Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
10 poäng
Varför har Pilevallskolan valt att arbeta
med Service-Learning?
Why has Pilevallskolan chosen to work with Service-Learning?
Björn Jacobsson
Henrik Olsson
Lärarexamen 140 poäng Examinator: Lars Öhlin Samhällsorienterande ämnen och barns lärande
Abstract
Syftet med vårt arbete är att ta reda på ”Varför har Pilevallskolan valt att arbeta med Service-Learning.” Svaret på den frågan kan i korthet sägas vara att man ville lyfta fram värderingsfrågorna och att skolan skulle bli en mer integrerad del av samhället. Service-Learning sågs dels som ett sätt att arbeta med värdegrundsfrågor och dels som ett sätt att hjälpa elever med utländsk bakgrund att förstå sin roll och hitta sin idetitet i det svenska samhället.
I Sverige är termen Service-Learning ganska obekant för de flesta. I korthet kan man säga att det är en metod som går ut på att eleverna, i det här fallet i årskurs 5, arbetar utanför skolan några timmar i veckan. Arbetena kan till exempel vara på äldreboende, dagis eller parkförvaltning. Arbetet med Service-Learning syftar till att integrera skolan med samhället och kan relateras till det vi i Sverige betecknar värdegrund.
I arbetet beskriver vi först hur Service-Learning uppstod och fungerar i USA och vilka mål och ’regler’ för metoden man arbetar efter där. Därefter har vi intervjuat två av de lärare som idag arbetar med Service-Learning på Pilevallskolan. Vi har också ställt en del frågor till eleverna i en av de femteklasser som har Service-Learning på schemat samt varit med på ett möte där handledarna på arbetsplatserna diskuterat föregående och innevarande termins arbete med Service-Learning lärarna på skolan. Vi vill beskriva och analysera hur man arbetar med Service-Learning på Pilevallskolan idag, och vilka motiv som fanns att starta och driva projektet. I diskussionen redogör vi först för LPO-94 och därefter problematiserar vi hur arbetet med Service-Learning stämmer överens med riktlinjerna i denna.
Förord
Vi vill tacka de personer som varit oss behjälpliga med arbetet.
Först och främst Ingrid Trägårdh. Under tre dagar på lägerskola sombland annat innehöll ett märkligt nattbesök av en person som bestämt sig för att genomföra ett elevsamtal om meningen med livet mellan kl.23-01, elever som ägnade sig åt illegal övervakning och avlyssning, mer normala bus, straffuppgifter och föräldrar som vid samtal med sina barn uppmuntrade dem att göra som de själva ville och strunta i de ansvariga lärarna på plats, fann hon ändå tid att diskutera vårt arbete och hur vi skulle kunna genomföra det. Vi hoppas att vi inte gör dig alltför besviken med detta verk.
Pilevallskolan i Trelleborg som tog emot oss och var oss behjälpliga med material och annat.
Barbro och Mats Eleverna
Innehållsförteckning
1 Inledning 6
1.1 Bakgrund 6
1.2 Syfte och frågeställning 7
2 Kunskapsbakgrund 8
2.1 Vad står Service-Learning för i USA? 8
2.2 Ett exempel på Service-Learning i USA 9
2.3 Definition av Service-Learning 10
2.4 Vad är utmärkande drag för Service-Learning? 10
2.5 John Dewey 12
2.6 Forskningsläget 14
3 Metod 15
3.1 Malmletaren och resenären 16
3.2 Kvalitativ intervju 17
3.3 Explorativ intervju 18
3.4 Reliabilitet och validitet 19
3.4:1 Lärarintervjun 19
3.4:2 Elevintervjun 19
3.4:3 Handledarintervjun 20
4 Urval 20
5 Procedur 21
5.1 Intervju. Personal ansvarig för Service-Learning på Pilevallskolan 21 5.2 Intervju/samtal med elever som deltar i Service-Learning 22
5.3 Möte med handledare 23
6 Styrdokumenten 23
7 Undersökningen 26
7.1 Intervju med personal ansvarig för Service-Learning på skolan 26
7.2 Hur det började 27
7.3 Varför det började 27
7.4 Om verksamheten 28
7.5 Sammanfattning av lärarintervjun 7.1-7.4 32
7.6 Frågor till eleverna 33
7.7 Noteringar från utvärderingsmöte mellan ansvariga för Service-Learning på skolan
och handledare från arbetsplatserna 34
8 Diskussion 36
8.1 Varför har Pilevallskolan valt att arbeta med Service-Learning? 36
8.2 Service-Learning och Lpo-94 39
8.2.1.1Grundläggande värden 39
8.2.1.2 Förståelse och medmänsklighet 40
8.2.1.3 Saklighet och allsidighet 41
8.2.1.4 Rättigheter och skyldigheter 42
8.2.1.5 Skolans uppdrag 43
8.2.1.6 God miljö för utveckling och lärande 44
8.2.1.7 Den enskilda skolans utveckling 45
9 Samanfattning 46
9.1 Resultat i sammanfattning 48
9.2 Kritik av undersökningen 48
10 Litteraturförteckning och källor samt bilagor 50
10.1 Litteratur 50
10.2 Källor (internet) 51
10.3 Bilagor 52
10.3:1 Pilevallskolansegen presentation av Service-Learning. 52
1 Inledning
1.1 BakgrundEn viktig del av undervisningen i skolan omfattar värdegrundsarbete. Det finns många olika sätt att bedriva den undervisningen och alla som ger önskat resultat är naturligtvis bra. Från början tänkte vi skriva ett arbete som handlar om värdegrundsarbete i allmänhet och se på hur man kan arbeta med värdegrunden på ett roligt sätt. Vi hade nämligen båda sett en del exempel på värdegrundsarbete som verkade stanna på ytan i stället för att gå djupare. En värdefernissa snarare än en värdegrund, om man så vill. Vi blev emellertid avrådda från att göra ett sådant arbete på grund av dess subjektiva och breda ingångsperspektiv. Istället har vi valt att arbeta med ”Service-Learning” som vi kom att tala om i samband med förarbetet till det arbete som alltså inte blev av.
Den ena av författarna bakom detta arbete var under några år innan han började på lärarutbildningen verksam som obehörig lärare på några olika skolor i sydvästra Skåne. På en av dessa arbetade de med något som kallades ”Service-Learning”. Han fick aldrig tillfälle att sätta sig in i vad det hela gick ut på, men tyckte av det lilla han hörde att det verkade vara en intressant arbetsmetod.
Detta arbetes andra författare har haft sin verksamhetsförlagda tid på just den skolan och har därför också han hört talas om projektet. Inte heller han har emellertid fått någon djupare insikt i vad metoden går ut på, eftersom han aldrig arbetat i en klass som använt sig av Service-Learning.
Eftersom det bara finns en skola i landet som arbetar med Service-Learning och det inte finns något i arbetet som kan vara av men för någon, finns det ingen anledning att hemlighålla skolans namn1. Det rör sig alltså om Pilevallskolan i Trelleborg.
1.2 Syfte och frågeställning
Vi vill med det här arbetet ta reda på vad Service-Learning innebär och varför de valt att arbeta med det på skolan där vi kom i kontakt med metoden. Vi vill ta reda på ursprunget och vad som uppfattas som den främsta anledningen att arbeta med Service-Learning. Projektet har hållit på några år på skolan och vi undrar om metoden eller dess mål har förändrats sedan starten. Våra intervjufrågor är därför i huvudsak följande:
Varför började ni att arbeta med Service-Learning på er skola? Varför arbetar ni med Service Learning på er skola?
Vi har sedan för avsikt att se på läroplanen, LPO-94, för att försöka utröna om, och i så fall hur, arbetet med Service-Learning på Pilevallskolan som vi uppfattat det i intervjuer och informationsmateriel, överensstämmer med denna, framför allt vad gäller värdegrunden, eftersom arbetet med denna ju trots allt är intressant för oss personligen. Vår huvudfråga, och syftet med arbetet blir därmed att försöka ge svar på frågan ”Varför har Pilevallskolan valt att arbeta med Service-Learning?”
