Linneuniversitetet

Simon förklarar även att han arbetar med att integrera olika typer av danser i sin undervisning där han har testat på kurdiska danser och inte bara traditionella svenska danser.

7.1.5 Individanpassningar

Samtliga lärare beskriver sitt normkritiska arbete där vikten av att anpassa undervisningen för varje elev är viktig. Lars beskriver sitt arbete med “rent praktiskt handlar det ju om att anpassa undervisning. Anpassa både teoretiska material och praktiska lektioner utifrån elevgruppen och individerna”. Akram berättar att han försöker hjälpa till att hitta lösningar till alla elever så att de kan få visa sina kunskaper i ämnet på alternativa sätt. Liam beskriver att pojkarna är dominanta i bollekar. För att få alla elever att känna sig bekväma och trygga inför utmanande lektioner så har undervisningen anpassats och reglerats. Delar har tagit bort eller gjorts om. Yasmin och Isabelle förklarar vikten vid att utgå från att alla är nybörjare och lägga undervisningen på en grundlig nivå. “Det kan vara beroende på kön, etnisk tillhörighet, beroende på hur mycket man har kommit i kontakt med idrott sen innan. Det finns ju av religiösa skäl att tjejer inte har fått idrotta, sånt måste man ju ha i åtanke” säger Isabelle. Yasmin säger även att hon har en spridd utveckling i sina elevgrupper där hon någonstans vill utgå från de som inte kan, för det kan alltid göra nytta för alla.

7.2 Linneuniversitetet

Samtliga informanter poängterar att de är nöjda med utbildningen i idrott och hälsa på Linnéuniversitet och tycker att den har hjälpt dem i sin undervisning som verksamma lärare. Dock säger de att de fått mer teoretiska kunskaper kring normkritik än praktiskt från Linnéuniversitet. Simon säger till exempel att han har lärt sig mycket olika begrepp kring normkritik som han fortfarande bär med sig och som alltid finns med i bakhuvudet när han planerar och undervisar. Både Akram, Lars och Liam berättar att de fått med sin en del teoretiska kunskaper kring genus och etnicitet i diverse arbeten och uppsatser de gjort i utbildningen. De säger dock också att det inte var etnicitet och genus som var fokus egentligen, utan att de valt att skriva om det. “Man fick välja att skriva om olika saker och etnicitet var ett sånt som man väldigt ofta hamnade vid” säger Liam. Yasmin tycker hon fått med sig mycket normkritiskt tänkande från universitetet och att det har genomsyrat hela utbildningen då lärarna på universitetet alltid utgått från olika perspektiv i varje område i idrott och hälsa. På så sätt har Yasmin fått upp ögonen för hur man kan arbeta normkritiskt.

Informanterna anser inte att de fått särskilt mycket praktiska kunskaper kring hur man faktiskt kan arbeta normkritiskt. Lars säger att de teoretiska kunskaperna han fick med sig från Linnéuniversitetet har han på egen hand fått omvandla till praktiska kunskaper han kan använda i sin undervisning. Även Simon anser att de praktiska kunskaperna inte varit tillräckliga från universitetet och att han istället gör vad han kan för att skapa sig praktiska redskap för att kunna arbeta normkritiskt ute i verksamheten. Många lärare ute i verksamheten är idag relativt dåliga på att arbeta normkritiskt, säger Simon. Att vara normkritisk är viktigt, inte bara för eleverna och skolan, utan för hela samhället. Simon tycker därför det borde få en större plats i undervisningen och få ett större fokus från lärare. “Misslyckas man med det normkritiska arbetet har man på sätt och vis misslyckats med det övergripande läraruppdraget”, säger Simon. Lars säger också att det är lite konstigt att det inte läggs mer fokus vid det, och tar då upp könsnormer framförallt, eftersom det faktiskt står i läroplanen.

