8.2 Service-Learning och LPO-
8.2.1 Skolans värdegrund och uppdrag 1 Grundläggande värden
Läroplanens första stycke inleds med att man fastslår att skolan vilar på demokratins grund samt förklarar hur de som verkar inom skolan ska förhålla sig till denna genom att ”främja aktning” för såväl ”människans egenvärde” som vår gemensamma miljö. Vi vill koppla detta till Pilevallskolan där man genom Service-learning i möjligaste mån respekterar elevernas önskemål om vilka ”arbetsplatser de själva vill vara på. Då eleverna sedan kommer ut på den verksamhet de valt, hjälper de där till med sådant dom själva känner att de klarar av samt uppmuntras att ta egna initiativ. Därav låter man även eleverna som det uttrycks ”finna sin unika egenart” för att ”därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”. Genom att reflektera runt sitt arbete, både på egen hand genom sin loggbok men även genom diskussion med handledare, lärare och klasskamrater ges de möjlighet att behandla och ventilera sina intryck och erfarenheter. Eleverna har här möjlighet att välja vad de önskar hålla för sig själva och vad de känner att de vill dela med sig av. På så vis tar man hänsyn till bl.a. ”individens frihet och integritet och ”alla människors lika värde”. Eleverna sätts inte slumpmässigt ut på arbetsplatserna där de skall vara under sin Service-Learning utan är fria att välja bland de arbetsplatser som skolan har kontakt med. Också detta ett exempel på bland annat demokratiska värderingar och individens frihet. Den ”jämställdhet mellan kvinnor och män” läroplanen ger uttryck för och som skolan ”skall gestalta och förmedla”, är redan i valet av arbetsplats synlig genom att var och en väljer det de vill, inget av valen är avsett för enbart pojkar eller flickor. Man kan också tänka sig att det vid valet uppstår ett naturligt tillfälle att diskutera kring manliga och kvinnliga yrken, könsroller, lika lön och liknande.
Ur verksamheten kan ju bland annat exemplet hämtat från mötet mellan lärare och handledare nämnas. Där talar man om hur pojkeleverna på Service-Learning leker fysiskt aktiva lekar som ’gömme’ och ’pjätt’ och de leker till exempel med bilar tillsammans med barnen på den verksamhet de är placerade. Flickorna tycker däremot i allmänhet bättre om att pyssla med barnen. Pyssel omfattar bland annat rent krativt tillverkande av föremål, till exempel julsaker, och bild, (teckning, målning med mera). Ingen uttrycker någon förvåning över detta mönster eller någon önskan att förändra det. Det tycks snarast betraktas som en naturlig tingens ordning. Vi tror ändå att man kan se observationen och diskussionen som ett tecken på att personalen är medveten om könsroller och jämlikhetstänkande i verksamheten.
8.2.1.2 Förståelse och medmänsklighet
I detta stycke talas bland annat om hur ”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”. Det talas också om hur den växande rörligheten över nationsgränser ställer ökade krav på människors förmåga att leva i, och förstå värdet av ett mångkulturellt samhälle. Också förmågan att leva sig in i andras villkor och värderingar behandlas i stycket.
Utifrån vad vi sett bidrar Service-lerning ganska direkt till att ”främja förståelse för andra människor” och ”förmåga till inlevelse” Det kan vi säga bara genom att se till den respons våra intervjupersoner fått från sina elever. De svar vi fick i intervjun där de intervjuade till exempel berättar om elevers handlingar visar på kännande och förståelse för en andra människor. Ett tydligt exempel på en sådan situation tycker vi är berättelsen om eleven som tillsammans med en äldre dam fastnar i hissen. För eleven framstod situationen och damens reaktion på denna som ganska komisk, i alla fall då han återberättade den för läraren ”med skrattet i halsen”, då hon ropade: ”- Vi dör, vi dör” Men då de båda satt fast i hissen förstod eleven att även om han uppfattade den gamla damens reaktion som överdriven, var hennes rädsla äkta varpå han såg det som sin uppgift att stötta och lugna henne.
Vi tycker också att Service-Learning öppnar upp för möjligheter till kulturella möten och relationer av olika slag som för många av eleverna annars inte skulle möjliga. Skolan tar med jämna mellanrum emot elever som kommit till Sverige som flyktingar och som
enligt Pilevallskolans egen presentation av arbetet med Service-Learning saknar ”rötter” ”Det finns ibland en stor rastlöshet och flera av barnen har på grund av detta lite svårare att knyta an till både vuxna, kamrater men också till sin närmiljö” Service- learning är ett sätt genom vilket man på skolan vill försöka bygga upp en trygghet genom det arbete som eleverna utför exempelvis på Klotet där de som har ett annat modersmål än svenska hjälper framför allt de yngre elever som talar samma språk med bland annat läsning.19
8.2.1.3 Saklighet och allsidighet
”Undervisningen skall vara saklig och allsidig.” Ett mycket viktigt citat ur kapitlet tycker
vi. Hur definieras då ”saklig och allsidig”?