2 Kunskapsbakgrund
Här vill vi presentera Service-Learning så som det ser ut i USA och lite om John Dewey som haft en roll i utvecklingen av Service-Learning.
2.1 Vad står Service-Learning för i USA?
Eftersom hela idén med Service-Learning kommer från USA är det från den samordnande organisationens hemsida, National Service-Learning Clearinghouse,(som är forumet för The national site of Service-Learning information) vi har tagit den mesta informationen. Det mesta av den följande informationen är bara översatt från denna sida, men i en del fall har vi lagt till förklaringar för termer som inte förekommer normalt i svenskan eller sådant som vi tycker kräver en förklaring av andra orsaker.
Ett par termer som dyker upp med jämna mellanrum och som är svåra att översätta rakt av är ’Service’ och ’Community’. Service har vi valt att översätta med just service även om uttrycket inte används exakt likadant i USA som i Sverige. I USA betyder det snarast att ge, eller tillhandahålla en, service eller tjänst, medan det i Sverige har kommit att förknippas med särskilda yrken. Community, som vi valt att översätta med samhälle, är också svårdefinierbart. Det skulle kunna översättas på många olika sätt beroende på hur det används, till exempel skulle man kunna översätta det med stadsdel. På samma sätt förekommer uttrycket ’Community Service’ som då översatt blir samhällstjänst.
Även om det också i USA kan förknippas med ett straff utmätt i domstol, används det betydligt oftare i samband med frivilligarbete för lokala organisationer, soppkök, hälsokliniker, information, bokinsamlingar med mera. Vi gör alltså inga anspråk på att ha översatt detta till 100% korrekt, men har ändå valt att göra det för att förenkla för läsarna (och oss själva). Texten i orginal finns på hemsidan enligt ovan.2
Första gången uttrycket Service-Learning använts för att beskriva det man idag associerar med begreppet var1966-67 då det användes för att beskriva ett projekt vid Oak
Ridge Associated Universities i östra Tennessee som finansierades av TVA3.
2 http://www.servicelearning.org/.
3 TVA, Tennessee Valley Authority, bildades i ett led för att förbättra framkomligheten på
Där arbetade elever & fakultet sida vid sida med myndigheter i ett projekt rörande en biflod till Tennessee-floden.
Service-Learning är en undervisnings-, och lärande-strategi som kombinerar meningsfull samhällstjänst med instruktioner och reflektioner för att berika inlärningsprocessen, lär ut medborgaransvar och stärker samhällen.
Även om det finns många olika tolkningar, liksom olika syften och sammanhang, om vad Service-Learning innebär, kan man säga att det finns ett kärninnehåll som de flesta enas kring, nämligen att Service-Learning kombinerar service-syfte och utbildnings-syfte med avsikten att aktiviteten förändrar både givaren och tagaren av den tillhandahållna servicen. Detta åstadkoms genom att kombinera uppdrag med strukturerade möjligheter som kopplar uppdragen till självreflektion, till att upptäcka den egna identiteten och att erhålla och förstå värden, yrkeskunnande och kunskapsinnehåll.
2.2 Ett exempel på Service-Learning i USA
Om elever exempelvis samlar skräp vid flodbanken i en stad tillhandahåller de en service åt samhället som frivilliga (volontärer som är oavlönade), en tjänst som är högt uppskattad och viktig. När eleverna sedan undersöker vad de hittat och funderar på varifrån det kommer kan de dela med sig av sina erfarenheter till invånarna i samhället tillsammans med förslag till åtgärder för att minska nedskräpningen, är det Service-Learning. I exemplet utför eleverna en service åt samhället och lär sig på samma gång om exempelvis vattnets kretslopp, laboratorieanalyser, förståelse för föroreningsproblem och tränar upp sin kommunikationsförmåga genom att tala med invånarna. De kan också reflektera över sina personliga intressen eller kanske till och med över sina framtida yrkesval, över miljön, allmäna regler och handlingar eller andra närliggande ämnen. På så sätt ser vi hur Service-Learning förenar service och lärande. Det finns många andra sätt att beskriva hur kombinationen förändrar både samhället och eleverna. Några sådana är klädesinsamling till behövande människor eller ’meals on wheels’ (som är en, ofta av kyrkan ledd, verksamhet som kör ut måltider till framför allt äldre och handikappade medborgare). Därmed inte sagt att andra frivilliga verksamheter som inte har
damm för vattenkraft. I projektet ingick också bland annat återplantering av skog och förbättring av jordbruken. TVA var Franklin D. Roosevelts skötebarn och ett sätt att få amerika på fötter under och efter depressionen 1929-1939.
lärandekomponenten som en faktor är mindre viktiga än Service-Learning, men det är viktigt att understryka att de två förhållandesätten innebär väldigt olika aktiviteter med skiljda mål. Båda är högt värderade sätt att få medborgare i alla åldrar att engagera sig i samhället.
2.3 Definitioner
1990 definierades Service-Learning så här av ‘Corporation for National and Community Service conception of service-learning’, Service Learning:
• Befrämjar lärande genom aktivt deltagande i serviceerfarenheter.
• Tillhandahåller planlagd tid för eleverna att reflektera genom tankar, diskussioner, och/eller skriva om av erfarenheten de fått under sitt serviceuppdrag.
• Ger eleverna möjlighet att använda sitt kunnande (såväl det akademiska som praktiska kunnandet) i verkliga situationer.
• Utvidgar lärandet utanför klassrummet och ut i samhället. • Fostrar att känna omtanke för andra.
På grund av sambandet mellan innehållet och elevutvecklingen kopplas Service-Learning ofta till skol- och universitetskurser och inspirerar på så sätt dessa utbildningsinstanser att knyta starka band med samhällsbaserade organisationer. Service-Learning kan också erbjudas av samhällets organisationer med lärandemål eller planerad reflektion för dess deltagare. Hur arbetet än är upplagt, är kärninnehållet i Service-Learning alltid att både deltagare och ’arbetsgivare’ skall finna erfarenheten givande, eller till och med förändrande.
2.4 Vad är utmärkande drag för Service-Learning?
Enligt National Commission on Service-Learning, är det att det: • Knyter an till akademiskt innehåll och mål.
• Engagerar unga att identifiera och åtgärda verkliga behov i samhället.
• Är ömsesidigt i sin natur, det gagnar både samhället och servicegivarna genom att kombinera ett servicetillfälle med ett inlärningstillfälle.
• Kan användas oavsett ämnesområde så länge det är förenligt med läroplanens mål.
• Kan användas i alla åldrar, även av yngre barn.
Service-Learning är inte:
• Ett tillfälligt frivilligarbete.
• En påbyggnad på en existerande skol- eller universitetskurs.
• Att bokföra ett visst antal timmars samhällstjänst i syfte att få godkänt. • Gottgörelse av straff utfärdat av domstol eller skolledning.
• Bara för äldre elever
• Ensidigt, gagnande enbart eleven eller samhället.
Det utmärkande draget för Service-Learning är att det berikar samhället genom den erhållna servicen, men att det också ger en dynamisk lärandesituation för elever eller andra som deltar i servicegivandet. Service-Learning växer så snabbt eftersom metoden har en kraftig inverkan på unga människor och deras utveckling.
Enligt Eyler & Giles, 1999:
”Service-Learning är en form av upplevelse-undervisning där lärande uppstår genom en cykel av handling och reflektion. Eleverna arbetar med andra i en process där de använder vad de lärt sig om ett samhällsproblem eller behov. Samtidigt reflekterar de över sin egen erfarenhet och försöker att åstadkomma riktiga åtgärder som är till nytta för samhället och leder till djupare förståelser och kunskaper hos dem själva.” 4
I processen binder eleverna samman personlig och social utveckling med akademisk och kognitiv utveckling. Eyler och Giles (1999) sammanfattar sina observationer genom att, angående Service-Learning modellen, skriva ”erfarenhet befrämjar förståelse, förståelse leder till mer effektivt agerande”. Generellt sett har autentiska Service-Learning upplevelser några gemensamma nämnare (mestadels taget från Eyler & Giles 1999).
