Litteratur & Källor samt bilagor 1 Litteratur

Andersson Bengt Erik. Som man frågar får man svar. Rabén&Sjögren.1985

Campus Compact. Annual Service Statistics 2000. Providence, Rhode Island: Brown University. 2001

Dyste Olga. Att skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Studentlitteratur. Lund. 2002.

Eyler, J., & D. E. Giles, J. San Francisco: Jossey-Bass. 1999

Fiske, E. B. Learning in Deed. The Power of Service-Learning for American Schools. Battle Creek, MI: W.K. Kellogg Foundation. 2001

Gärskog Sofia. Olika och lika. Linköpings universitet. 2005.

Hartman Sven G. och Lundgren Ulf P. Pedagogiska texter av John Dewey, Natur och Kultur, 1980.

Johansson Bo& Svedner Per Olov. Examensarbetet i lärarutbildningen. Kunskapsförlaget. Uppsala.2001

Kvale Steinar. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lund. 1996.

Lärarförbundet. Lärarens handbok. Tryckindustri information. Solna. 2001.

Pilevallskolans egen presentation av arbetet med Service-Learning

Zackari Gunilla & Modig Fredrik.Värdegrundsboken - om samtal för demokrati i skolan. Ubildningsdepartementet. 2000

10.2 Källor på internet

Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljölagen.Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. 2005.

http://www.av.se/

Nyströmska skolan, Söderköping

http://www.nystromska.soderkoping.se/omskolan/verksamhetside.htm#Modern%20kunsk ap%20inre%20trygghet%20och%20personlig%20utveckling

Irandoust Said. Utåtrikta skolarbetet i Borås Högskolan i Borås

http://www.hb.se/Said/publicerat/BT2002-04-03.htm

Learn and Serve America Fact Sheet (CNCS, January 2003, pdf, 685 K) National Service-Learning Clearinghouse

http://www.servicelearning.org/. Pilevallskolan

http://www.skolutveckling.se/ideskola/modules.php?name=Content&pa=showpage&pid =23

What is Service-Learning? (104K PowerPoint presentation)

10.3 Bilagor

10.3:1 Pilevallskolans egen presentation av arbetet med Service-Learning.

Vårt arbete bedrivs på Pilevallskolan i Trelleborg. Fyra aktiva lärare och och ett tjugotal handledare ute på arbetsplatserna har tillsammans drivit Service learning under 5 år. Bakgrund och arbetssättet

Pilevallskolan är en 1-6 skola med ca 300 elever från hela världen. Den ligger i ett bostadsområde med stor andel hyreslägenheter i kommunal regi och med ett villaområde på andra sidan skolan. Lärarna på skolan har ett stort socialt engagemang och vill vara en viktig del i barnens växande. Många föräldrar till barnen har inte tillträde till arbetsmarknaden och saknar det svenska språket som kan vara en inträdesbiljett till ett arbete. Ett långt utanförskap och inga ”rötter” i området gör möjligheterna till att vara den goda förebilden, våra föräldrar vill vara för sina barn, svårare. Dessutom har den som kommit hit som flykting inte det nätverk som kan underlätta möjligheten att få ett bra arbete här.

Hur gör vi?

Minst en gång varje vecka ”praktiserar” ca 50 barn på en arbetsplats där de har sin handledare. De är i äldreomsorgen, hos yngre barn på förskolan, i förberedelseskola för flyktingbarn, och familjecenter, i kommunens parkarbete och på mindre arbetsplatser. Några arbetar i skolan väderstation som har egna vädersändningar via skolans internradio, och några sköter pappersinsamlingen på skolan. De praktiska erfarenheterna diskuteras och bearbetas i klassrummet. Samhället blir läromedlet som för barnens lärande framåt.

Vilka effekter ger Service learning?

Barnen får egen praktiska erfarenheter av, förståelse och kunskaper kring ett arbete. De möter gamla, barn och ”gubbarna på parkförvaltningen”. De tränar sig i att bygga och bevara relationer till vuxna och ökar sin sociala kompetens. Speciellt relationer till äldre människor tycker barnen ger dem mycket.

Barnens språkutveckling stimuleras genom att de kommunicerar med andra vuxna än sina lärare, kompisar och föräldrar. Barn och ungdomar med annat modersmål än svenska har särskilda förutsättningar att utveckla flerspråkighet på hög nivå. Om detta ska lyckas beror bland annat på hur skolan bemöter dem, om deras förutsättningar och stimulans att utveckla sina olika språk. Service learning är ett utomordentligt verktyg för språkanvändning och utveckling både i svenska och på modersmål!

Vi ser att samhällsengagemanget ökar och de ser skolans roll i samhället. Barnen utvecklas mot att våga ta initiativ och ta ansvar. De får ett utökat kontaktnät men framförallt så ger det mer glädje och meningsfullhet i skolarbetet.

Speciellt de elever som har lite svårt med traditionellt skolarbete upplever att Service learning är ett roligt sätt att lära. Det blir dubbla vinsten. De barnen som är ute känner sig viktiga och blir sedda, samtidigt får de barn som är i klassrummet tillfälle att arbeta i mindre grupp och får då mer tid av sin lärare och individualiseringen ökar.

