• No results found

5 Metod övergripande

8 Mätningar och litteratur, sammanfattning

8.1 Motorhantering under stopptid 1 Litteratur

8.1.3 Litteratur och VT

I tabell 8.6–8.9 redovisas uppskattade tidsintervall för lönsam motoravstängning baserat på både litteratur och mätningar. Valet av gränser har så långt möjligt uppskattats som medelvärden inom gruppen av undre respektive övre gränser enligt litteratur och mätningar.

Tabell 8.6 Stopptider (sek) med lönsam avstängning, I-II>0. Kat. A*.

Litteratur VTI Resulterande

Ämne

Undre Övre Undre Övre Undre Övre CO 3,0 ≥1 800 30 ≥120 16 ≥1 800 HC 17 >124 50 ≥120 34 >124 NOx 30 100 30 100 CO2 ≤30 ≥120 ≤30 ≥120 Bf 16 >124 20 ≥120 18 >124 PM ≤900 ≥1 800 ≤900 ≥1 800 Bf/CO2 16 >124 20 ≥120 18 >124

*Kursivt: ej statistiskt påvisat.

Tabell 8.7 Stopptider (sek) med lönsam avstängning, I-II>0. Kat. B.

Litteratur VTI Resulterande

Ämne

Undre Övre Undre Övre Undre Övre CO >900 >900 30 70 >465 >485 HC 270 ≥900 >120 >120 270 ≥900 NOx 4 780 ≤30 70 4 425 CO2 2 ≥1 800 10 >120 6 ≥1 800 Bf 10 ≥900 10 >120 10 ≥900 PM ≤600 ≥1 800 ≤600 ≥1 800 Bf/CO2 6 ≥1 800 10 >120 8 ≥1 800

*Kursivt: ej statistiskt påvisat.

Tabell 8.8 Stopptider (sek) med lönsam avstängning, I-II>0. Kat. D.

Litteratur* VTI Resulterande

Ämne

Undre Övre Undre Övre Undre Övre

CO 70 >120 70 >120 HC 40 100 40 100 NOx >120 >120 >120 >120 CO2 20 >120 20 >120 Bf 20 >120 20 >120 PM Bf/CO2 20 >120 20 >120

Tabell 8.9 Stopptider (sek) med lönsam avstängning, I-II>0. Kat. diesel.

Litteratur VTI Resulterande

Ämne

Undre Övre Undre Övre Undre Övre

CO 16 122 <30 110 16 116 HC 2 ≥120 <30 110 2 ≥115 NOx 32 >124 30 >120 31 >124 CO2 4 ≥120 <30 >120 4 >120 Bf 4 >124 <30 >120 4 >124 PM 28 >124 <30 80 29 >102 Bf/CO2 4 >122 <30 >120 4 >122

*Kursivt: ej statistiskt påvisat.

I VTI-studien har gränser för lönsam avstängning uppskattats med statistiska metoder. De i tabell 8.6–8.9 redovisade intervallgränserna enligt VTI-studien utgör dock en blandning av statistisk analys och annan metod. Värden enligt VTI- studien som kan betraktas som ej påvisade är skrivna kursivt. Den av VTI använda statistiska metoden innebär att endast en gräns kan bestämmas per kategori och ämne. Om två gränser redovisas enligt VTI-studien kan normalt max. en vara statistiskt påvisad. Undantaget är fall i vilka en kvot >1 påvisats men utan tidsberoende.

För vissa referenser har statistiska metoder inte använts medan det för andra referenser är okänt om sådana metoder använts.

En jämförelse mellan VTI-studien och litteraturreferenser skulle kunna struktureras enligt följande:

• uppgifter saknas i båda grupperna (A) • uppgifter saknas i den ena gruppen (B) • uppgifter finns i båda grupperna (C).

Om uppgifter finns i båda grupperna (C) kan ytterligare indelning göras enligt följande:

• ett värde per grupp och gräns (C1)

• ett värde i den ena och ett gränsintervall i den andra (C2) • gränsintervall i båda (C3).

För C1 och C2 har även förekomst av signifikans i egen studie betydelse. Med en liten skillnad enligt C1, speciellt vid förekomst av signifikans, bör uppskattade gränser kunna bedömas ha en god möjlighet att vara representativa.

Beträffande gränsintervall, C2 och C3, och t1 bör det ha betydelse om intervallgränsen ligger nära 0 eller inte.

Om den undre gränsen är given som att t1<k1 följer att t1 tillhör ett intervall 0-k1. Ju mindre värde på k1 desto mindre osäkerhet i uppskattningen av t1. Fall med t2>k2 motsvarar att om en övre gräns skulle finnas är den >k2. C2 kan också indelas i om ett värde ligger i eller utanför intervallet.