• De är positiva, meningsfulla och verkliga för deltagarna.
• De omfattar samarbetande erfarenheter snarare än tävlande, vilket gör att de befrämjar skickligheter förknippade med lagarbete och samhällsengagemang. • De handlar om komplexa problem i ett komplext sammanhang hellre än enskilda
förenklade problem.
4Janet Eyler, Dwight E. Giles, Jr. har tillsammans skrivit ett flertal böcker om Service-Learning och dess
• De erbjuder möjligheter att inbjuda till engagemang i problemlösning genom att kräva att deltagarna skaffar kunskap om det speciella sammanhanget i deras Service-Learning uppdrag och utmaningar i samhället, hellre än att bara titta på förenklat eller abstrakt lärande som det som kan komma från en lärobok. Som ett resultat erbjuder Service-Learning rejäla möjligheter att skaffa sig vanan av kritiskt tänkande; det vill säga möjligheten att identifiera de viktigaste frågorna eller ämnena i en verklig situation.
• De befrämjar djupare lärande eftersom resultaten är omedelbara och inte uttänkta (konstruerade). Det finns inget facit längst bak i boken.
• Som en konsekvens av upplevelsens omedelbarhet, är det troligt att Service-Learning är meningsfullt för deltagarna och att det kan bära med sig emotionella konsekvenser, ändrar värderingar såväl som uppfattningar, och följaktligen stöder socialt, känslomässigt och kognitivt lärande och utveckling.5
2.5 John Dewey
När vi läste in oss på ämnet Service-Learning kom vi ofta i kontakt med uttrycket ’learning by doing’ och namnet John Dewey. Bland annat nämns, på hemsidan för Service-Learning, National Service-Learning Clearinghouse, under historia John Dewey som andra faktor i uppkomsten av Service-Learning. Vem var då John Dewey?
John Dewey har haft en betydande roll inom både pedagogik, filosofi och psykologi. Som framgår av Sven G. Hartman och Ulf P. Lundgrens bok ”Individ, skola och samhälle”, var Dewey i första hand en filosof. Som nybliven filosofiprofessor vid University of Chicago 1894 startade han tillsammans med sin fru Alice Chipman Dewey, en försöksskola i anslutning till universitetet. Denna skulle komma att bli mycket uppmärksammad och det var också under denna tid som Dewey skrev en stor del av det som genom åren fått en central roll i den pedagogiska världen. Enligt Hartman och
5 I texten har uppgifter och referat tagits från:
Campus Compact. Annual Service Statistics 2000. Providence, Rhode Island: Brown University. 2001. Eyler, J., & D. E. Giles, J. San Francisco: Jossey-Bass. 1999
Fiske, E. B. Learning in Deed. The Power of Service-Learning for American Schools. Battle Creek, MI: W.K. Kellogg Foundation. 2001
Lundgrens bok hade Dewey från början inte någon direkt avsikt att utarbeta pedagogiska teorier6. Däremot låg fokus för hans filosofiska arbete på förhållandet mellan människan och samhället vilket även innefattade skola och utbildning. Detta i kombination med det arbete han bedrev på försöksskolan ledde så småningom fram till en rad böcker där skolan har en central roll
.
7 Deweys filosofiska teorier har sedan början av 1900 – talet varit föremål för diskussion i den pedagogiska debatten och hans namn återfinns i en stor del av litteraturen som berör skolan. En del av Deweys texter har i vissa fall betraktats som röriga och otydliga. Men även om det råder meningsskiljaktigheter bland tolkningsmännen verkar Dewey ha en grund varifrån alla hans tankar tar sin utgångspunkt. Hartman och Lundgren uttrycker det såhär. ”Det finns en viss kärna från vilken Dewey utgår under hela sitt liv. Starkt förenklad består denna kärna av två kategorier: Individen och det sociala samanhanget” Genom att läsa de utdrag ur böcker som finns med i Hartman och Lundgrens bok , blir det tydligt att Dewey såg den sociala aspekten som grunden för utveckling och en god lärandesituation. Denna princip kan man säga att Dewey sammanfattar genom begreppet ”Learning by doing”, där människans lärande, praktiskt som teoretiskt sker i samspel med hennes sociala omvärld. På så sätt måste skolan överge det ämnesindelade lärostoffet för att istället se direkt på verkligheten och bli en del av det samhälle vars syften den ska tjäna.Följande text är ett utdrag ur en av Deweys artiklar ”Vad skolan är” som finns med i boken ”Individ, skola och samhälle”
”Jag tror att skolan i första hand är en social institution. Utbildning är alltså en social process och skolan är helt enkelt den form av samhällsliv, dit alla de krafter koncentreras, som visar sig effektiva, när det gäller att delge barnen människosläktets sociala syften. Jag tror därför att utbildning är en levnadsprocess och inte en förberedelse för kommande liv. Jag tror att skolan måste representera livet så som det levs för närvarande – ett liv som för barnet ska vara lika verkligt och vitalt som det liv barnet lever i hemmet, i grannskapet eller på lekplatsen”
Att skolans syfte skulle vara att förse eleverna med kunskaper som inte skulle komma till användning förrän det att eleverna avslutat sina studier, ansåg Dewey vara hämmande för
6 Sven G. Hartman och Ulf P. Lundgren, Pedagogiska texter av John Dewey, Natur och Kultur, 1980. 7 Exempel på sådana böcker: . Ex. Schools of tomorrow (1915), Democracy and Education (1916), Experience and Education (1938)
såväl motivation som deras sociala utveckling. Dewey uttrycker också senare i samma text att eftersom vi inte kan veta hur framtiden ser ut, ska vi därför vara försiktiga med att besluta om vilka kunskaper våra elever ska förberedas med. Istället bör man se till barnens egna sociala liv och arbeta utifrån det. Dewey uttrycker sig såhär.
”Att förbereda barn för ett framtida liv innebär att man låter barnen förfoga över sig själv. Det betyder att man fostrar dem så, att de har ful tillgång till sin kapacitet. Ögon, öron och händer ska vara redskap färdiga att användas. Omdömet ska kunna fatt de betingelser som barnen måste arbeta under och den praktiska organisationsförmågan ska vara uppövad så att den kan användas så väl och effektivt så möjligt.”
Dewey är också förklarar också betydelsen av att förena teori med praktik, vilket han tyckte att skolan i sin samtid var dålig på. De praktiska ämnena som t.ex. slöjd och hemkunskap såg Dewey som grundläggande former för social aktivitet.
Det är inte svårt att förstå att John Dewey och hans teorier har kommit att presenteras som en ut av inspirationskällorna till ett arbetssätt som Service-Learning. Att förena teori men praktik och att låta den direkta verkligheten inspirera undervisningen är grundläggande för såväl Service-Learning som John Dewey.
2.6 Forskningsläget.
Något tidigare publicerat om vårt ämnesval har vi inte hittat. Då avser vi arbeten om Service-Learning i Sverige, som ju är det vårt arbete handlar om. Om Service-Learning i USA finns däremot mycket litteratur. I samband med att vi för första gången kontaktade Pilevallskolan med syfte att förklara våra tankar inför detta arbete och bestämma tid för intervjuer, blev vi tilldelade en text som även finns med bland våra bilagor i sin helhet. Vi kallar den Pilevallskolans egen presentation av arbetet med Service-Learning. Texten är ett informationsmaterial med syfte att ge läsaren information om skolans arbete med Learning och används bland annat då de lärare som arbetar med Service-Learning på Pilevall är ute och informerar andra skolor om detta arbetssätt. Det sker bland annat i samband med ett annat projekt som heter ”idéskolan” där en rad andra mångkulturella skolor ingår som även de arbetar med alternativa metoder för att främja utveckling och lärande. Häri fann vi en stor del av just det som vi kände hade en direkt koppling till vårt intresse för värdegrundsarbete i allmänhet och för det som är relaterat
till detta arbete i synnerhet. Det var genom detta informationsmaterial som vårt förarbete tog sin utgångspunkt och vårt sökande om var Service-Learning som arbetsmetod egentligen kommer ifrån.