En saklig och allsidig undervisning ser vi som en undervisning där man strävar efter att skapa lärandesituationer där både ’läsämnes’, och ’estetisk-praktiska’ kunskaper ingår och har lika värde. Pedagogen gör också sitt bästa för att knyta an till verkligheten och sätta saker i sitt sammanhang för att påvisa den faktiska nyttan av kunskaperna. Utifrån en sådan undervisning ska eleven sedan själva i ”överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar” som vi i början av diskussionen talade om, ha möjligheten att dra sina egna slutsatser om vad de lär. Som vi tidigare framhållit vill man under elevernas Service-Learning uppmuntra egna ställningstaganden, som tar sin utgångspunkt i verkliga situationer ute i samhället. I Pilevallskolans egen presentation av arbetet med Service- Learning uttrycks att man ser betydelsen av detta i exempelvis språket som är någonting man på skolan arbetar mycket med.
”Lärarna ser att barnen språk utvecklas genom att de använder det i viktiga vardagssituationer. De får flera språkliga förebilder och kan se hur språket inte är någonting statiskt för alltid givet parkgubbarnas språk skiljer sig ibland från förskollärarnas. Det som sägs på ett sätt på äldreboendet meddelas skriftligt i barnomsorgen”
19 Klotets förberedelseklasser tar emot alla elever upp till 16 år som inte kan tala svenska inom hela
Trelleborgs kommun. Klotet är placerat på Pilevallskolan. Där finns en förskollärare som arbetar integrerat med den vanliga förskoleklassen för elever som är 6 år gamla. Det finns också lärare för elever i årskurs 1- 3 (7-9år) och en lärare som har elever i årskurs 4-9 (10-16 år). På Klotet finns även en socionom anställd.
8.2.1.4 Rättigheter och skyldigheter
Här talas inledningsvis om hur skolan skall klargöra vilka rättigheter och skyldigheter elever och vårdnadshavare har. Det talas också om hur skolan skall vara tydlig ifråga om mål, innehåll och arbetsformer och hur detta är viktigt för elevers och föräldrars inflytande i skolan och för den enskildes val i skolan. Eftersom vi i vår undersökning inte haft något fokus på föräldrarnas åsikter om Service-Learning ,kan vi inte uttala oss om dessa. Vad vi däremot kan se är att det från skolans sida finns djupgående tankar om att vara till speciell hjälp för de familjer som av olika anledningar inte känner en så stark samhörighet med samhället.
Ur Pilevallskolans egen presentation av arbetet med Service-Learning:
”Lärarna på skolan har ett stort socialt engagemang och vill vara en viktig del i barnens växande. Många föräldrar till barnen saknar det svenska språket som kan vara en inträdesbiljett till ett arbete. Ett långt utanförskap och inga rötter i området gör möjligheterna till att vara den goda förebilden, våra föräldrar vill vara för sina barn, svårare. Dessutom har den som kommit hit som flykting inte det nätverk som kan underlätta möjligheten att få ett arbete här”
Här ser vi från skolans sida ett uttryck för långsiktigt tänkande och en förhoppning om att genom Service-Learning bedriva ett arbete under ”demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet” Man önskar ge dessa elever en bättre start och insikt om samhället än vad deras föräldrar haft möjlighet att få. Följande citat är från Rättigheter och skyldigheter, LPO-94.
”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.
Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”
Det första stycket i det utdraget skulle i sig kunna ha använts som svar på frågan ”Varför har pilevallskolan valt att arbeta med Service-Learning?”. Så mycket i det vi sett och
läst av och om arbetet med Service-Learning stämmer in på de orden. Vi tycker oss redan på många ställen ha redogjort för Pilevallskolans arbete med Service-Learning stämmer in på raderna ovan varför vi lämnar kapitlet om rättigheter och skyldigheter och går vidare till nästa.
8.2.1.5 Skolans uppdrag
Eftersom vi anser att också paragrafen som handlar om ’skolans uppdrag’ till stor del är en sammanfattning av mycket av vad vi tidigare diskuterat väljer vi att här koncentrera oss runt stycket nedan som tydligast beskriver värdegrunden enligt den definition vi redogjorde för under sista delen av forskningsläget.
”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar.”
