ak-tualiserar krävs det därför att vi närmar oss problemet från andra perspektiv än det strikt medicinska, som kan hjälpa oss att se andra typer av lösningar.
Den samhällsvetenskapliga forskningen om antibiotikaresistens har betonat språkets betydelse för hur vi förstår antibiotikaresistens som ett problem.9 Som flera av texterna i denna antologi berör så präglas det politiska språket på detta område av krigsmetaforer samt av jämförelser med medeltiden och apokalypsen (se också Irwins kapitel, Wemrells kapitel och Hanssons kapitel i denna antologi). Detta dystra sätt att framställa den ökade antibiotikaresistensen har försvarats med att det krävs ett drastiskt språk för att tydliggöra problemets allvar.10 Men det har också kritiserats för att bidra till politisk apati eftersom det inte ger någon fingervisning om vad som kan och bör göras, utan riskerar att lämna oss med den paralyserande känslan av ett överhängande katastrofscenario.11
Syftet med denna text är att lyfta fram två alternativa metaforer ur den samhällsvetenskapliga forskningen som kan hjälpa oss att se antibiotikaresistens som ett politiskt problem med politiska lösningar:
antibiotika som en infrastruktur och en allmänning. Valet av metaforer har vägletts av ambitionen att påvisa dels hur antibiotikan är djupt integrerat med samhällets ekonomiska och sociala organisering, dels hur lösningarna på problemet med ökad spridning av resistenta bakterier kan placeras in i klassiska politiska stridsfrågor om hur vi bäst kan lösa gemensamma problem – genom marknad, lokalt självstyre eller central
Chandler, Clare. 2019. Current Accounts of Antimicrobial Resistance: Stabili-sation, Individualisation and Antibiotics as Infrastructure, Palgrave Communi-cations, 5(1), 1-13; Hoffman, Steven J. m.fl. 2018. How law can help solve the collective action problem of antimicrobial resistance, Bioethics, 33, 798-804;
Årdal, Christine, m.fl. 2016. International cooperation to improve access to and sustain effectiveness of antimicrobials, The Lancet, 378(10015), 296-307.
Chandler. 2019; Yu, An Yi, m.fl. 2019. Probing popular and political discourse on antimicrobial resistance in China, Global Health Research and Policy, 4(6);
Brown & Crawford. 2009; Nerlich, Birgitte. 2009. ‘The post-antibiotic apoca-lypse’ and the ‘war on superbugs’: catastrophe discourse in microbiology, its rhetorical form and political function, Public Understanding of Science, 18(5), 574-587.
10 James, Richard. 2009. Reply from Richard James, ett svar på artikeln “‘The Post-Antibiotic Apocalypse’ and the ‘War On Superbugs’: Catastrophe Discour-se in Microbiology, its Rhetorical Form and Political Function” av Birgitte Ner-lich, Public Understanding of Science, 18(5), 587–590.
11 Nerlich. 2009.
reglering. Min avsikt är alltså inte att argumentera för att de perspektiv som lyfts fram är de ”rätta” som avspeglar problemets ”sanna” natur utan att bredda en huvudsakligen medicinsk diskurs med hjälp av perspektiv från samhällsvetenskapen. Texten presenterar ingen ny empirisk studie utan bör läsas som ett teoretiskt resonemang utifrån tidigare forskning.