Att ha ett barnperspektiv på en kvinnojour

Examensarbete i socialt arbete Malmö högskola

30 högskolepoäng Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö

Hälsa och samhälle

ATT HA ETT

BARNPERSPEKTIV PÅ EN

KVINNOJOUR

EN KVALITATIV STUDIE AV EN

KVINNOJOURS ARBETE MED ETT

BARNPERSPEKTIV SAMT FAKTORER SOM

KAN HA PÅVERKAT IMPLEMENTERINGEN AV

DET

ATT HA ETT

BARNPERSPEKTIV PÅ EN

KVINNOJOUR

EN KVALITATIV STUDIE AV EN

KVINNOJOURS ARBETE MED ETT

BARNPERSPEKTIV SAMT FAKTORER SOM

KAN HA PÅVERKAT IMPLEMENTERINGEN AV

DET

SOFIE STARKE

Starke, S. Att ha ett barnperspektiv på en kvinnojour. En kvalitativ studie av en kvinnojours arbete med ett barnperspektiv samt faktorer som kan ha påverkat implementeringen av det.

Examensarbete i Socialt arbete 30 högskolepoäng. Malmö Högskola, enheten för Hälsa och

samhälle, 2011.

SAMMANFATTNING

Ambitionen i denna studie är att synliggöra hur en lokal kvinnojour i Malmö arbetar med ett barnperspektiv samt vilka faktorer som kan ha försvårat respektive främjat implementeringen av det. Detta då kvinnojouren under tre år haft ett barnprojekt, vilket syftat till att implementera ett barnperspektiv i jourens verksamhet. Denna kvalitativa studie är inspirerad av processutvärdering som metod och baseras på intervjuer med socialsekreterare, anställda på jouren och en representant från Rädda Barnen. För att analysera hur de arbetar med ett barnperspektiv har jag utgått från delaktighetsperspektivet och omsorgsperspektivet, båda centrala begrepp i Barnkonventionen. För att analysera vilka faktorer som kan ha främjat respektive försvårat implementeringen av ett barnperspektiv har jag bland annat utgått från organisations- och implementeringsteorier. Det framkommer i studien att kvinnojouren idag arbetar utifrån ett barnperspektiv, men i vilken utsträckning är med utgångspunkt i empirin inte möjligt att precisera. Att det finns flera faktorer som kan ha både främjat och försvårat implementeringen är tydligt. Bland annat var de anställdas vilja en främjande implementeringsfaktor, medan avsaknaden av krav på ett barnperspektiv från socialsekreterarna troligen har påverkat implementeringen negativt.

TO HAVE A CHILD

PERSPECTIV WITHIN A

WOMEN´S SHELTER

A QUALITATIVE STUDY OF A WOMEN´S

SHELTERS WORK WITH THE CHILD

PERSPECTIVE AND FACTORS THAT MIGHT

HAVE AFFECTED THE IMPLEMENTATION OF

IT

SOFIE STARKE

Starke, S. To have a Child Perspective within a womens shelter. A qualitative study of a women´s shelters work with the Child Perspective and factors that might have affected the implementation of it. A diploma work in social work 30 credits. Malmö Högskola, enheten för Hälsa och samhälle, 2011.

ABSTRACT

The ambition of this study is to shed light on how a women’s shelter is working with the Child Perspective. The shelter has internally operated a three years long project with the specific aim of implementing the Child Perspective in all of its activities. Thus, the study highlights the influencing factors that support and/or hinder the realization of the Child Perspective in the organization’s actions. This study uses qualitative methodology, inspired by the approach of Process

Evaluation. Empirical findings are based on interviews with employees working at the women’s shelter, social workers, as well as a representative from the organization Save the Children. The Participatory Approach and the Care Perspective, two central concepts in the internationally recognized Child Convention, are decisive tools in enabling the analysis of how the interviewees apply the Child Perspective in their daily work. While analyzing the influencing factors, concepts from two theories have been applied: Organization and

Implementation Theory. The study reveals that the staff at the women’s shelter does apply a Child Perspective in much of its work, but in which extent is hard to pin down. In the study several factors that might have affected the

implementation, both negatively and positively, appear. One supportive factor in the implementation was that the staff at the women’s shelter, wanted to implement a Child Perspective in their daily work. A potential hindering factor was the social workers´ lack of demand on the shelter to apply a Child Perspective.

Key words: child perspective, implementation, process evaluation, women´s shelter

FÖRORD

Att skriva denna uppsats har varit en process med såväl tuffa utmaningar som givande insikter. Det har varit en resa genom vilken jag har utvecklat mina akademiska kunskaper. Men jag har även utvecklats på det personliga planet, då uppsatsskrivandet har varit någonting alldeles speciellt. Jag skulle vilja tacka alla fantastiska människor i min omgivning som stöttat mig! Jag vill även tacka min handledare, Daniel Rauhut, för konkret och konstruktiv feedback. Vidare vill jag tacka Ola Holmström, som en full kalender till trots, tagit sig tid att läsa och ge ovärderlig feedback på min uppsats. Givetvis vill jag även tacka alla

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

!"#$%"!"&'(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((')! !"#$%&'#(()*)+,%---%.! /,)*0&"0"%1!,(%#%2)&+3%---%4! /,)150$2),$+50,#(6%---%4! 372"0%)89%2,:603";55(#(6!,%---%<=! !'6,;(3(#(6%---%<=! >#3/)3#"#)(%---%<<! *+",$-,./#!0$1!"&2'3/1"'0+4'.55#$6,'67#%8'3/1"'57'*6!""+9+.1'+:;' 0/4;<##$,0'3/1"5$105$*,!6'((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('=>! 1!,(%3)$%+//50'"%':5>%---%<?! !"#$%#&''&#$()*%+,$'&#-+-.$/////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$01! ,#&"5#(*0,%2@,%#>0055!%&'#(()*)+,0,3%!,10"0%$0>%1!,(%---%<?! 1!,(/0,3/0&"#'0"%---%<A! 2*34&$56,,$&,,$%+73-3+#&$+,,$'&#-8+#58+4,3($/////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$09! :&#-4;-(+-,3;-+-$/////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$09! :&#-+,5$'65,&$3$:&#-4;-(+-,3;-+-$////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$0<! =,&,+-5$54>*%3?@+,$&,,$4;-,#;**+#&$+7,+#*+(-&%+-$&($:&#-4;-(+-,3;-+-A$6(+-$3$ 3B4+(3-5,%#3(&-%+$;#?&-35&,3;-+#$//////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$0<! 3)8#!5"*;(3"0(3%!(3'!,%---%<B! =;B3&*,C6-5,+-5$54>*%3?@+,+#$3$7D#@)**&-%+$,3**$'&#-+-$//////////////////////////////////////////////////////$0E! =;B3&*,C65,+-5$&-5(&#$-6#$'&#-+-$';#$8)$+-$4(3--;C;"#$//////////////////////////////////////////////////$0F! 4$,+%'((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('=?! 2),3&(#(63#(",0330%)89%!(3!"3%---%<C! /,)8033+"';,>0,#(6%---%<.! '!5%!'%#("0,'*+/0,3)(0,%---%<4! >!"!#(3!$5#(63$0")>%---%?=! G-,+#(C"$5;H$H+,;%$///////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$1I! G-,+#(C"&#+77+4,$//////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$1I! G-,+#(C"8+#5;-+#-&$///////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$10! G-,+#(C",3**76**+-&$///////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$10! 10!,10"(#(6%)89%!(!573%!'%$!"0,#!5%---%??! /,030("!"#)(%!'%$#""%$!"0,#!5%---%??! 60(0,!5#30,1!,90"%---%?A! '!5#>#"0"D%,05#!1#5#"0"D%,0/,030("!"#'#"0"%---%?A! 0"#3&!%!3/0&"0,%---%?E! *."0*/50#<&$'(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('>@! #$/50$0("0,#(632),3&(#(6%---%?F! "#>#6!,0%+"';,>0,#(6%!'%!"#$3%!,10"0%$0>%1!,(%#%2)&+3%---%?B! :&#-$3$J;4"5K$@"#$8#;C+4,+,$"88*+(5$7"-?+#&$////////////////////////////////////////////////////////////////////////$1F! 11#8%#%3)8#!5"*;(3"0(G%0""%,0>3&!/%2@,%0""%1!,(/0,3/0&"#'%---%?C! J&4,;#+#$5;H$8)(+#4&,$3H8*+H+-,+#3-?+-$&($::GL$3$5;B3&*,C6-5,+-$//////////////////////////$1F! #>0055!%&'#(()*)+,0,G%0(%+"';,>0,#(6%---%?.! !"#$5+#$%+,$",$;B@$(3*4&$7D#",56,,-3-?&#$"88*+(+#$4(3--;C;"#+#-&$&,,$%+$@&#$7D#$ 53-$(+#45&H@+,.$//////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$1M! 3!$$!(2!""(#(6%!'%&+(3&!/35;60"%)89%>033%10"7>0530%#%>0((!%3"+>#0%---%A=! ,$+1$,!0*/'.,&7"&05."*,$1'(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('AB! >05!&"#690"3G%,03/0&"#'0%)$3),63/0,3/0&"#'0"%---%A=!

