Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber Björklid, Pia & Nordström, Maria (2007). Environmental Child-Friendliness: Collaboration and Future Research. Children Youth and Environments, 17(4), ss. 388–401.
Boverket (2010). Plats för trygghet. Inspiration för stadsutveckling. Karlskrona: Boverket.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/plats_for_trygghet.pdf [2020-05- 13]
Boverket (2015). Gör plats för barn och unga! En vägledning för planering, utformning och
förvaltning av skolans och förskolans utemiljö. Karlskrona: Boverket
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/gor-plats-for-barn-och-unga- bokversion.pdf [2020-05-13]
Carroll, Penelope, Witten, Karen, Kearns, Robin & Donovan, Phil (2015). Kids in the City: Children’s Use and Experiences of Urban Neighbourhoods in Auckland, New Zealand. Journal of Urban Design, 20(4), ss. 417-436, DOI: 10.1080/13574809.2015.1044504
Cele, Sofia (2006). Communicating Place. Methods for Understanding Children’s Experience of
Place. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet
Cele, Sofia & van der Burgt, Danielle (2015). Participation, consultation, confusion: professionals’ understandings of children’s participation in physical planning. Children’s Geographies, 13(1), ss. 14– 29.
Clark, Gordon (2005). Secondary data. I Flowerdew, Robin & Martin, David (red.) Methods in Human
Geography. A guide for students doing a research project. 2. uppl., London: Routledge, ss. 57-73. Crang, Mike (2005). Analysing qualitative materials. I Flowerdew, Robin & Martin, David (red.)
Methods in Human Geography. A guide for students doing a research project. 2. uppl., London:
Routledge, ss. 218-232.
De Laval, Suzanne (2014). Gåturer: metod för dialog och analys. Stockholm: Svensk byggtjänst Elander, Ingemar, Eriksson, Charli & Fröding, Karin (2009). Lokalt partnerskap för folkhälsa – innovation med djupa rötter i det svenska samhället. I Hedlund, Gun & & Montin, Stig (red.)
Governanace på svenska. Stockholm: Santérus Academic Press Sweden, ss. 179-199.
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar.
Stockholm: Natur och kultur akademisk.
Finfast (u.å.) Baronbackarna, Örebro - Värt att vårda för en unik miljö.https://finfast.se/om- finfast/vara-omraden/baronbacken [2020-08-20]
Folkhälsomyndigheten (2019). Folkhälsopolitikens åtta målområden.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/folkhalsopolitikens-mal/de-atta-malomradena- inom-folkhalsopolitiken/ [2020-04-30]
Folkhälsomyndigheten (2020). Folkhälsopolitiska mål.
Fröding, Karin (2011). Public health, neighbourhood development and participation: research and
practice in four Swedish partnership cities. Diss. Örebro: Örebro Universitet. Örebro: Örebro universitet.
Fröding, Karin, Eriksson, Charli & Elander, Ingemar (2008). Partnership for Healthy Neighbourhoods: City Networking in Multilevel Context. European Urban and Regional Studies, 15(4), ss. 317–331. Föreningen för familjecentralernas främjande (2016). SAM-verkstad – ett metodmaterial för arbete
med livsstilsfrågor på familjecentraler http://familjecentraler.se/wp-
content/uploads/2015/05/Samverkstad_Broschyr_A4_161107.pdf [2020-08-16]
Gillies, Pamela (1998). Effectiveness of alliances and partnerships for health promotion. Health
Promotion International, 13(2), ss. 99–120.
Hart, Roger (1992). Children’s Participation: From Tokenism to Citizenship. Florence: UNICEF International Child Development Centre. https://www.unicef-
irc.org/publications/pdf/childrens_participation.pdf
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hopkins, Peter, Hörschelmann, Kathrin, Benwell Matthew. C, & Studemeyer, Catherine
(2019). Young people’s everyday landscapes of security and insecurity. Social & Cultural Geography:
Young People’s Security Landscape, 20(4), ss. 435–444, DOI: 10.1080/14649365.2018.1460863
Horelli, Liisa (1998). Creating Child-Friendly Environments: Case Studies on Children’s Participation in Three European Countries. Childhood, 5(2), ss. 225–239.
Horelli, Liisa (2007). Constructing a Theoretical Framework for Environmental Child-Friendliness.
Children Youth and Environments, 17(4), ss. 267–292.
Listerborn, Carina (2002). Trygg stad. Diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och
lokal praktik. Diss. Göteborg: Chalmers tekniska högskola.
Länsstyrelsen Örebro län (u.å.). Baronbackarna.
https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/baronbackarna.html [2020-04-06] Montin, Stig & Hedlund, Gun (2009). Governance som interaktiv samhällsstyrning – gammalt eller nytt i forskning och politik? I Hedlund, Gun & & Montin, Stig (red.) Governanace på svenska. Stockholm: Santérus Academic Press Sweden, ss. 7-36.
Nordström, Maria (2010). Children’s Views on Child-friendly Environments in Different Geographical, Cultural and Social Neighbourhoods. Urban Studies, 47(3), ss. 514–528.
