Pilevallskolan började att arbeta med Service-Learning för att få ett bra verktyg att använda till det arbete som skall bedrivas i enighet med LPO-94. Svaret ges inte ordagrant någonstans utan är vårt sätt att sammanställa den information vi fått och resultatet av de intervjuer vi gjort. Förutom de uttalanden man direkt kan se som en medveten koppling till LPO-94’s första punkt, skolans värdegrund och uppdrag, genomsyras såväl skrivet som muntligt material av sådant som kopplas till värdegrunden, inte till mätbara ämneskunskaper. Ett begrepp vi kanske kan använda för denna ’individens växande i värdegrunden’ är personlig utveckling. Vi gjorde en sökning på ’personlig utveckling i skolan’ på sökmotorn Google och fick ungefär 166.000 träffar. De verkar beskriva någonting vi tycker stämmer bra in på vad arbetet med Service-Learning syftar till. Några exempel:
”Tillåt lärandet att få bli en livslång process som pågår parallellt i skolan och samhället! För att hänga med i dagens rasande snabba utveckling krävs öppet sinne, nyfikenhet och
beredvillighet att förändra. Skolan måste gå i takt med den utveckling den ska förbereda eleverna för, vara en aktiv del av samhället, följa utvecklingen, anpassa sig efter den och försöka påverka den. Och samhället måste få spela en aktiv roll i skolan! Utbildning får inte betraktas som ett isolerat förstadium till det "verkliga" livet. Med samma ömsesidighet bör lärare, elever och föräldrar få tillfälle att agera jämbördigt i utformning och uppläggning av skolarbetet.”17
Ett annat exempel hämtar vi från Nyströmska skolan i Söderköping som på sin hemsida beskriver hur man vill arbeta på sin skola.
”Flexibilitet och kreativitet är värdefulla personliga egenskaper. I en snabbt föränderlig värld är förmågan att tillägna sig ny kunskap väsentlig. Att kunna använda de verktyg som modern informationsteknik erbjuder är i dag nästan en grundläggande färdighet. Men den moderna tekniken blir en tillgång först när den förenas med djupare personlig utveckling. Varje människa behöver en inre stabilitet, en egen plattform uppbyggd av trygghet, av förståelse för andra, av självinsikt och självtillit.”18
Nu menar vi inte att ämneskunskaper skall exkluderas från begreppet personlig utveckling, men arbetet med Service-Learning har mer med värdegrunden än med ämneskunskaperna att göra som vi tolkar det. Oavsett vad man kallar det är det många skolor som uttrycker en vilja att kombinera det man lär ut med en praktisk tillämpning av kunskaperna. Pilevall har valt att använda sig av Service-Learning för att åstadkomma det.
Ovanstående var alltså vårt svar på frågan ”Varför har Pilevallskolan valt att arbeta med Service-Learning?” utifrån våra egna slutsatser baserade på de uppgifter vi fått och det material vi läst. Skulle samma fråga besvaras med citat och fakta direkt ur intervjuer och material så kan följande nämnas:
” - Vi ville lyfta fram värderingsfrågorna” ” - Vi ville undvika gängbildningar”
” - Vi ville skapa en förståelse för andra människor”
”- När barn är med andra, gamla eller unga så plockar man fram någonting helt annat ur dem än när de sitter i ett klassrum med jämnåriga”
17 Said Irandoust, rektor, Högskolan i Borås, Publicerad i Borås Tidning 2002-04-03, om att låta
"Kreativitet", "Konflikthantering/kommunikation" och "Min framtid" bli nya ämnen på schemat.
”En del arbeten som utfördes av parkförvaltningen saboterades av barnen, avsiktligt eller ej, och parkförvaltningens personal var inte överdrivet förtjusta i områdets barn och elever. Det handlade alltså om en alltför vanlig situation där det några gör får konsekvenser för alla. Även på själva skolan förekom en del förstörelse, nedskräpning och annat som inte var önskvärt beteende”
”…de äldre i området kände oro, för att inte säga rädsla, när de såg eller mötte grupper av barn/elever. Från skolans sida ville man återupprätta elevernas respekt för andras eller allmän egendom och andra människor och människors värderingar”
”Lärarna på skolan har ett stort socialt engagemang och vill vara en viktig del i barnens växande. Många föräldrar till barnen har inte tillträde till arbetsmarknaden och saknar det svenska språket som kan vara en inträdesbiljett till ett arbete. Ett långt utanförskap och inga ”rötter” i området gör möjligheterna till att vara den goda förebilden, våra föräldrar vill vara för sina barn, svårare. Dessutom har den som kommit hit som flykting inte det nätverk som kan underlätta möjligheten att få ett bra arbete här”
”Barn och ungdomar med annat modersmål än svenska har särskilda förutsättningar att utveckla flerspråkighet på hög nivå. Om detta ska lyckas beror bland annat på hur skolan bemöter dem, om deras förutsättningar och stimulans att utveckla sina olika språk” ”Vi har en stor omflyttning och många barn har ett förflutet i annan del av världen , med flykt och krigets fasor i nära minne. Att efter ett liv på förläggningar komma till vår stad och rota sig är inte alltid lätt. Det finns ibland en stor rastlöshet och flera av barnen har på grund av detta lite svårare än andra att till både vuxna, kamrater men också till sin närmiljö
”Att på skoltid hjälpa just dessa elever att skapa nya rötter med sunda trygga vuxna vid sin sida, ser vi som en investering för folkhälsan hos våra barn”