#$/50$0("0,#(63"0),#%---%A?!

),6!(#3!"#)(3"0),#%)89%(7#(3"#"+"#)(!5#3$0(%---%AA!

$;((#3&)109!(>5!(>0%G%)89%#8&0'#(3">,#'!(>0%),6!(#3!"#)(0,3%3;,3&#5>!%

3!$$!(2!""(#(6%!'%$#""%"0),0"#3&!%,!$'0,&%---%AF! 1$0.#,/,'(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('A@! 9+,%!,10"!,%*)+,0(%$0>%0""%1!,(/0,3/0&"#'H%---%AB! G-54#3(-3-?$////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$NE! O3%+-$8)$C;"#+-$//////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$NE! P(5*",$;B@$&(54+%$///////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$NF! :&#-+-5$'+@;($/////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$NF! J;4"5$8)$#+*&,3;-+-$H+**&-$H&HH&$;B@$'&#-$/////////////////////////////////////////////////////////////////////$NF! =&H&#'+,+$H+%$&-%#&$&4,D#+#$////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$NQ! R&%$H+#$54"**+$P,3H$4"--&$?D#&$////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$9I! 2,;$*!(>0%2!&"),0,%2@,%#$/50$0("0,#(60(%!'%0""%1!,(/0,3/0&"#'%---%E=! =&H5>-$///////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$9I! S#;C+4,+,$3-,+?#+#&,$3$;#%3-&#3+$(+#45&H@+,$/////////////////////////////////////////////////////////////////////////$91! G-,+#-$3-3,3+#3-?$H+%$HDC*3?@+,$,3**$+T,+#-$8#;C+4,73-&-53+#3-?$////////////////////////////////////$91! U+%(+,&-%+?D#&-%+K$'&#-8+#58+4,3(+,$8)$4(3--;C;"#$////////////////////////////////////////////////////$9N! V",3-+#$;B@$5,#"4,"#$7D#$+,,$'&#-8+#58+4,3($//////////////////////////////////////////////////////////////////////////$99! 2@,3':,!(>0%2!&"),0,%2@,%#$/50$0("0,#(6%!'%0""%1!,(/0,3/0&"#'%---%EE! WT,+#-,$'+#;+-%+$///////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$99! S+#5;-&*;H56,,-3-?$;B@$(3%&$H)*$//////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$9<! J6*,$7#3,,$7#)-$?#&-54-3-?$///////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$9E! X(3--;C;"#5#D#+*5+-$K$*)-?$,#&%3,3;-$&($3%+&*3,+,$////////////////////////////////////////////////////////////////$9F! =,#"4,"#+#&,$&#'+,+$3$+-$;5,#"4,"#+#&%$(&#%&?$///////////////////////////////////////////////////////////////////$9Q! /"/#C0'(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('D)! 9+,%!,10"!,%!"#$%$0>%0""%1!,(/0,3/0&"#'H%---%E.! :&#-$5;H$+?-&$3-%3(3%+#$////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$9Q! Y,#>HH+$7D#$'&#-$;B@$%+#&5$"88*+(+*5+#$////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$9Q! J;4"5$8)$%+*&4,3?@+,$+**+#$;H5;#?$/////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$9M! Z+*&4,3?@+,58+#58+4,3(+,$7D#",56,,+#$@&-%*3-?5",#>HH+$///////////////////////////////////////////////$9M! 5)&!5!%2!&"),0,%3)$%&!(%9!%/:'0,&!"%#$/50$0("0,#(60(%!'%0""%1!,(/0,3/0&"#'%F=! G-,+#-$3-3,3+#3-?$//////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$<I! G-,+?#+#&%$;#?&-35&,3;-55,#"4,"#$//////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$<I! Y,7;#H-3-?$&($8#;C+4,8*&-$////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$<0! J*+#&$7;4"5;H#)%+-$/////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$<0! P-5,6**%&5$(3*C&$;B@$7D#5,)+*5+$7D#$3H8*+H+-,+#3-?+-$&($+,,$'&#-8+#58+4,3($/////////$<0! V+5"#5+#$7D#$&,,$4"--&$3H8*+H+-,+#&$'&#-8+#58+4,3(+,$/////////////////////////////////////////////////$<1! 60(0,055!%2!&"),0,%3)$%&!(%9!%/:'0,&!"%#$/50$0("0,#(60(%!'%0""% 1!,(/0,3/0&"#'%---%F?! 2H?3(-3-?+-5$+7,+#7#)?&-$&($+,,$'&#-8+#58+4,3($///////////////////////////////////////////////////////////////$<1! WT,+#-,$'+#;+-%+$///////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$<N! X#&($;B@$4;-,#;**$///////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////$<9! X(3--;C;"#5#D#+*5+-5$3-5,3,",3;-+**&$,#&%3,3;-K$+,,$@3-%+#$7D#$8#;7+553;-&*3,+,$/////$<9! 35+"3!"3%---%FF! 0#.,%!0*.00!+"'((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('@E! #!,,$1/,.1FG1,$:*"!"&'((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('@H! 5!6,+$%)89%&)('0("#)(0,%---%F4! 5#""0,!"+,%---%B=! #("0,(0"&;55!%---%BA! ,020,0(3/0,3)(0,%---%BA! #("0,(!%>)&+$0("%/:%!"#$%---%BA! 3!#/&/'='((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('ED! 3!#/&/'A'((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('E?! 3!#/&/'D'((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('E)!

3!#/&/'@'((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('?B! 3!#/&/'E'((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('?=! 3!#/&/'?'((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('?>! 3!#/&/')'((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((('?A! 3!#/&/'H'(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((')>! 3!#/&/'=B'((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((')A!