Palander, Camilla (2006). Områdesbaserad politik för minskad segregation: en studie av den svenska
storstadspolitiken, Uppsala: Department of Social and Economic Geography, Uppsala University.
Regeringskansliet (2020). Barnkonventionen som svensk lag. https://www.regeringen.se/regeringens- politik/barnkonventionen-som-svensk-lag/ [2020-04-09]
Teimouri, Mania, Åhlström, Lisa, Svennberg, Mie, Björling, Stefan & Havström, Monica (2011).
Trygghetsvandring ur barns perspektiv. Erfarenheter från fyra pilotprojekt. Steg för steg-manual.
Kultur i Väst. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_147118.pdf
Unicef (2020). Child-friendly cities. https://childfriendlycities.org/what-is-a-child-friendly-city/ [2020- 05-01]
Valentine, Gill (2004). Public Space and the Culture of Childhood. New York: Routledge.
https://ebookcentral-proquest-com.db.ub.oru.se/lib/universitetsbiblioteket- ebooks/reader.action?docID=4817607 [2020-04-19]
Valentine, Gill (2005). Tell me about…: using interviews as a research methodology. I Flowerdew, Robin & Martin, David (red.) Methods in Human Geography. A guide for students doing a research
project. 2. uppl., London: Routledge, ss. 110-127.
Van der Burgt, Danielle (2006). ”Där man bor tycker man det är bra” Barns geografier i en
segregerad stadsmiljö. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
(http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7414)
Van der Burgt, Danielle & Cele, Sofia (2014). Barnen och stadsrummet: Relationer mellan kompetens, ålder och delaktighet. Sociologisk Forskning, 51(1), pp.29–46.
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Widén, Pär (2019). Kvalitativ textanalys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) Handbok I
kvalitativ analys. 3. uppl., Stockholm: Liber, ss. 193-210.
Witten, Karen, Kearns, Robin, Carroll, Penelope & Asiasiga, Lanuola (2019). Children’s everyday encounters and affective relations with place: experiences of hyperdiversity in Auckland
neighbourhoods. Social & Cultural Geography: Hyperdiversity in/and geographies of childhood and
youth, 20(9), ss.1233–1250.
Änggård, Eva (2015). Gåturer som forskningsmetod med barn. Educare — Vetenskapliga Skrifter, (1), ss. 93–116.
Örebro kommun (u.å.). Digital översiktsplan – grönområde.
https://karta.orebro.se/#0&op2017;0&2&161789.31178;6573336.06599&-1&& [2020-04-19] Örebro kommun (2018a). Riksintressen.
https://extra.orebro.se/oversiktsplan/riksintressen.4.38aac5381587bce5d2b15e7.html#h- Riksintressekulturmiljovard [2020-04-19]
Örebro kommun (2018b). Kulturmiljö.
https://extra.orebro.se/oversiktsplan/kulturmiljo.4.38aac5381587bce5d2b15db.html [2020-04-19] Örebro kommun (2018c). Staden.
https://extra.orebro.se/oversiktsplan/orebrostad.4.38aac5381587bce5d2b1593.html#op5a2 [2020-04- 24]
Örebro kommun (2019a). Partnerskap 2019. (Handlingsplan [GN 1244/2019]). Örebro: Örebro kommun.
Örebro kommun (2019b). Socioekonomisk segregation i Örebro kommun. Örebro för integration. En
kartläggning och analys över skillnader mellan bostadsområden i Örebro kommun [internt material].
Örebro kommun (2020a). Hållbarhetsprogrammet https://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/sa- arbetar-vi-med/hallbarhetsprogrammet.html [2020-04-02]
Örebro kommun (2020b). Partnerskap Örebro.
https://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/projekt—samarbeten/partnerskap-orebro.html [2020- 04-02]
Örebro kommun (2020c). Webbkarta. https://karta.orebro.se/ [2020-04-18]
Örebro kommuns statistikdatabas (u.å.a). Folkmängd i Örebro kommun efter bostadsområde, ålder, år
och kön
http://pxweb.orebro.se/pxweb/sv/Befolkning/Befolkning__Bostadsomr%c3%a5de/K%c3%b6n,%20% c3%a5lder.px/table/tableViewLayout1/?rxid=6da8dbf3-6c65-478c-aedb-5620be08fba5 [2020-08-13] Örebro kommun statistikdatabas (u.å.b). Antal lägenheter i Örebro kommun efter bostadsområde och
hustyp år 2017.
http://pxweb.orebro.se/pxweb/sv/Bost%c3%a4der/Bost%c3%a4der/lgh_uppl%c3%a5telseform_betj.p x/table/tableViewLayout1/?rxid=4e390c6f-4103-4b31-b2f2-a6238d3087b4 [2020-08-20]
Örebro universitet (2016). Effektiv samordning för trygghet. Handbok. Version 1.0. Örebro: Örebro universitet.
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide 1
Bilaga 3. Intervjuguide 3