Vad säger utvärderingarna?

Flera gånger per termin följer lärarna upp vad barnen tycker. Dessutom bjuds handledarna in några gånger varje år för utvärdering, vidare planering och lite fest. Skolledningen träffar också lärarna och handledarna för att följa, stötta och vidareutveckla Service learning. Barnen pekar speciellt på at de känner ett ökat ansvar. De uttrycker också att de trivs med att få ta egna initiativ och att de får ”udevana”. Detta skånska uttryck står för att de får kunskap i agerande mot andra människor och andra delar av samhället. De blir trygga i att lära känna och arbeta tillsammans med andra människor och andra. Barnen säger också att de ser ”meningen” med skolan bättre om de får se lite av vad som kommer i vuxenlivet. Service learning hjälper barnen att hitta balans mellan deras egna sociala och kulturella värderingar som finns i det samhälle vi lever i.

Våra elever knyter ann till sin närmiljö genom Service learning. Vi har en stor omflyttning och många barn har ett förflutet i annan del av världen , med flykt och krigets fasor i nära minne. Att efter ett liv på förläggningar komma till vår stad och rota sig är inte alltid lätt. Det finns ibland en stor rastlöshet och flera av barnen har på grund av detta lite svårare än andra att till både vuxna, kamrater men också till sin närmiljö. Hur viktigt är det att lära känna de vuxna i området om jag ändå inte vet om jag ska stanna? Att på skoltid hjälpa just dessa elever att skapa nya rötter med sunda trygga vuxna vid sin sida, ser vi som en investering för folkhälsan hos våra barn.

De ca 20 handledarna belyser barnen från sina ”vuxenögon” De ser barnen och ger en kompletterande bild till skolan om hur barnen utvecklas och lär för livet. Ett gott betyg är att handledarna troget är med år från år!

Lärarna ser at barnens språk utvecklas genom att de använder det i viktiga vardagssituationer. De får flera språkliga förebilder och kan se hur språket inte är något statiskt för alltid givet. ”Parkgubbarnas” språk skiljer sig ibland från förskollärarnas. Det som sägs på ett sätt på äldreboendet meddelas skriftligt i barnomsorgen.

Allt är inte alltid lätt….

Det är svårt at rekrytera nya arbetsplatser. Vi har personlig kontakt och har tagit hjälp av kolleger för att ”komma” på nya ställen att vara på. Att vi även kan ha Service learning i skolan, med vår väderstation, är också ett kreativt sätt att hitta intressanta arbete för alla barn. Vi arbetar hela tiden med att skapa nya kontakter med arbetsplatser.

Arbetet drivs av de fyra lärare som nämns ovan. Dessutom stöttar skolledning och kolleger vid behov. Handledarna är också en förutsättning för att arbetet ska vara möjligt. Arbetet bedrivs inom skolans ordinarie budget och har ett eget konto.

Vilka tankar finns om att vidareutveckla arbetssättet?

Vi önskar sprida arbetet inom vår egen skola så att fler får möjlighet att få kontakt med arbetslivet och andra vuxna. Speciellt skulle vi vilja utöka arbetet mot de äldre i vårt område. Många av våra invandrarbarn har inga äldre släktingar i Sverige. De saknar historia och kan genom våra äldre få ”nya” rötter i ett nytt land. Vi skulle vilja ha fler arbetsplatser med till exempel socialt arbete av olika slag. Det kan handla om arbete med eller för till exempel hemlösa, barn i andra länder osv. Vi skulle vilja utveckla vår dokumentation av arbetet för at kunna arbeta med spridandet av våra goda erfarenheter. Vi syns alltså finns vi!

Vi har varit med i Syd Nytt och Landet runt vilket gav ett intresse från olika håll i landet. Inom skolan håller vi våra kolleger informerade vid personalkonferenser. Där visar vi förslag på arbetsplatser och försöker ”smitta” med vårt engagemang.

Service learning har uppmärksammats i Sverige vid många tillfällen. 2003 nominerades vi till Spira-priset. Vi erhöll då 10000kr.

Våren 2004 utsågs pilevallskolan till Skånes bästa skola och det var mycket tack vare Service learning.

Vi har även blivit nominerade till Samklang – Gleerups Integrationspris. Men nådde inte ända fram.

10.3:2 Loggbok

Scanningen fungerade inte som vi önskade, så vi återger istället loggboken ordagrant och med samma radbrytning som originalet. Namnen är utbytta.

Hej hej 28-9-2005

Jag har jobbat på åldermannen. Vi spelade bingo. Jag hjälpte

de gamla att sätta ”pluttar”på siffrorna. Jag serverade bla. Kaffe, saft, kakor m.m. Jag fick lära mig att sätta

på diskmaskinen. När jag gick tillbaka till skolan ville jag dit igen.

Jag vet inte vad vi ska göra nästa gång men jag hoppas det blir kul.

--- B I NGO 12-10-2005 OOOOO OOOOO OOOOO OOOOO OOOOO

Idag spelade vi bingo igen. Jag satt mellan Pelle och Stina. Vi drack saft och åt kakor. Där fanns kaffe också. Efter bingot städade vi. Sedan körde jag Bengt till sitt rum, medan Eva körde Lisa. Det var kul som