Vi tolkar här ”en komplex verklighet” till att bland annat vara mötet med de människor och intryck som vi i vårt dagliga liv ställs inför. Detta sker och omfattar naturligtvis även skolan och det arbete och sociala samspel som äger rum där. Skolan skiljer sig emellertid från en arbetsplats på flera sätt. Även om skolan arbetar i ”överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö” liknar skolan egentligen inte någon annan arbetsplats eftersom man som elev oftast går i en klass med ca 20-25 jämnåriga kamrater och en stor del av tiden sitter i samma rum som dessa och arbetar med samma material och kan räcka upp handen för att få hjälp om så behövs. På en arbetsplats befinner är det en annan miljö där det
många gånger är arbetstagaren själv som måste finna lösningen på någonting i samarbete med människor som är antingen yngre, äldre, har en annan livsåskådning och/eller kommer från ett annat land än en själv. En av de personer vi intervjuade uttrycker sig såhär:
”- När barn är med andra, gamla eller unga så plockar man fram någonting helt annat ur dem än när de sitter i ett klassrum med jämnåriga”
Exempel ur Pilevallskolans egen presentation av arbetet med Service-Learning: ”Barnen pekar speciellt på att de känner ett ökat ansvar”
”Barnen säger också att de ser meningen med skolan bättre om de får se lite av vad som kommer i vuxenlivet. Service-learning hjälper barnen att hitta en balans mellan deras egna sociala och kulturella värderingar och de värderingar som finns i det samhälle vi lever i”
8.2.1.6 God miljö för utveckling och lärande
Vi anser att man på Pilevallskolan genom Service-learning ger uttryck för viljan att ”sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” Ett tydligt uttryck för detta ges i Pilevallskolans egen presentation av arbetet med Service-learning: ”Vi ser att samhällsengagemanget ökar och de ser skolans roll i samhället. Barnen utvecklas mot att våga ta initiativ och ta ansvar. De får ett utökat kontaktnät men framförallt så ger det mer glädje och meningsfullhet i skolarbetet.” ”Samhället blir läromedlet som för barnens lärande framåt i olika ämnen” Att låta undervisningen ta sin direkta utgångspunkt i det samhällsliv skolan har för avsikt att förbereda eleverna för, ser vi som ett sätt att skapa trygghet inför elevernas framtida liv ute i samhället.
8.2.1.7 Den enskilda skolans utveckling
Under denna rubrik berättar LPO-94 om hur skolans verksamhet måste utvecklas för att möta kraven som ställs på den. En del av denna kvalitativa utvecklings förutsättningar är att resultat följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.
Att våga pröva nya grepp och introducera Service-Learning till den svenska skolmiljön visar på viljan att pröva nya metoder. Vi ser också hur man genom Service-Learning visar ett stort engagemang vad gäller utvärdering och utveckling av undervisningsmålen genom samarbete mellan skolledning, lärare och arbetsplatserna.
”Skolledningen träffar också lärarna och handledarna för att följa, stötta och vidareutveckla Service-learning” ( Ur intervjun med lärarna. )
”Det är svårt att rekrytera nya arbetsplatser. Vi har personlig kontakt och har tagit hjälp av kollegor för att komma på nya ställen att vara på. Att vi även kan ha Service-learning i skolan med vår väderstation, är också ett kreativt sätt att hitta intressanta arbete för alla barn. Vi arbetar hela tiden på att skapa nya kontakter med arbetsplatser” ( Ur intervjun med lärarna. )
I vårt avsnitt med rubriken Styrdokument gjorde vi en sammanfattning av läroplanens andra del enligt nedan.
”I läroplanens andra del Mål och riktlinjer preciseras sedan de målformuleringar skolan skall befästa och utveckla hos eleverna. Dessa står formulerade under åtta rubriker med tillhörande mål, mål att sträva mot samt de mål som ligger på den enskilda lärarens ansvar att förmedla genom sin undervisning. Tyngdpunkten likt en röd tråd genom hela textarbetet återsyftar upprepade gånger till de grundläggande värden som beskrivs i första delen där skolans värdegrund presenteras”
Som en bilaga till detta arbete medföljer utdrag ur en elevs personliga loggbok med dennes reflektioner runt en händelse i Service-learning. Med utgångspunkt i vad vi hittills diskuterat genom läroplanens förhållande till Service-learning tycker vi att flera av dessa punkter rörande mål och mål att sträva mot kan relateras till dessa elevanteckningar. Eleven ger i sin loggbok uttryck för lustfylldhet genom att i skrift
reflektera runt sitt eget lärande och tillägnande av praktiska erfarenheter i ett socialt samspel utanför skolan. Elevens arbete och aktiviteter sker i sin tur i ett nära samarbete mellan skolan och arbetsplatsen med ett stort engagemang och intresse för elevens fortsatta utveckling.