INLEDNING

Under våren 2010 beslutade jag mig för att jag ville engagera mig för våldsutsatta kvinnor. Samtidigt sökte Atim kvinnojour efter volontärer till sin verksamhet. Jag var en av tio utvalda och fick delta i en tvådagars utbildning där vi fick lära oss grunderna i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Redan vid utbildningstillfället fick vi välja vilket område vi var mest intresserade av att engagera oss i; barnen, kvinnorna eller tjejjouren. Jag hade inte tänkt på att det även var barn som bodde på jouren. Min föreställning var att jag skulle fungera som en kontaktperson till kvinnor, inte barn. Trots detta har jag nu, ett drygt halvår efteråt, arbetat som både volontär och timanställd för att barnen ska få en så bra tid som möjligt på jouren. Att barnen blir sedda och får egen tid är otroligt viktigt. Av den anledningen har Atim sedan 2008 drivit ett projekt som heter Barn i Fokus, vilket syftar just till att öka stödet till barnen på jouren. I projektet har även förebyggande och

opinionsbildande insatser gjorts. Då projektet börjar närma sig sitt slut har jag fått i uppdrag att göra en utvärdering av arbetet. Fokus ligger på själva processen och vilka faktorer som påverkat implementeringen av ett barnperspektiv på jouren. Detta förutsätter även en genomgång av vad ett barnperspektiv på jouren faktiskt innebär.

Atim kvinnojour

Atim kvinnojour är en ideell förening som har varit verksam i Malmö sedan 2005. Inledningsvis arbetade de med att ha stödsamtal över telefon eller på kontoret med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation. De började dock ganska

omedelbart att även ta emot kvinnor och barn som var i behov av ett skyddat boende. Till skillnad från många andra skyddade boenden har Atim inte kontoret och boendet på samma plats. Istället har de lägenheter som ligger på olika platser i Malmö. Idag har jouren tre lägenheter, med plats för cirka 6 kvinnor och 5 barn. Deras jourtelefon är öppen för alla och Atim kan både ge råd till och ha

stödsamtal med kvinnor utanför boendet. Däremot är alla kvinnor och barn som bor i deras lägenheter placerade där av en socialsekreterare. Att de är placerade innebär att en socialsekreterare har fattat ett beslut enligt socialtjänstlagen (Sol 4 kap 1 §) om att kvinnan behöver bo på skyddat boende. Från Atims sida är det särskilt viktigt för barnens skull att alla placeringar görs genom socialtjänsten. På så sätt finns det en myndighet som känner till och ansvarar för dessa barn. Det är dock oftast utifrån kvinnans behov som beslut om en placering på ett skyddat boende görs. Eftersom placeringarna görs av socialsekreterare blir en viktig del av jourens arbete att samverka med dessa.

Atim är även med i en samverkansgrupp, vilken består av såväl

myndighetsrepresentanter som personer från den ideella sektorn. Vidare innebär arbetet med kvinnorna och barnen att Atim ha kontakt med förskola, skola,

vårdcentral med flera. När kvinnorna kommer till boendet har de ofta behov av att stå i kontakt med flera olika myndigheter, däribland polisen och skatteverket. Dessa kontakter kan Atim hjälpa till med, vilket är särskilt viktigt för de kvinnor som nyligen kommit till Sverige.

När Atim började ta emot kvinnor med barn på jouren upptäckte de snabbt att även barnen hade ett särskilt behov av stöd och hjälp. Dessa har på olika sätt

drabbats av våldet inom familjen. Med denna insikt kom Atim att söka finansiering av Allmänna Arvsfonden för ett barnprojekt. De fick

projektfinansiering och 2008 startade arbetet med projektet som heter Barn i Fokus.

Atim finansierar sin verksamhet med bidrag, projektpengar och dygnsavgifter för de placerade kvinnorna och barnen. Genom projektet Barn i Fokus har de kunnat finansiera en heltidstjänst. De ansåg dock att det inte var tillräckligt med en person i projektet, vilket gjorde att de med hjälp av andra intäkter finansierade en halvtidstjänst upptill. Totalt har de alltså under hösten 2010, den empiriska insamlingsperioden för denna studie, varit fyra heltidsanställda och en halvtidsanställd. Atim har även haft ungefär fem till sex aktiva volontärer. Kostnaderna per dygn är sexhundra kronor per kvinna och tvåhundra kronor per barn. Ihärdigt ansökande om pengar har möjliggjort att de nu har ett specifikt barnrum samt ett träningsrum på kontoret.

Projektet Barn i Fokus

Projektet godkändes på tre år med start 2008. Det är således nu inne i slutskedet och i februari 2011 avslutas projektet officiellt. Projektet godkändes på tre år med kravet att en ny ansökan med en kort presentation av vad som gjorts skulle skickas in varje år. Det övergripande målet med projektet Barn i Fokus var att jouren skulle implementera ett barnperspektiv i verksamheten. Det fanns en önskan om att jouren även efter projektet avslutats skulle kunna ha anställd personal för att arbeta specifikt med barnen. Projektet syftar till att dels göra omgivningen medveten om den särskilda problematik som råder kring de utsatta barnen, dels till att förbättra samt implementera metoder som stärker det interna arbetet kring barnen på jouren. Genom att vara ute på skolor önskar Atim sprida kunskap till lärare och övrig skolpersonal om den specifika problematik som finns hos de utsatta barnen. Vidare har de även samtalsgrupper i klasser årskurs 4-6, där bland annat barns rättigheter, våld och barnens egna värderingar diskuteras. De har under projektåren tagit fram en metod för detta, där varje tillfälle behandlar ett specifikt tema. Både anställda och volontärer har varit samtalsledare. För att kunna utvärdera samtalsgrupperna kontinuerligt har de tagit fram ett

frågeformulär för barnen och ett för ansvarig lärare. Dessa har fyllts i efter varje samtalstillfälle. Atims ambition är att samverka med andra aktörer, såväl berörda myndigheter som andra verksamheter för våldsutsatta kvinnor och barn. När en kvinna med barn bor på jouren är det oftast Atim som tar kontakt med och ibland även följer med till förskola och skola så att barnen så snart som möjligt kan fortsätta med en ”normal” vardag. Genom projektet har Atim även startat ett samarbete med Rädda Barnen, varigenom Atim får möjlighet att låta barn med särskilda behov av krisbearbetning få komma till en kriskurator.

Problemformulering

Atim har uppmärksammat att barn som kommer med sin mamma till det skyddade boendet har särskilda behov då även dessa påverkats av våldet inom familjen. Även relationen mellan mamma och barn kan ha påverkats negativt. Det är med detta som bakgrund jouren har drivit ett projekt under snart tre år. Det