Som en av anledningarna till att man valde att börja arbeta med Service-Learning framhålls skolans etniska mångfald. Pilevallskolan ligger i ett mångkulturellt område och tar emot elever med stora sociala och språkliga skillnader. Skolans erfarenhet är att Service-Learning främjar språkutveckling och elevernas sociala utveckling för alla elever, vare sig de har svenska som modersmål eller ej.
Citat från texten:
”Lärarna på skolan har ett stort socialt engagemang och vill vara en viktig del i barnens växande”
”De praktiska erfarenheterna diskuteras och bearbetas i klassrummet. Samhället blir läromedlet som för barnens lärande i olika ämnen framåt”
”Vi ser att samhällsengagemanget ökar och de ser skolans roll i samhället. Barnen utvecklas mot att våga ta initiativ och ta ansvar. De får ett utökat kontaktnät men framförallt så ger det mer glädje och meningsfullhet i skolarbetet”
”Barnen pekar speciellt på att de känner ett ökat ansvar. De uttrycker också att de trivs med att få ta egna initiativ och att de får ´udevana´. Detta skånska uttryck står för att de får kunskap i agerande mot andra människor och andra delar av samhället”
3. Metod
Vad gäller en undersökning baserad på intervjuer, finns det två huvudtyper av intervju att välja mellan. Valet står här mellan en kvalitativ eller en kvantitativ intervju. Vilken av de båda teknikerna som är att föredra, styrs till största delen av vad man har för avsikt att undersöka, och i vilket syfte man gör undersökningen. Förhållandet mellan de båda skulle kunna jämföras med begreppen kvalitet och kvantitet. Dessa behandlas ofta som motsatspar i olika samanhang där man kan välja mellan att gå på djupet i en fråga eller att se till omfattningen av vad frågan gäller. Väljer jag den ena av dessa innebär det oftast att
jag mister en stor del av den andra. Om jag t.ex väljer kvalitet så får jag ett grundligt uttömmande svar på min fråga, men det finns inga garantier för att mina uppgifter står sig i ett större sammanhang. Väljer jag istället kvantitet så tillägnar jag mig en överblick och har ett ganska generellt riktmärke men får kanske inte ett så mycket information att analysera.
En kvantitativ intervju är på så vis lämpligast att använda vad gäller resultatinsamling från en större samling individer genom exempelvis en enkätundersökning. En kvantitativ undersökning är ett ypperligt verktyg för att få svar på frågor vars svar kan presenteras i tabellformer, till exempel ”Elevers favoritmat i skolan”.
Genom att ställa frågan ’ Vilken är din favoritmat i skolan’ till ett större antal elever får man en mängd svar som man sedan kan sammanställa på olika sätt. Beroende på vilken avsikt man har med undersökningen kan man sedan dra olika slutsatser av svaren. Det kan vara en positiv ton, till exempel ’Mer än varannan elev tycker om isterband’. Resultatet kan också användas i ett mer negativt syfte genom att man redovisar någonting som ingen svarat, till exempel ”INGEN tycker om kåldolmar med spenat”. Resultatets validitet i en kvantitativ undersökning, i detta fallet en enkät, är mycket beroende på hur frågorna ställts och hur de uttolkats. En kvalitativ intervju är lämplig att använda vid en undersökning när man inte vet vad man kan vänta sig
”Skriv för att lära”. Uppmaningen kommer från Olga Dyste och speglar ganska väl vår inställning, både vad gäller detta arbete i sin helhet och för vårt val av metod.8 Även om bland andra Dyste har varit oss behjälplig genom sin litteratur är det främst Steinar Kvale som vi lutat oss mot för stöd i vårt metodval. Boken, Den kvalitativa forsknings-intervjun är i vårt tycke väldigt gedigen och omfattande. Så innehållsrik och full av variationer på ett tema är boken, att vi efter ett tag kände oss mer vilse än när vi började, eftersom vi tyckte att det var väldigt många termer och metoder som stämde in på det arbete vi hade för avsikt att genomföra.
3.1 Malmletaren och resenären
Som ett exempel på detta kan nämnas att Kvale redan i inledningen ger en metafor för olika personligheter av forskningsintervjuare, och därmed intervjuer. Han kallar de två typerna för ’malmletaren’ och ’resenären’. Han beskriver sedan de båda karaktärerna enligt följande. Malmletaren uppfattar kunskap som en begravd metall, och intervjuaren är då den malmletare som skall finna och bringa denna metall i dagen. ”Intervjuaren gräver ur den intervjuades rena erfarenheter fram fram malmklumpar av data eller mening som är obesudlade av ledande frågor.”
Resenären däremot är en intervjuare som samlar in bitar av livet som skall användas till en berättelse som skall redovisas vid hemkomsten. Han vandrar genom landskapet och inleder samtal med de personer han möter. Han strövar fritt runt i landets regioner i okänt territorium eller karta. ”Resenären kan också söka upp specifika platser eller ämnen genom att följa en ’metod’, med den ursprungliga grekiska innebörden ’en väg som leder till målet’.
Dessa två, för oss, intressanta metaforer inleder som sagt boken, och var också anledning till den första av många diskussioner vi kom att ha kring definitionsfrågor kring denna och andra böcker vi läste om metodik. I det här fallet var frågan; ”Om resenären följer en metod, och alltså har ett specifikt syfte med sin resa, vad skiljer honom då från malmletaren?”.
Som vi har uppfattat saken har vi kommit att bli en hybrid mellan de två exemplen som ges. Vi är malmletande resenärer. Vi har utan förutfattade meningar begivit oss ut på en resa för att upptäcka den för oss okända Service-Learning världen. Samtidigt har vi haft med oss en metalldetektor för att leta efter malmklumpen ’varför man började använda Service-Learning på Pilevallskolan’.
3.2 Kvalitativ intervju
Att vi skulle använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod snarare än en kvantitativ, i betydelsen en undersökning riktad mot några få, snarare än en stor enkätundersökning, visste vi från början, efter vad vi lärt oss i tidigare uppsatser, med utgångspunkt från
frågeställningen. Vi hade en huvudfråga som vi ville ha svar på och några möjliga uppföljningsfrågor beroende på vilka svar som gavs. ( Därtill kommer naturligtvis de frågor som spontant uppkommer men som man inte kan förutsäga.) Denna vår förmodan visade sig vara en av de som vi lyckligtvis fick en bekräftelse på då vi läste vidare. Om kvalitativa intervjuer står nämligen:
” Syftet är (---) att förstå ämnen från livsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv. Även
om forskningsintervjun till sin struktur liknar ett vanligt samtal, utnyttjar den som professionell intervju ett eget angreppssätt och en frågeteknik av arteget slag. Tekniskt sett är den kvalitativa forskningsintervjun halvstrukturerad, det vill säga varken ett öppet samtal eller en strängt strukturerat frågeformulär. Den genomförs enligt en intervjuguide som koncentrerar sig till vissa teman och som kan omfatta förslag till frågor.” 9
För övrigt kan här också nämnas att vår målsättning med den kvalitativa intervjun, förutom vad som beskrivits ovan, var att få den att flyta enligt det mönster som Kvale återger senare i samma kapitel, nämligen enligt punkt sex i förståelseformen som benämns som förutsättningsmedvetande. Intervjuaren beskrivs här som en person som bör vara nyfiken och lyhörd för vad som sägs (och inte sägs). ”En förutsättningsmedveten intervjuare är således kritiskt medveten om sina egna förutsättningar.”
3.3 Explorativ intervju
En annan term som vi tycker stämmer in på vårt sätt att arbeta är explorativ. Om detta skriver Kvale;
”Intervjuer kan ha ett explorativt syfte eller användas för prövning av hypoteser. En
explorativ intervju är öppen och föga strukturerad. Intervjuaren introducerar i detta fall en fråga, ett område som skall blottläggas (---). Intervjuaren följer upp undersökningspersonens svar och söker ny information och nya infallsvinklar till ämnet.”
