Social distansering har under covid-19-pandemin utkristalliserat sig som en universell och samhällstillämplig lösning för att förhindra smittspridning.
Social distansering syftar till att minska antalet tillfällen och tidslängden när människor samlas på samma plats, samt öka avståndet mellan människor när de väl möts. Som begrepp gäller alltså social distansering både tid och rum. Begreppet är en smula missvisande: det handlar egentligen inte om ett socialt avstånd eller om att uppnå en social distans, snarare är det primärt en fysisk distansering som menas. Syftet är att minska spridning av mik-roorganismer mellan individer, snarare än att ta avstånd från eller minska socialt utbyte.
Social distansering är en av grundstenarna i de rekommendationer Sve-riges (och världens) befolkning påbjuds följa för att minska spridningen av covid-19. Däremot råder delade meningar om hur social distansering ska tillämpas och hur långt avstånd som faktiskt är distanserat, när människor trots allt fysiskt vistas på samma plats. Folkhälsomyndighetens riktlinjer är generella och går inte in på detaljer om hur vårt beteende bäst ska se ut. I frågor och svar på Folkhälsomyndighetens hemsida nämns dock “en arm-längds avstånd” vid några tillfällen som ett lämpligt avstånd.21 Hur lång en arm är varierar från individ till individ. Generaliserade mått och propor-tioner kan hämtas från exempelvis Arkitektens handbok, från Le Corbusiers Modulor, från Neufert, från Leonardo da Vincis Den vitruvianske mannen.
20 Asplund. 1987a.
21 Folkälsomyndigheten. 2020. Frågor och svar om covid-19 (coronavirus), häm-tad 2020-05-23, https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/
utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/fragor-och-svar/
Om vi slår samman dessa generaliseringar med att mäta våra egna utsträck-ta armar och händer, blir det ungefär 70 cm. Alla ovanstående exempel har som utgångspunkt vuxna, vita, europeiska män utan funktionsvariationer.
Det är värt att notera att det i ett svenskt sammanhang kan kännas när-gånget när människor kommer så nära som 70 cm, även om det såklart också varierar från individ till individ.
1177 Vårdguiden är en samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård som alla Sveriges regioner samarbetar om. Där anges istället två meter som det korrekta avståndet för social distansering. Ibland kallas avståndet för “tvåmetersregeln”. För just Region Skåne ligger uppmaningen om två meters avstånd på förstasidan för deras information om covid-19 och den har också förmedlats i en kampanj, där två meter illustreras med hjälp av lokalt förankrade saker som till exempel fem spettekakor, sju mal-mölitiska fallafelrullar eller tre surfbrädor.22 Även Svensk Handel rekom-menderar ett eget mått, 1,5 meter. Vi har använt två meter för vår
under-22 Region Skåne. 2020. Covid-19 - coronavirus, hämtad, 2020-05-23, https://
www.skane.se/Halsa-och-vard/hitta-vard/covid-19-coronavirus/
Den vitruvianske mannen av
Leonardo da Vinci. Modulor av Le Corbusier, från Fondation Le Corbusier.
sökningar av social distansering, eftersom det är det avstånd som tydligast kommunicerats i informationskampanjer och för att Region Skåne också ansvarar för Skånetrafiken, vars buss vi undersöker nedan.
Det är alltså ett inte helt entydigt budskap om vilket avstånd som ska ligga till grund för hur våra sociala möten bör organiseras för att försvåra smitt-spridning. Social distansering kräver att vi bryter vanans repetition. Vårt vanliga beteende, som har direkt stöd i den fysiska planeringen, måste för-ändras. Social distansering stöds däremot varken av befintlig infrastruktur eller befintligt beteende, till skillnad från exemplet med rinnande vatten, badrum och handtvätt. Istället har vi fått uppmaningar i form av reklam-kampanjer, klistermärken på marken, skyltar, tejper och avspärrningar för att hjälpa oss till vårt nya beteende. Vi har studerat ett exempel på social distansering i en offentlig fysisk miljö: En av Malmös stadsbussar, av mär-ket Mercedes och modellen Citaro. Det är en standardbuss för stadstrafik som liknar MANs modell Lion och Scanias Omni-serie.