övergripande målet med projektet var just att implementera ett barnperspektiv på jouren. Förhoppningen var att det skulle bli en permanent verksamhet med fast personal efter att projekttiden löpt ut. Som det ser ut idag kommer inte denna önskan att förverkligas. Projekttiden går ut i februari 2011 och de har inte lyckats

få förlängd finansiering. Jouren söker dock kontinuerligt finansiering till olika projekt. Således kan det bli så att de har liknande eller andra barnprojekt även i framtiden. Därmed är det viktigt att veta vilka faktorer som påverkat

implementeringen av barnperspektivet på jouren. Vilka hinder och flaskhalsar kan ha begränsat möjligheten att implementera ett barnperspektiv? Finns det faktorer som kan ha underlättat implementeringen? Även om projektfinansieringen går ut i februari behöver det inte betyda att allt arbete med ett barnperspektiv på jouren upphör. Hur ser arbetet med ett barnperspektiv ut och vad finns kvar i

verksamheten när projektet avslutats? För att undersöka dessa faktorer har jag valt att utforma denna studie som en kvalitativ processutvärdering. Genom att

intervjua anställda på Atim är ambitionen att öka förståelsen för vilka hinder och förutsättningar som funnits i implementeringsprocessen av ett barnperspektiv. I Atims skyddade boende bor enbart kvinnor och barn som blivit placerade där av socialsekreterare. Samarbetet mellan Atim och dessa socialsekreterare är därmed en viktig del av arbetet. Därför är det även betydelsefullt att få en förståelse för om och hur denna relation kan påverka arbetet med ett barnperspektiv på jouren. Då Atim även startat ett samarbete med Rädda Barnens kriscenter är det relevant att undersöka deras uppfattning av Atims arbete med ett barnperspektiv. Detta för att de har stor erfarenhet inom området och känner till Atims verksamhet. För att öka förståelsen om arbetet med barn på jouren har jag även gått igenom olika dokument som upprättats genom projektet, däribland projektplan och upprättade riktlinjer och rutiner kring barnen på jouren.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att belysa hur kvinnojouren arbetar med ett

barnperspektiv, samt vilka faktorer som kan ha påverkat implementeringen av det. Genom att lyfta fram såväl hinder och flaskhalsar som främjande faktorer syftar studien till att öka kunskapen kring implementeringsprocessen av ett

barnperspektiv på en kvinnojour. Således är denna studie av en främjande snarare än en kontrollerande karaktär (Vedung 1998). Förhoppningen är att Atim och eventuellt även andra organisationer kan dra nytta av resultatet. Mot bakgrund av mitt syfte har jag ställt upp följande frågeställningar:

• Hur ser Atims arbete med ett barnperspektiv ut?

• Vilka faktorer kan ha främjat implementeringen av ett barnperspektiv? • Vilka faktorer kan ha försvårat implementeringen av ett barnperspektiv?

Avgränsning

Då denna studie är utformad som en kvalitativ processutvärdering ligger fokus på just processen och inte på utfall eller resultat av projektet. Traditionellt handlar kvalitativ processutvärdering om att avgöra hur en intervention genomförts i förhållande till hur den var tänkt att genomföras (Vedung 2009). Målsättningarna för Barn i Fokus är svåra att mäta, då det initialt inte fanns en färdig modell eller metod som skulle implementeras. Jag har heller inte varit med från början av processen. Därmed har det inte varit möjligt att jämföra tänkt genomförande med hur det faktiskt genomfördes. Därför har jag istället valt att besvara frågan hur

utförandet av ett barnperspektiv i praktiken faktiskt har sett ut på Atim.Det blir då

delvis utifrån detta som jag undersöker främjande och försvårande faktorer för att implementera ett barnperspektiv på jouren. På grund av etiska skäl har jag valt att inte intervjua brukarna i projektet, d v s kvinnorna och deras barn. Detta beror

dels på att både kvinnorna och barnen befinner sig i en utsatt position och dels på att de när de bor på jouren kan uppleva ett visst beroende av jouren och dess anställda. Detta skulle kunna påverka deras uppfattningar. Atim har inte heller haft möjlighet att kontakta kvinnor som flyttat därifrån. Vidare har jag varit timanställd på jouren, vilket hade kunnat påverka deras uppfattning av mig snarare som anställd än som forskare. Ytterligare en svårighet handlar om att det inte alltid finns barn som bor på jouren. Således har jag valt att fokusera på de anställda och några av deras samarbetspartners, d v s socialsekreterare och en kurator på Rädda Barnen. Vidare har jag avgränsat denna studie till det arbete som rör barnen som tillsammans med sina mammor bor på Atim. Jag kommer däremot inte att utvärdera den del av projektet som gjorts i samtalsgrupper på grundskolor. Detta då det hade blivit ett alltför omfattande och diversifierat materiel för denna uppsats.

Disposition

I följande avsnitt kommer studiens disposition att presenteras.

• Inledningen presenterar relevant information om Atim och projektet, samt syfte och problemformulering.

• Bakgrundsbeskrivningen kontextualiserar mitt problemområde. Här görs en kort beskrivning av hur detta problemområde ser ut, hur många barn det gäller och hur de påverkas. Sveriges två riksorganisationers syn på arbetet med barn på kvinnojourer presenteras även här. I den avslutande delen av bakgrunden kommer jag att beskriva den rättsliga kontext som omger denna målgrupp, barn som bevittnat våld. Här är socialtjänstlagen och Barnkonventionen centrala.

• I metodavsnittet beskrivs och motiveras mitt tillvägagångssätt. • I kunskapsläget presenteras inledningsvis utdrag ur

implementeringsforskningen. Därefter följer tre tidigare utvärderingar relevanta för denna studie.

• I teoriavsnittet presenteras de teoretiska utgångspunkter som används för att analysera empirin.

• I resultatet presenteras empirin, bearbetad utifrån såväl syfte som frågeställningar. Först beskriver jag hur Atim arbetar efter ett

barnperspektiv, sedan belyser jag främjande och försvårande faktorer för implementeringen av ett barnperspektiv på jouren.

• I analysen diskuterar jag min insamlade empiri kopplad till valda teoretiska resonemang. Avslutningsvis sammanfattar jag min analys i punktform.

• I slutdiskussionen knyts studien samman genom reflektioner kring såväl resultat och analys av metodens betydelse i denna studie. Avslutningsvis öppnar jag upp för framtida forskning.

KONTEXTUALISERING; BARN SOM UPPLEVT

VÅLD, BARN PÅ KVINNOJOUR OCH

SAMHÄLLETS BARNPERSPEKTIV

Här följer en presentation av det sammanhang som omger jourens arbete med ett barnperspektiv. Hur våldet kan påverka barn, vilka riktlinjer som finns för arbete med barn som bor på kvinnojourer, innebörden i ett barnperspektiv samt vilka rättsliga aspekter som omger arbetet.

Barn som upplevt våld

I denna uppsats är det irrelevant att begränsa tillämpningen till den rättsliga innebörden ”bevittnat våld”. Samtliga barn som bor på ett skyddat boende har i olika utsträckning påverkats av våldet. Därav används benämningen barn som upplevt våld. Den benämningen används även i Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009 (Socialstyrelsen 2009).

Hur drabbar våldet barnen?

Barn som lever i en familj där den ena parten utsätter den andra för våld riskerar att drabbas såväl direkt som indirekt. I Folkhälsorapporten från 2009 nämns två studier som båda visar på att misshandel av barn ökar i familjer där mamman blir slagen av sin partner (Socialstyrelsen 2009). Enligt den ena forskningsöversikten sker detta i 30-60 procent av fallen, medan det i den andra uppskattas ske i 45-70 procent av fallen. Barnen har således i allra högsta grad påverkats av våldet (a a). Även då barnen inte själva blir slagna blir de påverkade av våldet.