Akram, Lars och Isabelle pratar om att mycket av kunskaperna de fått kring hur man kan arbeta normkritiskt inte räckt till, att de kunskaperna inte alltid går att applicera på verkligheten. “Jag tycker att på universitetet var ju allt guld och gröna skogar. Men sen kommer man ut i verkligheten och det kan va de lektioner där 23 av 24 elever ligger och brottas nere i ett hörn när man ska ha genomgång.” säger Akram. Han tycker inte att han blivit tillräckligt förberedd på hur man ska hantera vissa situationer i idrottshallen. Liam säger även han att det brustit i de praktiska kunskaperna kring normkritik. Han säger att Linnéuniversitetet kanske ville få studenterna att tänka själva. De gav teoretiska kunskaper som skulle väcka tankar och idéer för studenterna att själva hitta praktiska verktyg. Isabelle säger dock att hon inte riktig känt att hon kunnat plocka fram de teoretiska kunskaper hon fått från universitetet, kopplat till normkritik i sin undervisning. Hon har istället försökt hitta egna sätt och lärt sig hur hon ska göra utifrån hur hennes arbetsplats och kollegor ser på saken. Men hon är tacksam för att universitet lyfte ämnet kring normkritisk pedagogik kopplat till genus, kön och etnicitet. “Hade man inte lyft upp det alls på universitetet så kanske man inte ens hade tänkt i de banorna. Så det är ju viktigt att man pratar om det” menar Isabelle. Men det praktiska har hon fått med sig mer från sin tid som verksam lärare.

En del praktiska kunskaper har de dock fått med sig. Lars tar till exempel upp idén kring hur man ska dela in eleverna i grupper. Han har fått tips från Linnéuniversitetet om att när språket blir ett hinder för de elever som inte kan svenska, kan det vara bra att dela in grupper med

olika språkkunskaper så att eleverna får ett kunskapsutbyte. Han fortsätter berätta att “det är svårt att säga om det kommer från universitetet eller om det kommer från ens egna insikter och erfarenheter”. Isabelle berättar också om att de fick rollspela under utbildning, där en grupp skulle agera som typiska pojkar gör och en annan grupp agera som typiska flickor. Det är något hon upplever att hon har tagit med sig och tänker mycket på i sin egen undervisning.

På frågan om informanterna upplever att de fått med sig mer pedagogiska redskap kring hur man kan arbeta normkritiskt kopplat till genus eller etnicitet, svarar Simon, Akram, Yasmin och Isabelle att de upplever att de fått med sig mer av genus. Simon säger att det han fick med sig av etnicitet från Linnéuniversitetet har varit i uppsatser och arbeten där han själv valt att fokusera på det, inte från kurser eller föreläsningar. Överlag anser Simon att många lärare brister i kunskaper kring just etnicitet och att det bör läggas mer vikt vid det. Akram säger att det han lärt sig om hur man kan arbeta normkritiskt kopplat till etnicitet har han gjort under sin tid som verksam lärare, eftersom det på många skolor, och så även hans, är mångkulturellt och har en stor procent elever med annan etnicitet. Liam och Lars tycker att under deras utbildning på Linnéuniversitet fick de lära sig mer om etnicitet än genus. Här var resultatet tvärtom från de andra informanterna och både Lars och Liam påpekar att det kan vara på grund av att det under det året var en stor flyktingström i Sverige och att det kanske därför lades mer fokus på det från universitetet.

Lars avslutar med att säga att han saknade föreläsningar av personer som faktiskt är verksamma lärare och vet hur det ser ut i verkligheten. Han säger att det är svårt att förbereda sig helt och hållet på universitetet eftersom det ser så olika ut i verkligheten, och därför hade det kunnat vara mer givande att få höra lärare från skolor med hög andel elever med olika etniska bakgrunder. Både Lars och även Isabelle säger att de fått en introduktion till ämnet normkritik och hur man kan arbeta med det samt fått en ögonöppnare, men att det mesta de lärt sig kommer från tiden som verksam lärare.