Informationsmaterial från Folkhäl-somyndigheten (utsnitt med det som
rör att hålla avstånd).
Informationsmaterial från Region Skåne och 1177.
Håll avstånd!
Två meter är längre än du tror
#enkrampådistans
0 m 2 m
”Alla grönsaker, blandad sås”
– skånsk vardagsdelikatess.
Till exempel sju stora falafelrullar
Stadsbussen
Den 17:e april 2020 stängdes framdörrarna på Skånetrafikens bussar, ef-ter först ett skyddsombudsstopp därefef-ter ett beslut från Arbetsmiljöverket.
Detta föranleddes av att en busschaufför som körde för Skånetrafiken dog i covid-19.23 Skånetrafiken hade inte följt Stockholms exempel, där SL redan 17 mars stängde framdörrarna på sina bussar.24 Det är på inga sätt självklart att alla passagerare i en buss ska gå på i den främre ingången och få sina biljetter kontrollerade av busschauffören. I olika städer runt om i världen finns det olika system, där det går att stiga på i alla dörrar, oftast för att uppnå effektivare på- och avstigning och kortare stopp. I sådana system finns en tillit till att passagerarna verkligen reser med en giltig biljett. Yt-terligare andra städer har ett system där chauffören endast kör bussen och kontrollanter kontrollerar biljetterna. Redan i juni 2012, när Malmö fick sin enda busslinje där påstigning tillåts i alla dörrar, fick en representant för Skånetrafiken i en chat med Sydsvenskans läsare förklara varför man inte kunde ha påstigning i alla dörrar på alla bussar: “Nackdelen är att föraren tappar betalningskontrollen och fuskåkningen ökar.”25
Hur bussen är organiserad, med påstigning vid chauffören, handlar om kontroll. Chauffören ska kontrollera biljetterna, men för att kunna göra det måste chauffören också kontrollera resenärerna och för att göra det måste chauffören kontrollera rummet. Även om bussmodellen kan använ-das för olika system för påstigning och biljettkontroll, står det att läsa i informationsbroschyren för stadsbussen Mercedes Citaro: “The driver’s seat is elevated — at eye level with passengers and with excellent all-round visi-bility.”26 Chauffören på Malmös stadsbussar är en grindvakt och gör samti-digt två jobb; kör bussen och kontrollerar biljetter. Att en person utför två jobb är såklart en ekonomiskt god kalkyl för bussbolaget. Bussen som rum är formgiven för att underlätta chaufförens kontroll av rummet. Bussen som form och bussresandet som ekonomiska och maktmässiga relationer
23 SVT. 2020. Skyddsombud stänger framdörrarna på alla bussar i Skåne, 2020-04-17, hämtad 2020-06-18, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/framdor-rar-stangs-pa-alla-bussar-i-skane
24 SVT. 2020. Skärpta regler i Stockholms kollektivtrafik, 2020-03-17, hämtad 2020-06-18, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/skarpta-regler-i- stockholms-kollektivtrafik
25 Sydsvenskan. 2012. Chatt om superbussen. 2012-06-02, hämtad 2020-06-18, https://www.sydsvenskan.se/2012-06-01/chatt-om-superbussen
26 Mercedes-Benz. 2019. The Citaro city buses, hämtad 2020-05-14, https://www.
mercedes-benz-bus.com/sv_SE/buy/services-online/download-product-brochu-res.html
flyter ihop och bussresenärernas beteenden har över tiden formats till att förstå, acceptera och omärkligt navigera stadsbussens förutsättningar. När framdörrarna stängdes på stadsbussarna, spärrades även chaufförens del av bussen av med en remsa tejp. Skyltar sattes på dörrarna om att framdörren var avstängd och att det var viktigt att hålla avstånd. Med tejp och skyltar ändrades det optimerade rummet och kopplingen mellan den väldesignade bussen och människors beteenden i bussen bröts.