10
Den intervju vi tänkt göra stämmer in på detta väldigt väl, i alla fall vad gäller det explorativa syftet. Någon hypotes att pröva har vi ju inte i det här fallet. Vi har de två grundfrågorna, ”Varför började ni att arbeta med Service-Learning på er skola?” och ”Varför arbetar ni med Service Learning på er skola?” som vi utgår från. Beroende på
9 Steinar Kvale, Den kavalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund, 1996,s 32. 10 Steinar Kvale, Den kavalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund, 1996, sid94
de svar och reaktioner vi får från de intervjuade ställer vi följdfrågor om detta behövs för att få den information vi önskar.
3.4 Reliabilitet och validitet
Vi skall här i bästa möjliga mån redogöra för validitet och realibitet utifrån vår förståelse av de båda termerna för var och en av de tre intervjuerna eller observationerna. Först bör sägas att båda termerna är mer lämpade vad gäller kvantitativa undersökningar där man studerar processer och mätresultat. I en kvalitativ intervjuundersökning är till exempel frågan om huruvida man skulle fått samma resultat varje gång man utför intervjun på ett likadant sätt högst hypotetisk eftersom det bland annat kan bero på en så enkel sak som humöret hos den intervjuade.
3.4:1. Intervjun med de båda lärarna som arbetar med Service-Learning på Pilevallskolan. Reliabiliteten i denna delen anser vi hög. Det lärarna sagt i intervjun korresponderar med det skriftliga material som vi sett från skolan, och också vad gäller de bitar från Service-Learning i USA. I alla fall de bitar som låter sig jämföras avseende de skiljda förutsättningar som föreligger gällande hur man arbetar med Service-Learning i USA i allmänhet och på Pilevallskolan. Validiteten är också så hög man kan hoppas på vad gäller intervjuform då en kvalitativ intervju måste vara det bästa sättet att samla in de fakta vi ville ha.
3.4:2. Intervjun med eleverna som deltar i Service-Learning. Validiteten vad gäller denna intervju är hög vad gäller proceduren. I vår strävan att få så riktiga utfall som möjligt av elevsynpunkterna valde vi att göra både skriftlig och muntlig intervju i gruppen. Vi var noggranna vad gäller språkval och frågeformulering. Vad gäller frågans validitet gentemot arbetets syfte kan den emellertid ses som något perifer eftersom ju eleverna inte har påverkat initialiseringen av Service-Learning som projekt. Däremot är de av intresse som kontrollgrupp vad gäller utfallet av de mål skolan säger sig ha med Service-Learning arbetet. Reliabiliteten här är något mer osäker eftersom så många faktorer spelar in. Samstämmigheten mellan de skrivna svaren och den efterföljande diskussionen stämmer överens, det har alltså inte varit fråga om att våra frågor missförståtts av eleverna. Vi är
nöjda också vad gäller antalet, mellan enskilda elever som inte sett varandras svar, överensstämmande svar på frågorna.
3.4:3. Observationen av handledarmötet. I den mån detta skall värderas överhuvudtaget kan vi väl säga att denna fas inte förberetts på samma sätt, eller snarare med samma noggrannhet som de båda andra. Reliabiliteten är förmodligen obefintlig i avseendet samma utfall av observation med samma förutsättning. Detta inte så mycket beroende på vår förberedelse som att observationen i sig har en ofantlig rymd av möjligheter till utfall när ingångsvariabeln helt enkelt är ’att mötas för att diskutera Service-Learning-verksamheten för föregående termin och prata om den innevarande. Validiteten är inte den bästa. Hade vi lagt större vikt vid resultatet av denna observation / intervju hade vi lagt upp den helt annorlunda. Vi kan tänka oss en kombination av enkäter baserade på de resultat vi fått från de tidigare intervjuerna i kombination med några mer djupgående intervjuer, en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning alltså.
4 Urval
Vi har valt att intervjua de två lärare som huvudsakligen arbetar med Service-Learning på Pilevallskolan just nu. De har varit aktiva i projektet från dess start och är därför väl lämpade att svara på frågor som rör såväl Service-Learning historik på skolan, som hur man arbetar med metoden idag. Anledningen till att vi valde just dessa personer för intervjuer är i fallet med de två lärarna att dessa har hand om skolans kontakter vad gäller Service-Learning och är vana att presentera projektet.
Vi har också gjort en intervjuundersökning med en av de med Service-Learning arbetande femteklasserna. Anledningen till att just den klassen valdes var att den var tillgänglig för intervju vid det tillfället vi var på skolan för kompletterande frågor till den första intervjun.
Den tredje källan vad gäller personlig erfarenhet av arbetet med Service-Learning är några av de handledare som finns ute på arbetsplatserna och leder elevernas arbete där. Urvalet i den gruppen kom att styras helt av vilka som var med på det möte som hölls på Pilevallskolan där man utvärderade den gångna terminens arbete och planerade för nästa.
5 Procedur
5.1 Intervju. Personal nu ansvarig för Service-Learning på Pilevallskolan.
Urvalet av respondenter för vår intervju var givet för att kunna få svar på det vi ville. Respondenterna kom alltså att bli de personer som arbetat med Service-Learning projektet från början på skolan och som har hand om presentationer vid besök från andra skolor med mera.
Vi frågade på ett relativt tidigt stadie i vårt arbete våra blivande intervjupersoner om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. I detta skede var undersökningens syfte inte helt klart, och alltså inte heller frågeställningen. Vi bad därför att få återkomma om tidpunkt för intervjun vid ett senare tillfälle, och vid detta presenterades också huvudfrågan; ”Varför har Pilevallskolan valt att arbeta med Service-Learning?”. Tidpunkten bestämdes till ett tillfälle som passade framför allt de båda intervjupersonerna, som ju har en hel del normalt skolarbete att ta itu med, såväl som de extra arbetsuppgifter som förekommer i slutet av terminen.
Anledningarna till att vi valde att intervjua de båda tillsammans istället för var för sig var för det första att vi kände att det kan bli en mer avspänd stämning om vi intervjuare inte är i numerärt överläge. Att få de intervjuade att känna sig avslappnade under intervjun är ju alltid en god idé. För det andra så utgick vi ifrån att de kunde hjälpa varandra att komma ihåg saker, hjälpa varandra med fakta och så vidare. Precis som vi två kunde hjälpas åt med frågandet kunde alltså de hjälpas åt med svarandet.
Vid intervjutillfället använde vi oss, naturligtvis med de intervjuades godkännande, av bandspelare. Beslutet att använda bandspelare var inte svårt. Det finns fördelar och nackdelar med att använda bandspelare vid intervjuer, något som exempelvis Andersson
skriver om.11 Fördelen i det här fallet var uppenbar, nämligen att all (muntlig) information som gavs finns väl dokumenterad för referenser vid osäkerhet i materialanalysen. Nackdelen med att den intervjuade blir hämmad av en bandspelare, bedömde vi som ringa då det handlade om frivilliga personer som intervjuades om ett ämne de var engagerade i. Vi började med att låta de intervjade läsa vår inledning till arbetet. Dels för att låta dem förstå vilket slutmål vi hade och varför vi gjorde intervjun, men också för att se vad de tyckte om idén.
Vid intervjun förde vi båda löpande anteckningar, något som kändes helt naturligt, i synnerhet då den ena av oss har viss tidigare erfarenhet som journalist. Efter intervjun tackade vi och bad att få återkomma om så erfordrades. Därefter fortsatte vi på tu man hand med att omedelbart göra en preliminär analys av de svar vi erhållit för att se om vi hade några tolkningsdifferenser eller dylikt. Intervjun sammanställde vi efter att ha studerat metodval för detta. Resultatet återfinns under 7.1, 7.2, 7.3 och 7.4; Intervju med personal ansvarig för Service-Learning på skolan.