Barnmisshandelskommittén uppger att ungefär tio procent av barnen i Sverige någon gång upplever våld i hemmet, av dessa gör ungefär fem procent det ofta (Socialdepartementet 2001). Till följd av det trauma som mamman bär med sig är hennes förmåga att ta hand om barnen ofta nedsatt (Eliasson m.fl. 2007). Oavsett hur mammans förmåga att ta hand om barnen påverkats, kan barnens upplevelse av att se mamman bli hotad, slagen och förnedrad sätta spår i barnens utveckling och välbefinnande. Vidare kan själva anknytningen mellan mor och barn påverkas negativt. Detta kan skada barnens relationer även i vuxen ålder (a a). Kvinnor som lever i ett förhållande där de blir utsatta för våld riskerar att utveckla

Posttraumatiskt stressymtom (PTSD), ett psykiskt tillstånd vilket uppstår som en reaktion på en eller flera traumatiska händelser (Tamm 2002). Typiska symtom för någon som drabbats av PTSD är perioder med återupplevande av traumat genom att minnas eller drömma om det, undvikande av att tänka på traumat och tillbakadragande från sociala kontakter, ångest och depression samt sömnproblem och irritabilitet (a a). PTSD är också vanligt hos barn som levt i en familj där våld förekommit. Detta då de ofta både hört och sett mamman bli slagen. De kan ha levt med en konstant rädsla för vad som ska hända, men de kan även bära på skuldkänslor då de tror att det är de som är orsaken till våldet i familjen (Metell m.fl. 2001).

Riktlinjer för ideella kvinnojourers arbete med barn

Hur ideella kvinnojourer arbetar och förhåller sig till barnen varierar

på ideella krafter, medan andra arbetar mer professionellt med anställd personal (a a). Förutsättningarna för att kunna arbeta aktivt med ett barnperspektiv påverkas bland annat av dels ekonomiska resurser och dels av personalens eget intresse och sätt att se på barn.

I Sverige finns det två riksorganisationer för kvinnojourer. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer (Roks) är den äldsta, ur vilken Sveriges Kvinno- och Tjejjours Riksförbund (SKR) bröt sig ur 1996. Idag tycks båda dessa vilja öka fokus på barn som bor på kvinnojour. Både Roks och SKR har tagit fram

handböcker till kvinnojourer, vilka visar på hur arbetet med barnen på jourer bör se ut. Hur det däremot fungerar i praktiken varierar troligtvis mycket.

I Roks handbok för arbetet med barn anges att en kvinnojours primära funktion är att vara frizon, fritt från våld, hot och kränkningar (Widén 2010). Vidare uppges det som viktigt att barnet känner sig uppmärksammat vid anländandet till jouren. Detta kan göras genom att barnet får ett eget välkomnande och eventuellt en egen kontaktperson. Genom att ge barnen information om var de är och vad som kommer att hända påbörjas en sorts krisbearbetning hos barnen. Under tiden på jouren är det viktigt att barnen får lov att vara just barn, bland annat genom lek och roliga aktiviteter. Det är bra om barnen får någon sorts stödsamtal, där det huvudsakliga syftet är att hjälpa barnen förstå och prata om det som de varit med om. Vidare kan jouren verka för att stärka barnens relation till mamman, då denna på olika sätt har påverkats av våldet inom familjen. Slutligen anger Roks jourens betydelse för att förmedla kunskap om barnens situation till andra aktörer såsom BUP och socialtjänsten. För arbete med barn på kvinnojour bör personalen ha kunskap om både hur barn drabbas av våld i nära relation och vilka behov det kan medföra. Vidare bör kunskap om barns rättigheter, samt olika aktörers ansvar finnas. Det är särskilt viktigt att barnen får möjlighet att följa vardagliga rutiner under tiden på jouren, såsom att gå i skolan eller få hemundervisning. Detta ökar förutsättningarna för att barnen ska uppleva stabilitet och trygghet. Vidare kan en barnvänlig miljö på jouren öka barnens trivsel. Genom att jouren skapar rutiner ökar förutsättningarna för att tillämpa ett barnperspektiv på jouren. Detta kan exempelvis göras genom framtagandet av policydokument. Att ha ett aktuellt nätverk av kontakter till socialtjänst, BUP och andra organisationer är ett bra sätt för att effektivisera stödet till barnen på jouren. I handboken betonas även

betydelsen av en tydlig början och ett tydligt slut på jourvistelsen. Såväl ett inledande samtal som en avslutande ”utvärdering” av tiden på jouren är viktigt att genomföra med barnen (a a). I SKR´s handbok anges ungefär det samma som i Roks handbok (Lorentzi 2005). Centralt i jourarbetet är att se, leka med och bekräfta barnet. Jouren bör också ta sitt ansvar som en förmedlande länk till andra aktörer (a a).

Barnperspektivet

Barnperspektivet är ett mångfacetterat begrepp, vars innebörd kan variera beroende på såväl kontext som subjektiv uppfattning. Definitionen kan skilja sig åt beroende på vad som är utgångspunkten; forskning, lagar, föräldrar, barnen själva eller psykologiska aspekter. I regeringens proposition ”Strategi för att stärka barnens rättigheter i Sverige” anges tre aspekter som är grundläggande för att arbeta utifrån ett barnperspektiv (Socialdepartementet 2009). Det handlar om attityder, kunskap och arbetssätt.

Olika sätt att definiera ett barnperspektiv

Det går att dela in barnperspektivet i olika dimensioner (Socialdepartementet 2001). Vuxnas syn på barn och barndomen, samhällets syn på barn och

barnpolitik, samt barnens egen syn på sin tillvaro. Det vuxna barnperspektivet är det idag mest tillämpade. Det präglas av vuxnas subjektiva uppfattningar och värderingar av begreppen barn och barndom, vilka uppkommer från såväl egna erfarenheter som kultur- och landtillhörighet. Att vuxna utgår från sig själva och sina upplevelser av barndomen, såväl egen som sina barns. Detta kan vara en förutsättning för deras möjlighet att sätta sig in i barns behov och rättigheter, men också ett hinder för genuin förståelse av det enskilda barnets upplevelse. Barnets eget barnperspektiv baseras just på hur varje enskilt barn självt uppfattar sin omvärld. Detta kan förändras över tid beroende på barnets utveckling och förändring i dess omgivning. Det är vad barnet självt i en given situation ser, hör och uppfattar som är det centrala. Samhällets barnperspektiv, d v s det kollektiva synsätt som råder i ett samhälle, synliggörs och fastställs såväl i lagstiftning som i forskning och media (a a). Barnkonventionen är en viktig del av samhällets rättsliga barnperspektiv.

Arnér och Tellgren (2006) visar också på den komplexa innebörden i begreppet barnperspektiv. De kommer fram till två huvudsakliga på hur forskningen betraktar barnperspektivet. Det ena väljer de att kalla just barnperspektivet, vars innebörd är att vuxna sätter barnet i centrum och att det är de vuxnas uppfattning om vad som är bäst för barnet som gäller. Detta menar författarna är mer ett vuxenperspektiv på barn än ett sant barnperspektiv. Det andra handlar om ett barns egna perspektiv på sin tillvaro. Det sistnämnda är komplicerat för vuxna att uppfatta, men genom samtal med barn så ökar möjligheten att agera utifrån barns egna perspektiv (a a).