Skylten på bussen om att hålla avstånd specificerar inte hur resenärerna ska bete sig för att hålla avstånd. Det visar sig helt omöjligt att hålla de rekom-menderade två meters avstånd mellan två personer. Bussen är bara 2,5 me-ter bred på utsidan. På insidan går det inte att passera någon för att komma till sin plats, eller att sitta mer än en person på var fjärde stolsrad. Om råden om social distansering skulle följas så skulle det bara få plats sex personer i en buss. Hur dessa ska placera sig måste de själva improvisera fram. Om de även ska hålla två meter mellan varandra under av- och påstigning, får det bara plats tre resenärer. Mercedes beskriver bussen såhär i sin broschyr:
“Exemplary comfort. Total low-floor capability up to the central door en-sures a high degree of comfort, even for passengers with limited mobility.
At the same time, a speedy passenger flow is guaranteed.”27
27 Mercedes-Benz. 2019.
Skylt på dörren när man stiger på
stads-bussen. Foto: Daniel Persson. Förarens del av bussen, avstängd med en remsa tejp. Foto: Daniel Persson.
Förhållandet mellan den optimerade fysiska miljön, bussen, och den fak-tiska praktiken har brutit samman. Resenärerna har med andra ord inte något stöd för ett riskfritt beteende i bussens fysiska form. Istället krävs nya förhandlingar och nya överenskommelser om vilka regler som gäller. Idag (maj 2020) är det upp till resenärerna att genomföra den förhandlingen under bussresan: Hur nära kan jag sitta någon annan? Hur nära kan jag passera? När är det så många passagerare på bussen, att jag inte ens kan gå på? När tittar jag surt på någon annan och när säger jag till om jag tycker att någon annan beter sig fel? Praktiseras riktlinjerna om social distansering från Folkhälsomyndigheten eller 1177?
Undersökning av social distansering på en stadsbuss i Malmö av modell Mercedes Citaro. Illustration Daniel Persson.
Undersökning av social distansering på en stadsbuss i Malmö av modell Mercedes Citaro. Illustration Daniel Persson.
Kollektivtrafikresande i ett samhälle med dödliga smittsamma sjukdomar, ställer helt andra krav än de som tillgodoses av Skånetrafikens stadsbuss, trots skyltar, tejp och resenärernas ständiga förhandling med sig själva och varandra om att vara socialt distanserade. Hela infrastrukturen, med buss-hållplatser, trottoarer, tidtabeller kommer påverkas om bussresan ska ske på ett socialt distanserat sätt. Under covid-19-pandemin uppmuntras medar-betare att arbeta hemma, men det är inte alla som har arbeten som tillåter det. Vård, industri, transport, handel, underhåll och service är exempel på branscher där man måste vara på plats. Om vi närmar oss ett samhälle där vi ofta eller permanent måste hålla social distansering, kommer designen av bussarna att återigen optimeras för våra nya beteenden, men också samti-digt för den ekonomiska och politiska ordningen. Det drar in hela stadens infrastruktur i våra överväganden, om hur breda trottoarerna måste vara för att få plats med socialt distanserade hållplatser, hur ofta bussarna måste gå, om vad det får kosta att transportera arbetskraft till arbete, om vi ens kan ha en sammankopplad storregion. Det ställer också frågor om vilket trans-portsystem vi faktiskt ska ha. Bilar går inte, för tillsammans tar alla bilar för stor plats i staden och oavsett typ tär de för mycket på våra gemensamma resurser; det blir inte levbart om alla ska ta bil till jobbet.
Det är inte självklart att en postantibiotisk framtid ställer samma krav på social distansering som covid-19-pandemin. Andra beteendeförändring-ar kanske blir viktigbeteendeförändring-are. Som vi hbeteendeförändring-ar sett, både i exemplen med handtvätt och med social distansering, krävs att den omgivande infrastrukturen och fysiska miljön ger stöd till beteendeförändringarna för att de ska kunna ge-nomföras. För att nå en levbar framtid, med eller utan social distansering, måste vi tänka igenom, ifrågasätta och vara villiga att ändra, inte bara våra beteenden, utan även ekonomi, politik, arbete, infrastruktur och den fysis-ka miljön, för att bättre möta allas våra enskilda och vårt samhälles behov.