5.2 Intervju / samtal med elever som deltar i Service-Learning.
På grund av såväl nyfikenhet som våra intervjupersoners uppmuntrande engagemang, passade vi även på att höra oss för hur eleverna själva uppfattar sin Service–Learning. Metoden för detta skulle kunna ses som någonting mellan en gruppdiskussion och intervju.
Vi genomförde detta moment i två etapper. Till att börja med fick de femton eleverna i klassen varsitt papper. Vi ställde sedan en fråga i taget och lät då var och en i lugn och ro tänka och svara utifrån sig själv. När alla var klara började vi sedan om genom att släppa första frågan fri inför klassen och den som kände sig manad fick räcka upp handen. Vi valde at göra på detta sätt utifrån vår vetskap och våra erfarenheter av att klassdiskussioner lätt kan komma att föras av ett par individer medan andra inte är lika bekväma med att tala öppet inför klassen. Att redan då ha deras skrivna svar gjorde att vi minskade risken för kamratpåverkan i svaren. Den muntliga delen kunde då fungera som en inspirationskälla för de elever som kanske inte kommit på så mycket att skriva, där någons svar kanske blev till inspiration och uppslag för en annan. Under denna del
antecknade vi samt ställde en del frågor för att förtydliga elevernas svar så att vi var säkra på vad de menade. Denna del redovisas under ”Intervju / samtal med eleverna”
5.3 Möte med handledare
Varje termin, i början av densamma, hålls ett möte mellan lärarna som deltar i Service-Learning på Pilevallskolan och handledarna från de arbetsplatser som deltager i verksamheten. Under detta möte utvärderas den föregående terminen, och arbetet planeras för den innevarande terminen.
Vi var med på mötet som utvärderade hösten 2005 och planerade för våren 2006, men agerade främst som observatörer. I slutet av mötet ställde vi ett par frågor, men i övrigt antecknade vi bara. En anledning till detta var att vi faktiskt inte planerat att ha med synpunkter från handledare i vårt arbete från början. Varför vi trots allt valde att ha med det var att vi ändå var tvungna att ändra arbetet från hur det sett ut ursprungligen och att vi nu via slumpens skördar fick möjlighet att vara med på ett sådant möte. Det hade nämligen inte ens funnits möjlighet utifrån den tidsram vi initialt arbetade med. När nu möjligheten gavs gick vi dit mest på grund av eget intresse. Vi tyckte ändå efteråt att det en del intressanta iaktagelser framkom under mötet varför vi slutligen valde att ta med mötet som en del av faktainsamlingen.
Resultatet av sammanställningen vi gjorde av detta möte finns samlad under rubriken 7.7 Noteringar från utvärderingsmöte mellan ansvariga för Service-Learning på skolan och handledare från arbetsplatserna
6 Styrdokumenten
I inledningen till detta arbete förklarade vi vår avsikt att se på Service-Learning i förhållande till Läroplanen, samt att värdegrunden var av speciellt intresse här. Utifrån den information vi tillgodogjort oss genom intervjun och annat skriftligt informationsmaterial gällande Service learning på Pilevallskolan, ser vi att värdegrundstänkandet har en övervägande roll häri. Då vi bedömer att begreppet
värdegrund på många sätt är svårdefinierat ger vi här en förklaring till hur vi ser på det och var vi lägger tonvikten.
Läroplanen inleds med en övergripande förklaring av den etik som ska utgöra grunden för hela skolverksverksamheten och de som vistas där. Utgångspunkten för detta etiska synsätt förklaras genom åtta rubriker i läroplanens första del och ser ut som följer:
Utdrag ur Lpo 94 1. Skolans värdegrund och uppdrag: Grundläggande värden
”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö (1 kap.2§).
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”
I läroplanens andra del ”Mål och riktlinjer” preciseras sedan de målformuleringar skolan skall befästa och utveckla hos eleverna. Dessa står formulerade under åtta rubriker med tillhörande mål, mål att sträva mot samt de mål som ligger på den enskilda lärarens ansvar att förmedla genom sin undervisning. Tyngdpunkten likt en ”röd tråd” genom hela textarbetet återsyftar upprepade gånger till de grundläggande värden som beskrivs i första delen där skolans värdegrund presenteras.
Under år 1999 utarbetades genom ett projekt ett informationsmaterial som år 2000 gavs ut av Utbildningsdepartementet, Värdegrundsboken, (Gunilla Zackari, Fredrik Modigh).
Anledningen till detta projekt var just att arbeta fram en skrift som kunde vara till stöd i samtal, tanke och reflektion runt detta begrepp.
Hämtat ur Värdegrundsboken:
”Det är självklart att skolan ska ge barn och unga goda kunskaper i alla ämnen. Att alla elever lämnar skolan med godkända betyg är viktigt och nödvändigt. Men det räcker inte. Om vi blir kunnigare, effektivare och presterar alltmer, men på vägen genom utbildningssystemet tappar respekten för mänskliga värden har skolan trots allt misslyckats. Skolans svåra uppgift är att sätta in kunskap i ett sammanhang som berör och som relaterar till vår egen tid, oss själva och våra frågor om moral och etik.”
I boken behandlas var för sig och i sin helhet den text som är avsedd att definiera värdegrunden i Lpo 94. Här går man på djupet av innebörden i uttryck som demokrati, etik, moral, ansvarstagande, jämställdhet osv. Bl.a. har uttrycken ”kristen tradition” och ”västerländsk humanism” i många diskussioner rörande värdegrunden påpekats näst intill odefinierbara och otydliga formuleringar. Som ett resultat sammanfattar man genom nio punkter förslag på frågor man anser vara speciellt viktiga att utveckla.
• Tydligare skrivningar om värdegrunden i läroplanerna så att demokratiska värden inte relativiseras.
• Tematiska arbetsområden med utgångspunkt i läroplanerna, istället för kursplanefokusering.
• Ett stärkt barn och ungdomsperspektiv för att utveckla skoldemokratin och elevinflytandet.
• Utveckla skolan som mångkulturell mötesplats, där värdegrunden inkluderar istället för exkluderar.
• Utvecklat samarbete och samverkan för kunskaps- och kompetensutbyte både inom skolan, mellan skolor och skola och närsamhälle.
• Organisera en skola som ger möjlighet till samtal och möten för att främja goda sociala relationer och därmed motverka kränkande behandling.
• Sammanhållande sociala program på skolorna för helhet och sammanhang. • Förbättra och fördjupa kommunikation mellan skolan och föräldrarna.
• Flervetenskaplig utbildning och kompetensutveckling som kopplar samman teori och praktik och möter professionellas stora behov av stöd och kunskap om värdegrunden.
De meningsskiljaktigheter vi stött på och som tycks vara generella för den text som utgör värdegrunden i Lpo 94 är företrädesvis tolkningsfrågor, som vi förstår det. Sett till vad vi vill åstadkomma med en värdegrundsundervisning skulle vi vilja formulera oss så här: Om man i undervisningen i skolan bortser från det lärostoff som går att räkna till rena ämneskunskaper och tillhandahålls i läromedel, tydliggörs genom prov och därav går att mäta rent instrumentellt, så kvarstår den bit av vad skolan skall syfta till och förmedla som vi vill tillskriva värdegrunden. Vi talar alltså här om de egenskaper som gör människan till en kännande, medveten varelse på gott och ont. Med det menar vi till exempel att en människa som vet vilka effekter en handling får kan välja att utföra handlingen ändå, eller att avstå. Skolans uppgift är då att påvisa och uppmuntra de positiva och motarbeta de negativa handlingarna på det att vi må få det samhälle vi vill ha.
7 Resultat
7.1 Intervju med personal ansvarig för Service-Learning på skolan
Resultatet av intervjun återges här som en koncentrerad och sammanfattad utskrift. Vi har, för att ge det allmäna intrycket av vad intervjupersonen menar, även gjort vissa omformuleringar och koncentrationer av en del uttalanden, helt enligt kapitlet ’Att skriva ut intervjuer’ i Kvales bok12. Tongivande argument för denna redovisningsform var metoden att basera utskriften på hur de intervjuade själva skulle ha velat formulera sig i skrift, att stilen bör baseras på vem den är avsedd för och för vad utskriften skall användas till. Allt under denna rubrik är dock baserat på den intervju som gjordes på Pilevallskolan med två av de i projektet engagerade lärarna om annat ej anges. Det är
alltså deras åsikter och deras fakta som ligger till grund för allt som står skrivet under rubrikerna Hur det började, Varför det började, & Om verksamheten. Intervjun spelades in på band för att vi lättare skulle kunna återge innehållet.