Barnkonventionen

Redan 1990 ratificerade Sverige FN:s barnkonvention om barns rättigheter (Hammarberg 2006). Barnkonventionen har dock inte inkorporerats i svensk lagtext, vilket innebär att den i sig inte gäller som lag i Sverige (Eklund 2004). I Sverige är vi däremot skyldiga att transformera konventionens artiklar till svenska författningstexter. Det är ett juridiskt bindande dokument, vilket innebär att svensk rätt inte får strida mot dess principer (a a). Barnkonventionen består av femtiofyra artiklar och syftar till att synliggör barn som egna subjekt med ett fullt och lika människovärde som alla andra (Hammarberg 2006). Fyra principer har lyfts fram, artikel 2, 3, 6, 12, som särskilt centrala att förhålla sig till. Dessa kan sammanfattas i en för konventionen generell barnsyn, vilken utgår från att alla barn har rätt att ta del av sina rättigheter och att barnets bästa alltid ska beaktas vid beslutsfattande då barn berörs. Barnen har utifrån ålder och mognad rätt att få sin röst hörd. Vidare ska samhället, utifrån sin förmåga, till det yttersta säkerställa såväl barnens överlevnad som utveckling. Barnet ses alltså som en autonom individ med en inre förmåga, samtidigt som det är i behov av skydd och stöd. Det finns således både ett delaktighets- och ett omsorgsperspektiv på barn i

Barnkonventionen. Barnkonventionen har höga ambitioner och Sverige har vid flera tillfällen fått kritik för att inte klara av att uppnå dessa. Barnkonventionen har dock haft betydelse vid utformningen av flera lagar som berör barn, bland annat föräldrabalken, utlänningslagen och socialtjänstlagen (a a). Vidare har den bidragit till att Sverige 1993 inrättade en barnombudsman (Barnombudsmannen 2010). Denna har till uppgift att arbeta för barnens rättigheter i Sverige. År 2002 permanentades, genom lagstiftning, barnombudsmannens uppgift när det gäller att

driva på genomförandet av Barnkonventionen i statliga myndigheter, kommuner och landsting (a a).

Barnets bästa i Barnkonventionen

En av Barnkonventionens portalprinciper är artikel tre som handlar om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet vid åtgärder som rör barn (Hammarberg 2006).

Artikel 3 Barnets bästa

1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder.

3. Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

I första stycket görs det tydligt att även privata sociala välfärdsorganisationer, exempelvis en ideell kvinnojour, måste se till barnets bästa i alla åtgärder som rör barnet. I konventionens engelska text uttrycks det något mindre bestämt då det står att barnets bästa ska övervägas (shall be a primary consideration)

(Hammarberg 2006). Därmed förtydligas det att barnets bästa ska väga tungt, men dock inte alltid väga tyngre än alla andra intressen (a a). Om andra intressen väger tyngre ska en sammanvägning av samtliga intressen, däribland barnets, göras och dokumenteras (Norström & Thunved 2008). I beslutsprocessen måste i möjligaste mån redovisas hur barnets bästa beaktats. Barnkonventionens princip om barnets bästa har sitt ursprung i två grundläggande föreställningar, d v s att alla barn har fullt och lika människovärde, samt att barn på grund av sin sårbarhet har särskilt behov av stöd och skydd (Socialdepartementet 1997). Artikel tre om barnets bästa ska vara vägledande vid tolkning av samtliga sakartiklar i Barnkonventionen. Hammarberg och Holmberg (2000) anger att det finns ett antal principer i Barnkonventionen, vilka är normerande för vad det är som är barnet bästa. Barn har bland annat rätt att: skyddas mot alla former av våld (Art. 19), respekteras och ses som egna individer (Art. 16), få sina röster hörda i alla ärenden som de berörs av (Art 12), inte felaktigt skiljas från sina föräldrar (Art. 9) och få en utbildning (Art 28) (a a).

Statens skyldighet att kontrollera efterlevnaden av Barnkonventionen, även i ickevinstdrivande organisationer

FN tillsatte 1996 en särskild kommitté, Barnrättskommittén, vilken ska granska konventionsstaternas efterlevnad av Barnkonventionen. Barnrättskommittén påtalar att konventionsstaternas ansvar för att säkerställa att barnens rättigheter tillgodoses även innefattar en kontroll av icke-offentliga tjänsteorganisationer (UN 2003). Oavsett om det är en offentlig, privat eller ideell tjänsteutförare så måste barnets bästa komma i främsta rummet. Barnrättskommittén föreslår att en

permanent modell för att säkerställa att Barnkonventionen efterlevs av samtliga tjänsteutförare införs av konventionsstaterna. Vidare pekar Barnrättskommittén på behovet av att fastställa lämpliga standarder för att kunna utföra rigorösa

inspektioner av organisationers arbete, bland annat utifrån barnets bästa (a a). I Socialstyrelsens utredning (SOU 1997:116) om barnets bästa påtalas just behovet av att ha informationsrutiner i alla organisationer i samhället så att myndigheter får kännedom om barn som far illa. I det tredje stycket i artikel tre anges vilka normer som ska gälla för organisationer som ansvarar för vård och skydd av barn. För det första ska normer gällande personaltäthet och lämplighet fastställas och för det andra ska staten se till att dessa normer efterlevs (a a).

Socialtjänstens ansvar

Socialtjänstens arbete regleras av juridiska bestämmelser, i första hand genom socialtjänstlagen. Vidare har Socialstyrelsen gjort en del förtydliganden kring vem som bär ansvaret för barn som upplevt våld inom familjen och bor på kvinnojour. Socialtjänstens skyldigheter i förhållande till barnen

Socialnämnden har det yttersta ansvaret för barn och unga i kommunen (Norström och Thunved 2008). Vidare har socialnämnden skyldighet att särskilt se till att barn som bevittnat våld får stöd och hjälp vid behov. Barnets bästa ska beaktas i samtliga åtgärder som rör barn. Dessa punkter anges tydligt i socialtjänstlagen:

Socialnämnden skall verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden (SoL 5 kap 1§).

Socialnämnden skall särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp (SoL 5 kap 11§).

När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver (SoL 2 kap 1§).

Det senaste som skett är att Socialstyrelsen tagit fram nya allmänna råd (SOSFS 2009:22) till ”Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld” (Socialstyrelsen 2009). I dessa förtydligas socialnämndens ansvar i förhållande till våldsutsatta kvinnor och deras barn. Om socialnämnden får

kännedom om att ett barn kan ha bevittnat våld bör nämnden skyndsamt inleda en förhandsbedömning för att avgöra om en utredning ska inledas. Kvinnan kan själv välja om hon vill att en utredning av hennes behov ska öppnas. Däremot har socialnämnden skyldighet att utreda barnens behov oavsett kvinnans vilja. I de allmänna råden anges flera punkter som bör ingå i en utredning om barnets situation och behov:

• vilket behov barnet har av stöd och hjälp akut, • våldets karaktär och omfattning,

• hur våldet har påverkat barnet och dess relation till föräldrarna, • barnets egen uppfattning av våldet,

• vardera förälderns uppfattning om våldet och dess konsekvenser för barnet, • om barnet också har blivit utsatt för våld, och

• vilket behov barnet har av stöd och hjälp på kort och lång sikt

Socialtjänsten ska särskilt beakta om ett barn som bevittnat våld är i behov av stöd och hjälp på såväl kort som lång sikt, inte minst i det akuta skedet (Socialstyrelsen 2009). Om detta behov finns bör socialnämnden kunna erbjuda barnet råd och stöd, stöd- och behandlingsinsatser och förmedling av kontakt med

Socialtjästens ansvar när barnen bor på en kvinnojour

Även om utföraren är en ideell förening, som en ideell kvinnojour, ansvarar socialnämnden för insatser som görs utifrån socialtjänstlagen (Meddelandeblad Socialstyrelsen 2009). Kommunen får således inte överlämna ansvaret till ideella kvinnojourer när det gäller att se till att våldsutsatta kvinnor och barn får det stöd och den hjälp de behöver. Däremot kan socialnämnden givetvis välja att låta den ideella kvinnojouren utgöra det skyddade boendet, men då måste nämnden se till att insatsen är av god kvalitet (Sol 3 kap 1 §). Kvaliteten kan nämnden sedan kontrollera genom utvärdering och uppföljning av bland annat jourens personaltäthet, lokaler, kompetens, tillgänglighet, rutiner och

säkerhetsanordningar. Ideella kvinnojourer kan själva avgöra om de vill utföra en insats enligt socialtjänstlagen. När socialnämnden betalar för att placera en kvinna med barn på ett skyddat boende och jouren accepterar detta anses jouren utföra en insats enligt socialtjänstlagen (a a)

Ansvarsförhållandet mellan kommun och ideell kvinnojour är inget nytt utifrån lagstiftningen, däremot är det nu mer synligt. Socialstyrelsens nya allmänna råd gällande ”Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld” visar tydligt på kommunens ansvar över denna grupp

(Socialstyrelsen 2009). Socialnämnden kan låta en annan verksamhet, exempelvis en ideell förening, utföra den vård socialförvaltningen är skyldig att stå för.

