utgör Atim ett exempel på en kvinnojour som uppfattat behovet av att särskilt fokusera på barnen som bor i deras skyddade boende. Däremot tycks
socialtjänsten inte ha tydliga krav på, eller kontroller av, huruvida kvinnojourer faktiskt har ett barnperspektiv. Detta hade varit intressant att forska vidare kring. Exempelvis hur socialsekreterare ser på kvinnojourers roll när det gäller de utsatta barnen. Vidare skulle det vara intressant att undersöka mer hur ideella
kvinnojourer överlag arbetar med barnen som bor på deras skyddade boenden och om detta arbetssätt är förenligt med innebörden i ett barnperspektiv. Eftersom flera länder har ratificerat eller inkorporerat Barnkonventionen skulle det även vara intressant att undersöka skillnader i arbetet med barn som bor med sina mammor på kvinnojourer mellan några av dessa länder. För att de kontextuella förhållandena inte skulle skilja sig allt för mycket åt hade jag främst velat jämföra länder inom norden. Förhoppningsvis har denna studie kunnat bidra till att bredda kunskapsläget inom detta område, om än i begränsad utsträckning och då i
förhållande till den svenska kontexten.
LITTERATURFÖRTECKNING
Lagrum och konventioner
Socialtjänstlagen (2001:453) Barnkonventionen
Litteratur
Allwood, C (1999). ”Distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ ansats” i Lindén, J, Westlander, G och Karlsson, G. (red.) Kvalitativa metoder i
arbetslivsforskning. Uppsala: Rådet för arbetslivsforskning.
Arnell, A och Ekbom, I (2010). …och han sparkade mamma… Trappanmodellen i möte med barn som bevittnat våld. Lettland: Gothia Förlag AB.
Arnér, E och Tellgren, B (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Bäck, H och Larsson, T (2006) Den svenska politiken. Struktur, process och resultat. Malmö: Liber.
Eklund, H (2004). ”FN:s Barnkonvention och barns processuella ställning” i Hollander, A, Nygren, R och Olsen, L (red) Barn och rätt. Mölnlycke: Iustus Förlag AB.
Eliasson, M, Jonsson, M-L, Olausson, M & Weinhall, K (2007). G(l)ömda- en studie om kvinnor och barn med skyddade personuppgifter. Umeå: Juridiska institutionen.
Eriksson, M och Berg, L (2010). Kunskap och praktik i utveckling. Utvärdering av Allmänna Arvsfondens stöd till projekt om mäns våld mot kvinnor och barn. Uppsala Universitet.
http://www.arvsfonden.se/upload/utvarderingar/Mäns%20våld%20mot%20kvinno r%20och%20barn.pdf
Eriksson, M & Näsman, E (2009). Utsatta barn i familjerättsprocesser:
utredares bemötanden och barns strategier. Socialvetenskaplig tidskrift 1, s. 20- 37.
Eriksson-Zetterquist, U, Killing, T och Styhre, A (2006). Organisation och organisering. Slovenien: Liber AB.
Grape, O, Blom, B och Johansson, R (2006). Organisation och omvärld– nyinstitutionell analys i människobehandlande organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Gronbjerg, K (1992) ”Nonprofit service organizations. Funding strategies and patterns of adaptation” i Hasenfeld, Y (eds) Human service organizations. United States of America: Sage Publications, Inc.
Grønmo, S (1996). ”Forholdet mellom kvalitativa og kvantitativa tilnærminger i samfunnsforskningen” i Holter, H och Kalleberg, R (red.) Kvalitative metoder i samfunnsforskningen. Oslo: Universitetsforlaget.
Guldbrandsson, K (2007). Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst. Stockholm: Elanders.
Hammarberg, T (2006). Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet.
Hammarberg, T och Holmberg, B (2000). ”Best Interest of the Child- the
principle and the process” i Petrén, A och Himes, J (eds)Children´s rights.
Turning principles into practice. Stockholm: Save the Children Sweden.
Hasenfeld, Y (1992). ”The nature of human service organizations” i Hasenfeld, Y (eds) Human service organizations. United States of America: Sage Publications, Inc.
