Socialt förebyggande arbete

Socialt förebyggande arbete försöker bearbeta och uppmärksamma sociala förhållanden och orsaker som riskerar att leda till brott och våldshandlingar. Genom att diskutera kring kön, våld och känslor kan man bryta mönster samt uppmuntra barnen att ta kontakt med någon om man själv, eller någon man känner, är eller riskerar att utsättas för våld. När vi pratar om våld med barnen använder vi i första hand en bred definition av begreppet för att barnen själva ska kunna välja vad de tycker är viktigt att prata om samt för att inkludera så många aspekter som möjligt.

När vi arbetat med frågor som berör våld utgår vi dels ifrån att staten har skyldigheter gentemot sina medborgare och att barn har särskilda rättigheter, däribland rätt till skydd och stöd, men även att det går att arbeta med och synliggöra individens egna attityder och beteenden i förhållande till våld. Vi använder oss således både av ett samhälls- och ett individperspektiv.

Val av skolor och insatser

I det förebyggande arbetet har vi under projektets första år samarbetat med tre olika grundskolor i Malmö: Nya Stenkulaskolan, Holmaskolan och Segevångsskolan. Under andra projektåret har vi valt att fortsätta vårt arbete på Holmaskolan, men även påbörjat ett samarbete med Kirsebergsskolan. Urvalet av skolor bygger dels på områden som är särskilt utsatta socialt och ekonomiskt, men även på hur skolans behov sett ut, om de redan har liknande insatser, och hur pass villiga skolan har varit för att planera större insatser som även berör skolpersonal och föräldrar. På varje skola arbetar vi med en till flera olika grupper parallellt där vi träffas optimalt en gång i veckan i sex veckors tid.

Under tredje projektåret kommer vi att arbeta med två grundskolor skolor och maximalt fyra grupper per termin. För innevarande termin är Kirsebergsskolan klar och diskussioner med fler skolor pågår. Vi kommer även att ha utbildning, seminarium och/eller diskussionsgrupper med personal och lärare i anknytning till arbetet med eleverna. Målet är att vi detta år ska ha arbetat med minst 4-6 samtalsgrupper samt personal på alla skolorna.

Mål med samtalsträffarna

! Att främja deltagande och ge barnen en möjlighet att

reflektera kring viktiga ämnen med utomstående unga vuxna.

! Att stärka barnets självkänsla.

" Att skapa diskussion kring vad våld är för något och hur det kan

undvikas.

" Att synliggöra kopplingen mellan våld och genus.

" Att medvetandegöra barnen om sina egna värderingar.

" Att barnen ska få kännedom om sina rättigheter samt den typ av stöd

som finns att tillgå av samhället. Teman och upplägg

Barn i Fokus arbetar med aktivt deltagande som innebär att barnen själva är med och väljer ämnen, diskuterar och reflekterar kring föreslagna ämnen och tema. Då vårt fokus är hur jag som individ eller vi tillsammans kan förändra och påverka samhället och vår omgivning utgår vi ifrån ett lösningsfokuserat förhållningssätt och med värderingsövningar. Dessa övningar främjar aktivt deltagande och att

våga uttrycka sin egen åsikt. Vi arbetar även utifrån genuspedagogik7 och med

fokus på hedersrelaterat tänkande8. När det gäller att medvetandegöra barn och

ungdomar om sina rättigheter enligt Barnkonventionen arbetar vi utifrån Rädda Barnen och Barnombudsmannens olika metodmaterial.

Utformning och genomförande av träffarna med klasserna utvärderas och förbättras kontinuerligt. Vi har arbetat fram en samtalsmetod som berör många olika områden, utifrån ett genusperpektiv. Nedan följer innehållet som hittills planerats i samband med samtalsträffarna;

7 _{Värdegrunden jämt: Kön makt och genus. En metodhandbok för}

pedagoger av Kicki Scheller, 2002.

8 _{Coolt med koll. En metodhandbok för att arbeta förebyggande med}

ungdomar och hedersrelaterat tänkande, Rädda Barnen Malmö Södra Innerstaden 2008.

1. Introduktion – Att lära känna varandra; övningar som skapar förutsättningar för att samtalsledarna skall lära känna barnen bättre och vice versa.

2. Känslor – rädsla & trygghet; vad är rädsla resp trygghet? Rädsla och trygghet i olika situationer? Lekar, värderingsövningar och associationsövning.Utöver diskussion och värderingsövningar vi eleverna i grupper rita sin skolgård och de ställen där de känner sig rädda respektive trygga.

3. Tjejer & Killar; genuskompensatorisk träning för tjejer och killar där eleverna genom charader och associationsövningar skall försöka vara ”den andra”.

4. Barnets rättigheter; vilka rättigheter har barn egentligen och vart kan man vända sig för att få stöd och hjälp?

5. Familjen; övningar såsom Heta Stolen om familjen.

6. Avslutning; Att skapa något eget utifrån det som diskuterats. Här får barnen en möjlighet att sammanfatta det vi under samtalsträffarna diskuterat genom att göra kollage eller måla en tavla. Avslutande utvärdering och utdelning av diplom till deltagarna (se bilaga .

Samverkan med lärare och elever

För att de förebyggande insatserna ska få så stor genomslagskraft som möjligt tror vi att det är viktigt att även inkludera de vuxna som finns i barnens närhet. Våra erfarenheter från det andra projektåret har visat att det är tidskrävande och mycket svårt att arbeta med föräldrargrupper på skolorna. Denna erfarenhet har medverkat till att vi valt att avsätta mer tid och energi till att utveckla samtalsmetodik med barn och enbart att arbeta med skolor som är beredda att göra en gemensam insats och att även inkludera skolpersonal och föräldrar i insatserna. Hur denna samverkan sker beror på vilka behov som finns i just det området och på just den skolan. Det kan antingen handla om seminarier och samtalsgrupper eller kompetensutveckling och/eller föräldrautbildningar. En tanke är att använda aktuella avhandlingar och forskning som diskussionsunderlag med lärare/skolpersonal. Ett exempel på tema för lärare är stöd för barn i utsatta situationer.

Då samarbete är mest effektivt i det sociala arbetet kommer vi att lägga särskilt stor vikt vid att förankra projektet och vår verksamhet hos lärare/skolledning på de skolor som vi kommer att arbeta med under detta år.