De bästa möjligheterna att uppskatta representativa värden på t1 skulle därmed gälla i följande fall(fetstil: signifikans i egen studie):

• kat. A: CO; HC; Bf/CO2

• kat. B: NOx; Bf/CO2

Förekomst av något värde på t2 i någon studie borde öka sannolikheten för att en gräns t2 existerar mera generellt:

• kat. A: NOx

• kat. B: CO; NOx

• kat. D: CO; HC

• kat. diesel: CO; HC; PM.

De bästa möjligheterna att uppskatta representativa övre gränser för t2, en övre gräns, gäller för kat. diesel: CO.

Större skillnader mellan litteraturen och egen studie har bedömts föreligga i följande fall:

• undre gräns: kat. B: CO

• övre gräns: kat. B CO och NOx.

Uppgifter saknas i minst en grupp i följande fall: • kat. A: NOx; CO2; PM

• kat. B: PM

• kat. D: samtliga ämnen.

PM för bensindrivna bilar är speciellt genom att värden på t1 och t2 genomgående saknas.

Det intervall av stopptider som VTI-studien omfattar har i många fall visat sig vara för litet för att kunna uppskatta värden på t1 och t2, se tabell 7.13 och 7.14.

I tabell 8,10-8.13 redovisas sammanfattningar av avstängningsutsläpp (est(t,0) +eav(t,0)) som funktion av avstängningstid.

Tabell 8.10 Trend för avstängningsutsläpp (est(t,0) +eav(t,0)) som funktion av stopptid (min.). Kat. A.

Ämne Litt. VTI Resultat

CO 10;60;- 0,5;2;0 0,5;2;0/10;60;-

HC 10;60;0 0,5;2;0 0,5;60;0

NOx 10;20;0/20;;+ 0,5;2;0 0,5;20;0/20;;+

CO2 10;20;0/20;;+ 0,5;2;0 0,5;20;0/20;;+

PM 10;30;-/30;;+ 10;30;-/30;;+

*Från; till; derivatans tecken/från; till; derivatans tecken.

Tabell 8.11 Trend för avstängningsutsläpp(est(t,0) +eav(t,0)) som funktion av stopptid (min.). Kat. B.

Ämne Litt. VTI Resultat

CO 1;5;0 /5;;+ 0,5;2;0 0,5;5;0 /5;;+ HC 1;;+ 0,5;2;0 0,5;1;0/1;;+ NOx 1;5;- 5;;+ 0,5;2;0 0,5;1;0/1;5;-/5;;+ CO 1;;+ 0,5;2;0 0,5;1;0/1;2;+/2,-,0

Tabell 8.12 Trend för avstängningsutsläpp(est(t,0) +eav(t,0)) som funktion av stopptid (min.). Kat. D.

Ämne Litt. VTI Result.

CO 0,5;2;0 0,5;2;0

HC 0,5;2;0 0,5;2;0

NOx 0,5;2;0 0,5;2;0

CO2 0,5;2;0 0,5;2;0

PM

*Från; till; derivatans tecken.

Tabell 8.13 Trend för avstängningsutsläpp(est(t,0) +eav(t,0)) som funktion av stopptid (min.). Kat. diesel.

Ämne Litt. VTI Result.

CO 0,5;2;0 0,5;2;0

HC 0,5;2;0 0,5;2;0

NOx 0,5;2,- 0,5;2,-

CO2 0,5;2;0 0,5;2;0

PM 0,5;2;0 0,5;2;0

*Från; till; derivatans tecken.

För bestämning av fördelning mellan inledande tomgång, ttgav, och avstängning, tav, söks II då t konstanthålles dvs. tav=t-ttgav. En förutsättning för att II skall minska då ttgav ökar är en positiv trend för est(t,0)+eav(t,0) med avseende på t. Med en positiv trend kommer denna del att avta då tav avtar medan tomgångstermen

ökar. Om ökningen för tomgångstermen är mindre än minskningen i

est(t,0)+eav(t,0) blir derivatan av II negativ. Frågeställningen kompliceras av att trenden för est(t,ttgav )+eav(t,ttgav) kan vara en annan än för est(t,0)+eav(t,0). Positiva trender för est(t,0)+eav(t,0) förekommer i tre fall för kat. A och i tre fall för kat.B. Inte i något fall är trenden positiv i samtliga delintervall per ämne. De positiva trenderna gäller genomgående för andra intervall än de som följer direkt efter avstängning. Genom tillgång till ungefärlig storleksordning för tomgångsutsläpp för kat. A och B har resulterande negativa trender för II som funktion av ttgav och med konstant t uppskattats i följande fall:

• kat. A: PM

• kat. B: CO; HC; NOx och Bf/CO2

• kat. D: inga ämnen • kat. diesel: inga ämnen.

Related documents