Kvale, S och Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lipsky, M (1980). Street- Level Buraucracy. Dilemmas of the individual in public services. New York: Russel Sage Foundation
Lorentzi, U (2006). Barn på kvinnojour en handbok från SKR. Premis förlag. Lundquist, L (1992). Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Metell, B, Eriksson, M. Isdal, P, Lyckner, B och Råkil, M (2001). Barn som ser pappa slå. Stockholm: Gothia.
Meyer, J och Rowan, B ([1977] 1991). ”Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony” i DiMaggio, P och Powell, W (red) The New Institutionalism in Organizational Analysis. London: The University of Chicago Press.
Norström, C och Thunved, A (2008). Nya Sociallagarna, med kommentarer, lagar och förordningar från 1 januari 2008. Stockholm: Norstedts juridik.
Näringsdepartementet (2006). Mäns våld mot kvinnor och barns upplevelser: interventioner, kunskaper och utvecklingsbehov. Stockholm: Fritzes.
Näsman, E (2004). ”Barn, barndom och barns rätt” i L, Olsen (red) Barns makt, Barn som aktörer. Iustus Förlag: Uppsala.
Olsson, H & Sörensen, S (2007). Forskningsprocessen; kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Malmö: Liber.
Patton, M (2002). Qualitative research and evaluation methods. United States of America: Sage Publications, Inc.
Pressman, J, Wildavsky, A (1984). Implementation. How great expactations are dashed in Oakland; or, why it´s amazing that federal programs work at all, this beeing a saga of the Economic Development Administration as told by two sympathic observers who seek to build morals on a foundation of ruined hopes. Third edition. London: University of California Press, Ltd.
Repstad, P (1999). Närhet och distans; kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. Lund: studentlitteratur.
Sannerstedt. A (1997). ”Implementering- hur politiska beslut genomförs i praktiken. Politik som organisation” i Rothstein, B (red) Förvaltningspolitikens grundproblem. Stockholm: SNS förlag.
Socialstyrelsen (2010). Beskrivning och utvärdering av ideella kvinnojourer. http://www.forumforskning.se/sites/default/files/images/Kvinnojoursstudien%20sl utversion%2020110104_1.pdf
Socialdepartementet (2009). Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Proposition 2009/10:232
Socialstyrelsen (2009). Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. (SOSFS 2009:22) Socialstyrelsen (2009). Socialnämndens ansvar för god kvalitet oavsett utförare av insatser. (Meddelandeblad artikelnummer 2009-12-31)
Socialstyrelsen (2009). Socialnämndens ansvar med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. (Meddelandeblad artikelnummer 2009-12-2)
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Västerås: Edita Västra Aros. Socialstyrelsen (2005). Social barnavård i förändring. Slutrapport från BBIC- projektet. Västerås: Edita Västra Aros.
Socialstyrelsen (2004). Implementering av BBIC-projektet i socialtjänstens organisationer. En studie av den lokala organiseringen av projektet Barns behov i centrum. Stockholm: Kopiecenter.
Socialdepartementet (2001). Barnmisshandel – att förebygga och åtgärda. (SOU 2001:72)
Socialdepartementet (1997). Barnets bästa i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. (SOU 1997:116 )
Starrin, B och Svensson, P-G (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Tamm, M (2002). Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. Polen: Studentlitteratur
UN, Committee on the rights of the child (2003). General measures of the implementation of the Convention on the Rights of the Child. General comment No. 5. Thirty-fourth session.
Vedung, E (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. Ungern: Studentlitteratur.
Internetkälla
Barnombudsmannen (2010). www.barnombudsmannen.se 2010-11-24
Referenspersoner
Florin, O (2010). Utbildning i Socialnämndens nya allmänna råd om våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Skurup (anordnare kommunförbudet i Skåne)
Resenius, B (2010). Utbildning i Socialnämndens nya allmänna råd om våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Skurup (anordnare kommunförbudet i Skåne)
Interna dokument på Atim
Atims styrelse (2010). Verksamhetsberättelse 2010.
Etiska riktlinjer för arbetet med ett barnperspektiv på Atim. Atims barnpolicy.