Vetenskaplig litteratur
Barthes, R. (1977) 'Rhetoric of the image' in Image-Music-Text. Upplaga 1: Glasgow:
Fontana.
Berglez, P. (2019). Kritisk diskursanalys. I Ekström, M., & Larsson, L. (red.) Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. Upplaga 3: Lund: Studentlitteratur, 225-254.
Bogle, D. (1973). Toms, Coons, Mulattoes, Mammies and Bucks: an interpretative history of blacks in American films. New York, Viking Press.
Brown, R. (1965). Social Psychology. Upplaga 1: London/New York: Macmillan.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3: Stockholm: Liber.
Covington, J. (2010). Making Race Matter. Crime and Racial Constructions : Cultural Misinformation about African Americans in Media and Academia. Lanham, Md.: Lexington Books.
Cripps, T. (1978). Black Film as Genre. Upplaga 2: Bloomington: Indiana University Press.
Dyer, R. (1999). The Role of The Stereotype. I Marris, P. & Thornham, S. (red.). Media Studies: A Reader. Upplaga 2: Edinburgh: Edinburgh University Press.
Dyer, R. (2012). Stereotyping. I Durham, M. G. & Kellner, D. (red.) Media and cultural studies: keyworks. (2., [rev.] ed.) Chichester: Wiley-Blackwell, 275-283.
Eriksson, G. & Machin, D. (2019). Multimodal analys av audiovisuell kommunikation. I Ekström, M., & Larsson, L. (red.) Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. Upplaga 3: Lund: Studentlitteratur, 255-276.
Frederickson, G. (1987). The Black Image in the White Mind. Hanover, New Hampshire:
Wesleyan University Press.
Foucault, M. (1970). The Order of Things: An Archeology of the Human Sciences. Övers. A.
Sheridan-Smith. New York: Pantheon Books.
Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity Press.
Fairclough, N. (2003). Analysing Discourse : Textual Analysis for Social Research. Upplaga 1: London & New York: Routledge.
Hansen, A. & Machin, D. (2019). Media and Communication research Methods. Upplaga 2:
Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.
Hall, S. (2013a). The work of representation. I Hall, S., Evans, J. & Nixon, S. (red.).
Representation. Upplaga 2: London: SAGE Publications, 1-59.
Hall, S. (2013b). The spectacle of the “other”. I Hall, S., Evans, J. & Nixon, S. (red.).
Representation. Upplaga 2: London: SAGE Publications, 215-287.
Hughey, M. (2009). Cinethetic Racism: White Redemption and Black Stereotypes in
"Magical Negro" Films. Social Problems, 56(3), 543-577.
Hübinette, T., Hörnfeldt, H., Farahani, F. & León Rosales, R. (red.) (2012). Om ras och vithet i det samtida Sverige. Tumba: Mångkulturellt centrum.
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod. Upplaga 1: Lund: Studentlitteratur.
Loomba, A (2005). Colonialism/postcolonialism. Upplaga 2: London: Routledge.
Pallín López, C. (2013). African-american female stereotyping in The Secret Life of Bees.
Epos : Revista De Filología, (29), 327-336.
Pérez, R. (2013). Learning to make racism funny in the ‘color-blind’ era: Stand-up comedy students, performance strategies, and the (re)production of racist jokes in public. Discourse &
Society, 24(4), 478-503.
Scannell, P. (2007). Media and communication. London: Sage.
Smith, J. (2013). Between Colorblind and Colorconscious: Contemporary Hollywood Films and Struggles Over Racial Representation. Journal Of Black Studies, 44(8), 779-797.
Tukachinsky, R., Mastro, D., & Yarchi, M. (2017). The Effect of Prime Time Television Ethnic/Racial Stereotypes on Latino and Black Americans: A Longitudinal National Level Study. Journal Of Broadcasting & Electronic Media, 61(3), 538-556.
Willard, G., Isaac K. J. & Carney D. R. (2015) Some evidence for the nonverbal contagion of racial bias. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 128, 96-107.
Winther Jørgensen, M. & Philips, L. (2002). Discourse Analysis as Theory and Method.
Upplaga 1: London: SAGE Publications.
Weisbuch, M., Pauker, K. & Ambady, N. (2009) The Subtle Transmission of Race Bias via Televised Nonverbal Behavior. Science, 326(5960), 1711-1714.
Tidningsartiklar och övrig media
Bey, T. (2020). 'Green Book': Can White Filmmakers Make Films on Black Stories Truthfully?. [Elektronisk] Hollywood Insider. Tillgänglig:
https://www.hollywoodinsider.com/white-filmmakers-black-stories-green-book/[Hämtad 2021-02-25]
Cambridge University Press. (2021). ethnicity. Cambridge Dictionary. Tillgänglig:
https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/ethnicity[Hämtad 2021-06-11]
Chow, A. (2019). What to Know About the Controversy Surrounding the Movie Green Book.