7.2 Hur det började
1999 blev Harry Silcox inbjuden till Sverige för att hålla föreläsningar13. I Trelleborg gavs en tvådagars utbildning i Service-Learning (på initiativ av dåvarande rektorn). Man tyckte att det var ett spännande och intressant koncept som skulle passa in i skolans arbete. Man funderade för övrigt vid tidpunkten kring föreläsningen på hur man skulle kunna lyfta fram frågor som rör respekt för miljö, ting och människor. Planerings och förberedelsearbetet tog en del tid eftersom det var mycket som skulle organiseras, men år 2000 kunde man börja med Service-Learning på Pilevall.
7.3 Varför det började
” - Vi ville lyfta fram värderingsfrågorna” ” - Vi ville undvika gängbildningar”
” - Vi ville skapa en förståelse för andra människor” ”- Vi ville att skolan skulle komma närmre samhället”
”- När barn är med andra, gamla eller unga så plockar man fram någonting helt annat ur dem än när de sitter i ett klassrum med jämnåriga”
Ett av problemen som var aktuella när projektet startades var att det uppstod en konfliktsituation mellan parkförvaltningen å ena sidan och ett okänt antal elever/barn i närområdet på den andra. En del arbeten som utfördes av parkförvaltningen saboterades av barnen, avsiktligt eller ej, och parkförvaltningens personal var inte överdrivet förtjusta i områdets barn och elever. Det handlade alltså om en alltför vanlig situation där det några gör får konsekvenser för alla. Även på själva skolan förekom en del förstörelse, nedskräpning och annat som inte var önskvärt beteende. Ett annat problem var att de
13 Harry Silcox är en före detta rektor från Lincoln High School i Pennsylvania som var ordförande för
Pennsylvania institute för Service-Learning 1992-2001. Han har sedan han lämnade posten arbetat bland annat med workshops och att utveckla Service-Learning i Europa.
äldre i området kände oro, för att inte säga rädsla, när de såg eller mötte grupper av barn/elever. Från skolans sida ville man återupprätta elevernas respekt för andras eller allmän egendom och andra människor och människors värderingar. Man tyckte att Service-Learning skulle passa bra som ett ytterligare redskap för att uppnå detta.
En annan starkt bidragande anledning till att Service-Learning projektet började var det socio-geografiska läget för skolan. Skolan ligger i ett område där en hög andel av invånarna är av utländsk härkomst. Detta avspeglas på skolan vad gäller andelen elever med utländsk bakgrund. Av elevernas föräldrar är det många som inte talar svenska och därför har svårt att få ett arbete. Arbetslösheten i området är ganska hög. Eleverna som är barn till föräldrar som inte har haft någon möjlighet att få jobb saknar den kontakt med samhället som arbetande föräldrars barn får genom samtal vid matbordet och dylikt. Också på andra punkter kan det vara svårt att förstå det nya samhället, till exempel vad gäller seder och bruk. Service-Learning är ett sätt för dessa elever att på ett naturligt sätt komma i kontakt med det svenska samhället och arbetsmarknaden. Det är också ett sätt att berika språket, som kan vara annorlunda i samhället än på skolan, gubbarna på parkförvaltningen pratar nog på ett annat sätt än fröken i skolan. Man kan också ta till vara på de resurser kunskaperna i ett annat språk än svenska utgör på ett helt annat sätt än i skolan. Att kunna tala med barn i förberedelseklasser eller gamla på äldreboendet på ett annat språk ger eleverna en insikt i sitt eget språkbehov och språktillgång.
7.4 Om verksamheten
På skolan deltar för närvarande alla som går i årskurs fem i projektet. Det är cirka 40 stycken elever läsåret 2005-2006. Från början var det elever från årskurserna fyra, fem och sex som arbetade med Service-Learning, men på grund av resursbrist, främst på lärarsidan, är det i år (2005-2006) bara femmorna som är ute. De är ute på sin Service-Learning-praktik ungefär en dubbellektion i veckan, det vill säga 80 minuter. På grund av elevernas ålder och den rent praktiska aspekten, eleverna bör ej vara ute i trafiken själva, och det får heller inte gå åt för mycket tid till att ta sig till och från ’praktikplatsen’, bör de deltagande verksamheterna finnas i närområdet. Varje termin inleds med att skolan bjuder in sina samarbetspartners till skolan för att gemensamt diskutera mål och uppgifter. Man håller också kontinuerlig kontakt med arbetsplatserna under terminens
gång för att stämma av verksamheten och se till att allt fungerar som det ska. Samarbetar med Pilevallskolan i det här projektet gör för närvarande fem utomstående verksamheter. Till dessa läggs ytterligare tre projekt som sker inom skolan. Dessa verksamheter är:
• Pilevallskolans förskola • Servicegruppen på Pilevall • Vädergruppen
• Parkförvaltningen
• Servicehusen Åldermannen och Täppan • Familjecenter
• Lillklotets förberedelseklass • Dagisen Örtagården och Klövern.
De tre förstnämnda är alltså de verksamheter som sker inom Pilevallskolan.
Vad eleverna gör under den tid då de är på Service-Learning ser mycket olika ut beroende på var dom är. Man kan dock säga att så länge inte lagar och regler sätter stopp, eller elevernas säkerhet äventyras, så hjälper de till där de behövs, med sysslor de vill (eleverna uppmuntras att komma med egna förslag på aktiviteter) och kan göra. Vädergruppen gör iaktagelser på skolans väderstation som har egna vädersändningar via skolans internradio. På parkförvaltningen åker dom med och håller ordning i parker, planteringar och rabatter. På servicehemmen och familjecenter hjälper de till med att utföra vardagliga sysslor och arbetsuppgifter. De kan t ex vara de många av de äldre till stor hjälp med sådant som kräver lite större rörlighet, som hjälp med att bära och flytta saker. En del av de äldre kan behöva hjälp med att läsa tidningen. Eleverna anordnar också en del aktiviteter, som till exempel bingo och sångstunder. Elevernas språkkunskaper är någonting som våra intervjupersoner pekar på som något mycket betydelsefullt av flera skäl. Dels kan de äldre arabisk- och svensktalande elever som är hos de yngre nyanlända barnen i exempelvis förberedelseklassen, vara till stor hjälp och fungera som ett stöd och motivera de yngre genom att t.ex. läsa sagor på svenska som de tillsammans med barnen kan prata om på arabiska, eller kanske tvärtom. De språkliga
kunskaperna har även visat sig vara användbara på servicehemmen där exempelvis makedonska finns representerat.
Förutom att de möjliga partnerverksamheterna begränsas av avstånd och trafik, måste också hänsyn tagas till svensk arbetslagsstiftning14. Sammanfattningsvis kan man från denna notera bland annat arbetstidens begränsning till två timmar på skoldagar och naturligtvis säkerhetsaspekterna. Som ett exempel på säkerhetstänkande nämns ett tillfälle då parkförvaltningen sysslade med trädfällning. På säkert avstånd stod då de aktuella eleverna tillsammans med en medarbetare från parkförvaltningen som förklarade vad som hände hela tiden, så att eleverna var delaktiga utan att man riskerade deras säkerhet. Eleverna fick sedan förmedla sina nyvunna kunskaper till skolan i berättandeform. Vid något tillfälle har parkförvaltningen hört av sig till skolan och sagt att de skall utföra ett arbete som är alltför farligt varför eleverna hållts kvar på skolan. Över huvud taget är parkförvaltningen mycket bra på att förbereda besöken från skolan så att något meningsfullt arbete finns för eleverna.