Socialstyrelsen uttrycker explicit att en kvinna som varit våldsutsatt ska ha samma rätt till en insats av god kvalitet, även om det är en ideell förening. Med andra ord är det kommunen som har huvudansvaret för insatsen, men även den ideella föreningen ska se till att kraven uppnås (a a).

METOD

Detta är en kvalitativ studie med fokus på informanternas upplevelse av arbetet med ett barnperspektiv på jouren. Mitt syfte är att belysa hur deras arbete med ett barnperspektiv ser ut samt faktorer som kan ha påverkat dess implementering. Därav har jag valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra anställda på jouren, tre socialsekreterare och en från samarbetsorganisation Rädda Barnen. Kvalitativa intervjuer lämpar sig särskilt bra, då de syftar till att identifiera okända fenomen (Starrin & Svensson 1996). Genom att utgå från en semistrukturerad intervjuguide har jag kombinerat ett öppet förhållningssätt med ett fokuserat sökande relevant för mitt syfte. Den insamlade empirin har sedan bearbetats genom meningskoncentrering och meningskategorisering, för att sedan

presenteras i resultatavsnittet. I analysen kopplar jag min insamlade empiri till studiens valda teoretiska utgångspunkter.

Forskningsintresse och ansats

I denna studie har en kvalitativ ansats valts. Det innebär att jag som forskare har strävat efter ett förbehållslöst förhållningssätt till såväl mina informanter som ämnet som sådant (Olsson och Sörensen 2008). Målet är att få en så fullständig bild som möjligt av ett fenomen. Kvalitativ forskning karaktäriseras av en

upplevelser av en företeelse som sen måste ses i sitt sammanhang (a a). Jag har huvudsakligen inspirerats av ett utforskande arbetssätt. Jag har därmed valt att arbeta efter den induktiva ansatsens principer, om än inte i dess mest renodlade form. I den induktiva ansatsen utgår forskaren från upptäckter i verkligheten, vilka sedan sammanförs till allmänna principer (Olsson och Sörensen 2008). Jag har redan i mitt val av syfte och frågeställningar ställt in mitt sikte på vissa förbestämda aspekter. Därmed var vissa teman fastställda redan innan

insamlingsprocessen, vilket gör att min ansats inte är helt och hållet induktiv. Det är dock inte heller en deduktiv ansats, då det innebär att forskaren utgår från en teori eller en föreställning av verkligheten som sedan ska testas genom studien (Olsson och Sörensen 2008).

Processutvärdering

I processutvärdering analyseras utvecklingen och tillvägagångssättet i verksamheten och hur detta påverkar det sociala samspelet i organisationen (Repstad 1999). Detta skiljer sig från resultatfokuserad utvärdering där själva utfallet är det centrala. Vedung (2009) beskriver målprocessmodellen som en modell där både utfall och process är av intresse. Utfallet jämförs där med uppsatta mål för att undersöka måluppfyllelsen. I denna studie är detta inte fallet, eftersom jag mer syftat till att belysa hur jouren arbetar med ett barnperspektiv samt vilka faktorer som kan ha påverkat implementeringen av det. I kvalitativa processutvärderingar läggs ofta stor vikt på berörda aktörers upplevelser av verksamheten och det som undersöks (Repstad 1999). Det har även jag gjort i denna studie. Genom att intervjua anställda, socialsekreterare och en kurator från Rädda Barnen har jag fått flera aktörers uppfattning av arbetet med ett

barnperspektiv på jouren. Även Patton (2002) betonar att det är olika aktörers uppfattning av processen som ska fokuseras i processutvärdering. Han menar, likt Repstad (1999), att processutvärdering syftar till att belysa och förstå interna processer kring hur program, organisation och relationer fungerar. Repstad (1999:132) anger några komponenter som är centrala vid kvalitativ

processutvärdering:

Verksamhetens historia, organisatoriskt och samhälligt sammanhang, beskrivningar av aktörerna och deras samspel, vad som händer med verksamhetens ”kunder”, förändringar i ideologi och praxis samt viktiga beslut.

Dessa finns samtliga representerade i denna studie, om än i varierad omfattning. Denna studie är av formativ karaktär, då den är mer främjande än kontrollerande. Formativa utvärderingar är inriktade på att förbättra program och policys, medan summativa mer undersöker effektiviteten (Patton 2002). Summativa utvärderingar syftar till att få information om ett program eller en policy ska få fortsätta eller avslutas, därav har de mer en kontrollerande karaktär (a a). Denna studie är formativ då den fokuserar på hur de arbetar med barnperspektivet och faktorer som påverkar implementeringen av ett barnperspektiv för att ge underlag till fortsatt arbete med detta.

Bäck och Larsson (2006) tar upp några aspekter som problematiserar

genomförandet av utvärderingar. De menar att problematiken är kopplad till de metodproblem som ofta förekommer i utvärderingar. Den första svårigheten de nämner är fastställandet av vad som ska mätas och vad det ska mätas mot. Det är inte bara målen som kan vara utgångspunkten för mätningen, utan även brukarnas uppfattningar eller åtgärden i sig. Vidare måste målen vara operationella, d v s kvantitativt mätbara eller observerbara (a a). Då målen i projektplanen för Barn i

Fokus är vida och berör flera olika områden har det varit svårt att ha dessa som utgångspunkt. Som jag tidigare nämnt är detta en av grunderna till att denna studie inte fokuserar på mätning av utfall. Vidare nämner de som problem med att göra en utvärdering av ett projekt, att det är svårt att veta om det är själva projektet som lett till utfallet (Bäck och Larsson 2006). Det här kallar de isoleringsproblemet. Om det är projektet eller yttre omständigheter som påverkat utfallet är svårt att avgöra. För att undgå detta krävs det mer experimentliknande studier, där en grupp får ta del av åtgärderna i projektet och en annan är kontrollgrupp (a a). En sådan studie hade jag inte haft möjlighet att genomföra dels på grund av praktiska och etiska omständigheter kring brukarna, dels på grund av att det ofta kräver flera mätningar över en längre tid. Jag hade behövt vara med från början av projektet. Utifrån dessa försvårande omständigheter har jag valt att göra en studie utformad som en processutvärdering, där olika aktörers uppfattningar om arbetet med barn och barnperspektivet fokuserats.