[Elektronisk] Time. Tillgänglig:https://time.com/5527806/green-book-movie-controversy/
[Hämtad 2021-05-20]
Kronbrink, H. (2012). Ruben Östlund: ”Jag söker upp motstånd”. [Elektronisk] Dagens Nyheter. Tillgänglig:https://www.dn.se/arkiv/sondag/ruben-ostlund-jag-soker-upp-motstand/
[Hämtad 2021-06-11]
Feinberg, S. (2019). After ‘Green Book’: “Who Can Tell What Stories?”. [Elektronisk] The Hollywood Reporter. Tillgänglig:
https://www.hollywoodreporter.com/movies/movie-news/who-can-tell-what-stories-breaking-down-hot-button-issue-1256874/[Hämtad 2021-05-20]
Harris, H. & Yuan J. (2018).The First Great Movie of the Trump Era: How Get Out began as a rebuke to Obama-inspired dreams of racial harmony and became a conduit for fears
reignited by the rise of the new president. [Elektronisk] Vulture. Tillgänglig:
https://www.vulture.com/article/get-out-oral-history-jordan-peele.html[Hämtad 2021-04-08]
IMDb (u.å.). Get Out. IMDb. [Elektronisk] Tillgänglig:
https://www.imdb.com/title/tt5052448/[Hämtad 2021-04-08]
Judge, M. (2018). Green Book Has Great Acting, a Misleading Title and Palatable Racism for White People. [Elektronisk] The Grapevine. Tillgänglig:
https://thegrapevine.theroot.com/green-book-has-great-acting-a-misleading-title-and-pa-1830 572839[Hämtad 2021-04-09]
Keegan, R. (2017). Jordan Peele on the “post-racial lie” that inspired Get Out. [Elektronisk]
Vanity Fair. Tillgänglig:
https://www.vanityfair.com/hollywood/2017/10/jordan-peele-get-out-screening[Hämtad 2021-06-11]
Lavallée, E. (2011). Interview: Ruben Östlund - Play | 2011 Cannes Film Festival. [Video]
Tillgänglig:https://www.youtube.com/watch?v=Sj-wHrSTSWc[Hämtad 2021-04-09]
Mendelson, S. (2016). Jordan Peele Talks 'Get Out' And His Love For Horror Movies.
[Elektronisk] Forbes. Tillgänglig:
https://www.forbes.com/sites/scottmendelson/2016/10/05/interview-jordan-peele-discusses-g et-out-and-his-love-for-the-horror-genre/[Hämtad 2021-04-20]
Monk Kidd, S. (u.å.). The Secret Life of Bees - Sue Monk Kidd. [Elektronisk] Sue Monk Kidd. Tillgänglig:https://suemonkkidd.com/books/the-secret-life-of-bees/[Hämtad 2021-06-08]
NE (u.å.). Rasifiering. [Elektronisk] Tillgänglig:
https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rasifiering [Hämtad 2021-04-16]
Singleton, J. (2013). John Singleton: Can a White Director Make a Great Black Movie?.
[Elektronisk] The Hollywood Reporter. Tillgänglig:
https://www.hollywoodreporter.com/news/general-news/john-singleton-can-a-white-630127/
[Hämtad 2021-04-08]
Stockholm International Film Festival (2012). Intervju med Ruben Östlund. [Video]
Tillgänglig:https://www.youtube.com/watch?v=mV0s2n2_uLk&t=2s[Hämtad 2021-06-11]
Bilagor
Bilaga 1- Rundturen (Get Out)
Bilaga 2- Informationsreklamen (Get Out) Bilaga 3- Festen (Get Out)
Bilaga 4- Stadium (Play) Bilaga 5- Trädet (Play)
Bilaga 6- Andra spårvagnsscenen (Play)
Arbetsfördelning
Arbetet i denna studie har fördelats jämnt mellan författarna. Under merparten av arbetstiden har båda författarna till studien suttit tillsammans och bidragit till forskningen. Däremot har de flesta stycken främst haft en huvudförfattare som skrivit stycket, men som därefter har genomgått tillsammans för att säkerställa att båda parter står för det som skrivits. Denna uppdelning anses dock vara utjämnad, eftersom båda varit huvudförfattare till ungefär lika många stycken. Härmed intygar båda författarna av denna studie att de bidragit i lika stor utsträckning till uppsatsens alla kapitel.
Press release
Samhällskritik i samtida film - vem har rätten att berätta?
Påverkas samhällskritik inom film av vem som framför den? Filmmediet har under en lång tid använts för att skildra samhället vi lever i, och inte minst vad gäller ett så universellt problem som rasism. Frågan är om det är möjligt att avgöra skillnaden i filmskapares särskilda
tillvägagångssätt, och om kritiken förmedlas olika beroende på vilka upplevelser de själva har av problematiken.
Därför har studenter vid institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet inom ramen för en kandidatuppsats i ämnet medie- och kommunikationsvetenskap undersökt hur två filmer av en vit respektive svart filmskapare porträtterar svartas tillvaro i samhället. Dessa filmer är svenska Ruben Östlunds Play från 2011 och afroamerikanska Jordan Peeles Get Out från 2017, båda vars avsikt uttryckligen varit att framhäva frågan om ras och hur maktordningen kan ta sig i uttryck.
Genom studien kunde flera referenser till ras- och kolonialdiskursen synliggöras i båda filmerna.
Även om manuset i Play används för att antyda om rasismen i samhället, görs det på ett direktare sätt i Get Out genom att visa att karaktärerna är medvetna om de svartas sociala status. I Play lämnas mer utrymme till egen reflektion när de vita karaktärerna agerar tvivelaktigt mot de svarta, vilket gör att kritiken från Östlunds håll inte blir lika uppenbar för den generella publiken.
Genom Get Outs handlingsutveckling tydliggör Peele vikten av den svarta gemenskapen i det av vita dominerade samhället, medan Östlund belyser hur en svart gemenskap kan se ut och hur andra kan se på den, samtidigt som samhällskritiken i större drag lämnas okonfronterad.
Maktordningen är alltså tydlig i filmerna, men samhällskritiken som filmskaparna uttryckligen vill förmedla görs både mer kreativt och konkret i Peeles Get Out. I Play läggs mer ansvar på publiken som tittar, vilket leder till att samhällsperspektivet synliggörs, men inte utmanas på samma sätt.
Theo Hafström och Maja Jonsson
Svarta kroppar och vita blickar: En komparativ studie av samhällskritiken i filmerna Get Out och Play Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet
theohafstrom@gmail.com&maja.marie.jonsson@gmail.com +46761712110 & +46707811298