Till skillnad från den verksamhet som de flesta av oss känner igen som ”pryo”15 eller ”prao”16, får eleverna genom Service-Learning en helt annan relation till arbetsplatsen de vistas på och människorna där, förklarar våra intervjupersoner. De elever som har sin Service-Learning på samma ställe under flera terminer blir på något sätt en del av arbetsplatsen. De båda intervjuade ger exempel på vardagssituationer där de själva känt en bekräftelse på att arbetet med Service-Learning tjänar sitt syfte.
14 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1996:1
Utkom från trycket den 15 juli 1996 Beslutad den 6 juni 1996 (Ändringar införda t. o. m. 2000-12-15) Regler avseende minderåriga, som alltså är vad som måste efterföljas vad gäller arbete med Service-Learning hade vi från början tänkt att ha som bilaga. De är dock på 23 sidor inklusive undantag och tillägg.
15 PRaktisk Yrkes Orientering. Infördes i Grundskolans läroplan, Lgr-62. Pryon skulle vara fördelad på två
eller tre tillfällen och yrken under årskurs åtta.
16 PRaktisk Arbetslivs Orientering. ”I Lgr-80 ändras pryo till prao. Enligt läroplanen skall praon så
småningom omfatta 6-10 veckorunder grundskolan och vara planerad så att eleverna får erfarenheter från tre olika sektorer i arbetslivet: Teknik och tillverkning, Handel, kommunikation, service, jord-och
skogsbruk samt Kontor och förvaltning, vård och undervisning.” (från ”Trettio år med ”skola – arbetsliv”
Om en erfarenhet från ett av äldreboendena: ”Efter att ha varit på Bingo återvände de boende till sina till sina lägenheter på Åldermannen. Då en elev öppnade dörren till lägenheten åt en äldre dam, noterade han problemet med att all post ständigt hamnade på golvet. Damens begränsade rörlighet gjorde det besvärligt för henne att varje dag plocka upp posten från golvet. Resultatet av detta möte blev en postlåda att hänga på dörren som eleven i fråga snickrade ihop under slöjdlektionerna i skolan.”
En anan elev berättade med skrattet i halsen för sin lärare om hur han och en äldre dam blivit fast och instängda då hissen stannat på väg upp till damens lägenhet. ” – Vi dör! Vi dör!” ropade den äldre damen som skräckslaget klamrade sig fast runt pojkens arm. ” – Men du skrattade väl inte så undertiden ni satt fast i hissen”? Hade läraren frågat lite oroligt. ”Nej då” hade pojken svarat. ” – Jag bara klappade henne på axeln och sa: Det ordnar sig ska du se”.
”Jag menar, då har man vuxit” (tillägg från intervjuperson)
Även föräldrar vars barn arbetar med service learning i skolan har uppmärksammat hur deras söner och döttrar reflekterar och engagerar sig för sina Service learning platser även privat. En förälder berättade vid ett möte med lärarna hur hon inför ett lov bestämt sig för att ta ledigt för att kunna vara med sina barn. Men redan tidigt på måndagsmorgonen ringde barnens väckarklockor kl 07.00 på morgonen och barnen förklarade bestämt att de skulle iväg för att hjälpa till på parkförvaltningen.
En annan förälder har berättat hur deras samtalsämnen runt frukostbordet från att ha handlat om fotboll och tjejer, numera kommit att handla om väderprognosen som ska sändas ut i Pilevallskolans väderrapport.
Vid ett flertal tillfällen har även eleverna kunnat dra nytta av sin Service-Learning genom att koppla till, och använda sig av, sina arbetsplatser i sitt vanliga skolarbete. Ett exempel på ett sådant tillfälle är att eleverna intervjuat de äldre på servicehemmen om frågor gällande förr och nu, eftersom man höll på att jobba med en sådan jämförelse i ett ämnesintegrerat projekt i Historia/Samhällskunskap/Svenska.
De erfarenheter eleverna gör på sina arbetsplatser dokumenteras. Dels har eleverna en loggbok i vilken de för in händelser. I början av projektet blir det ofta mycket skrivet för att sedan mot slutet ta fart igen. I början är det ju många nya intryck som skall dokumenteras. Dessa blir snabbt rutin och uppfattas inte som meningsfulla att skriva om. Efter ett tag kan eleverna se nya nyanser som kan vara värda att notera även i det de uppfattar som rutin. Ett annat sätt eleverna får dokumentera, eller kanske snarare vidarebefodra, sin kunskap på är att vid olika tillfällen berätta för den egna klassen, eller andra samlingar av elever, om sitt arbete i allmänhet eller om specifika händelser, till exempel ’Hur man fäller ett träd’. Eleverna tillfrågas flera gånger per termin av lärarna om hur arbetet går. Man har alltså en avstämning med eleverna för att se till att allting fungerar som det ska. Några gånger per år bjuds också elevernas handledare på arbetsplatserna in till skolan för utvärdering och en liten fest.
Intervjupersonerna poängterar betydelsen av det nära samarbetet och relationen mellan arbetsplats och skola. Man arbetar utifrån följande arbetsmodell.
• Förberedelse (man förbereder personal på arbetsplatsen och eleven) • Utförande (eleven är ute på Service-Learning )
• Reflektion (eleven för loggbok och man utvärderar tillsammans det vill säga. skola, elev och arbetsplats)
• Festlighet, avslutning (skolan bjuder in de de boende på Åldermannen och Täppan samt personal från inblandade verksamheter på glass, kakor och kaffe)
Nära slutet av intervjun ställer vi frågan: ”På vilket sätt skulle ni säga att arbetet med Service-Learning överensstämmer med kursplanen?” Det blir tyst en stund och sedan svarar en av de intervjuade ”Frågan är väl snarare hur det inte stämmer överens”
7.5 Sammanfattning av intervjun med personal ansvarig för Service-Learning på Pilevallskolan idag
1999 hölls en föreläsning om Service-Learning på Pilevallskolan. År 2000 startade projektet med en fjärde, femte och en sjätteklass.
Eleverna får välja mellan olika projekt att arbeta med. Väl placerade på en enhet arbetar kontaktpersonen där för att de skall få meningsfulla arbetsuppgifter. Genom kontinuitet skall eleven känna sig som en del av arbetsplatsen. Eleverna är ute på sina arbetsplatser i ungefär två timmar per vecka. De uppmuntras att komma med egna idéer och förslag till arbetsuppgifter. Erfarenheterna som görs på arbetsplatsen dokumenteras via loggbok och i samtal med lärare eller kamrater.
7.6 Intervju / samtal med eleverna
Vi ställde tre frågor varpå eleverna svarade enligt följande.
Fråga 1: Varför arbetar ni med Service–Learning?
På den här frågan kan man säga att vi fick flera olika varianter på svar utifrån samma stomme. Åtta stycken av eleverna svarade här att de var för att hjälpa andra på olika sätt. Att t. ex hjälpa dom, barn, andra, gamla. Två av eleverna skrev att det var för att komma utanför skolan, dock gav de ingen motivering till varför. En trodde det var för att ha kul, tre hade inte svarat på frågan. En av eleverna som antagligen arbetar med skolans väderstation anknöt direkt till sin egen verksamhet, genom att säga ”Att vår skola ska få veta om vädret”
Att ta och känna ansvar var också något som eleverna gav utryck för var en stor del i anledningen till deras Service-Learning.
Fråga 2: Vad har ni lärt er på Service-Learning?
På den här frågan fick vi en större bredd och variation bland svaren. Flera av eleverna gav här utryck för olika egenskaper de tillägnat sig för att ”hjälpa dom”. Exempel på sådana egenskaper kan t. ex vara att de litar på sig själv och vågar ta mer ansvar. ”Att våga bestämma” skrev någon. En del associerat fritt till sina Service-Learning platser och skriver bl.a. ” Se till att ingen är ensam” ”stoppa bråk” eller ”trösta någon som är ledsen”. Att hjälpa dom yngre barnen att klä på sig och att följa med ut som extraresurs var också något som flera nämnde.