Val av intervjupersoner

I den utforskande ansatsen handlar det mer om val än urval när man ska finna lämpliga respondenter (Arvidsson & Rosengren 2002). I andra typer av studier, exempelvis i surveyundersökningar, är det centralt att göra ett urval ur

populationen så att det insamlade materialet blir statistiskt representativt (a a). Studier av explorativ karaktär kräver en mer heltäckande insamling av olika dataegenskaper än vad som går att inskaffa med kvantitativa redskap (Grønmo 1996). Detta eftersom kvantitativa studier förutsätter i förväg definierade begrepp (a a). Då jag varken vet vad ett barnperspektiv på Atim innebär, hur de arbetar därefter eller hur implementeringsprocessen av det sett ut, handlar min studie mer om att på ett utforskande sätt söka svara på detta med hjälp av just kvalitativa intervjuer.

Eftersom mitt val av respondenter styrs av mitt syfte blir det således ett så kallat strategiskt urval (Svensson & Starrin 1996). Jag har intervjuat fyra av fem av personalen på jouren. Två är anställda för att mer specifikt arbeta med barnen och barn-mamma relationen, en arbetar främst med kvinnorna och en är

verksamhetschef. Den femte arbetar främst med det administrativa. På grund av olika yttre omständigheter har en intervju med den sistnämnda inte gått att genomföra. Jourens storlek och arbetets karaktär förutsätter flexibilitet hos de anställda på jouren, vilket innebär att alla hjälps åt med det dagliga arbetet med kvinnor och barn. Jag har även gjort tre intervjuer med socialsekreterare som placerat kvinnor med barn på jouren, varav två haft en placering under det senaste halvåret och en hade en placering sommaren 2009. De anställda på jouren

initierade kontakten med socialsekreterarna genom att skicka ett mejl där de bifogade min informationsblankett. Atim kontaktade tre socialsekreterare som placerat kvinnor med barn på jouren under det senaste året, samtliga valde att delta i studien. Det finns en risk att urvalet är riktat då det är jouren som valt socialsekreterare. Atim kan ha valt socialsekreterare som de vet uppskattar deras arbete. Deras uppfattning om jourens arbete med barnen anser jag ändå ger tillräckligt validativ information om arbetet på jouren, särskilt då syftet inte är av kontrollerande karaktär. Sedan har jag även valt att intervjua en kurator som arbetar på Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris. Hon har haft ett visst samarbete med Atim och arbetar i en organisation med ett utpräglat

Datainsamlingsmetod

Utifrån syftet har jag valt att genomföra intervjuer. Denna datainsamlingsmetod lämpar sig väl vid studier som denna.

Intervju som metod

Då forskningsintresset är utforskande handlar det om att utföra ett sorts riktat sökande efter olika dimensioner utav ett fenomen. Det sätt som jag därmed bedömt passa bäst för att få information som kan hjälpa mig svara på mitt syfte är den kvalitativa intervjun eller den icke-strukturerade intervjun som den även kallas (Svensson & Starrin 1996). I den kvalitativa intervjun är det

intervjupersonernas upplevelse av ett fenomen som är viktigt. Detta förutsätter att frågorna är öppna och ger utrymme för reflektion och nya aspekter. I samtliga intervjuer har en semistrukturerad intervjuguide tillämpats. Detta innebär att den fungerat mer som stöd vid intervjuerna än en mall som slaviskt skulle följas. Efter varje intervju tillkom ny kunskap, vilken kom att leda till nya frågor inför

kommande intervjuer. Målet var dels att få samtligas uppfattning om vad ett barnperspektiv är och dels att uppnå informationsmättnad gällande hur de arbetar på jouren. Detta påverkade vilka frågor som kom att ställas i varje intervju. Även om en del nya frågor uppkom i processen så ledde varje intervju till ökad grad av informationsmättnad, i alla fall gällande hur de arbetade på jouren.

I kvalitativ forskning är det viktigt att försöka uppnå en så fullständig bild som möjligt utav ett fenomens väsen (Allwood 1999). Detta förutsätter närhet och interaktion med det studerade subjektet (a a). Således är det viktigaste

instrumentet i en kvalitativ intervju den som frågar, i mitt fall jag själv som forskare (Grønmo 1996). Ett problem med öppna intervjuer, samtalsliknande intervjuer, är att de svar man får från olika respondenter inte går att jämföras (Grønmo 1996). Detta anser jag dock inte som ett problem eftersom studier med kvalitativ karaktär som min inte har samma krav på reliabilitet. För att jag skulle kunna vara så följsam och flexibel som möjligt i intervjuerna har en diktafon använts. Detta möjliggjorde ett mer avslappnat samtal eftersom jag inte behövde sitta och föra anteckningar. De inspelade intervjuerna har transkriberats för att möjliggöra meningskoncentrering och tematisering av det sagda.

Kravet på öppenhet och närhet till intervjupersonerna i kvalitativa intervjuer kan riskera att forskaren blir för försiktig i sina frågeställningar (Svensson och Starrin 1996). Viktiga följdfrågor blir inte ställda på grund av deras kritiska karaktär (a a). Vid transkriberingen av intervjuerna upplevde jag att just detta skedde vid ett par tillfällen. Jag fokuserade på att skapa ett öppet och tryggt klimat för

intervjupersonerna, vilket Starrin och Svensson (1996) förespråkar. De påtalar betydelsen av att lyssna aktivt, vilket ökar intervjupersonernas vilja att fördjupa sig. Däremot påtalar de även att det är forskarens uppgift att hålla deltagarna koncentrerade till ämnet, vilket jag vid ett par tillfällen avvek från (a a). Intervjuareffekt

En risk med kvalitativa, öppna intervjuer är att ”intervjuareffekt” uppstår (Arvidsson & Rosengren 2002). Det innebär att det i interaktionen uppstår

snedvridna svar på grund av ömsesidiga förväntningar på varandras beteenden och reaktioner (a a). För att undvika detta har jag försökt att vara så neutral och

värderingsfri som möjligt i mina frågeställningar. Det går dock inte att helt bortse från min förförståelse och subjektivitet kring ämnet. Det är inte heller ambitionen i en kvalitativ studie, då forskaren faktiskt ska spela en aktiv roll. Däremot kan de

anställda på Atim haft vissa förväntningar på mig, baserat på deras kännedom om mina sympatier för utsatta kvinnor och barn. Då jag varit både volontär och timanställd på jouren har jag haft en del kontakt med både barn och kvinnor som bott där. För att undvika att denna förväntning skulle påverka graden av

specificering i svaren, ansträngde jag mig särskilt för att ställa nödvändiga följdfrågor. Detta lyckades dock inte alltid. Repstad (1999) påtalar att risken för forskningseffekt troligtvis ökar i just utvärderingsforskning. Aktörerna frestas att agera och svara strategiskt (a a). Då Atim själva efterfrågat en utvärdering finns det givetvis en risk för att de vill att verksamheten ska framstå som så bra som möjligt för att öka sin legitimitet. Genom att minimera en sådan snedvridning har även intervjuer med socialsekreterare och Rädda Barnen genomförts. Vidare syftar studien till att vara formativt främjande, vilket innebär att den mer

fokuserar på utveckling och förbättring (Vedung 2009). Detta bidrar också till att intervjupersonerna inte ska känna sig tvungna att ge förskönande svar.

Intervjupersonerna

Fyra av fem anställda på jouren har intervjuats. Två av dessa var anställda i barnprojektet, en var verksamhetschef och en var anställd huvudsakligen för kvinnorna. Verksamhetschefen är en av initiativtagarna till jouren och har varit med sedan starten 2005. Hon kom i kontakt med problemområdet ”våld i nära relation” då hon arbetade som tolk inom kommunen. Projektledaren har även hon funnits i verksamheten under en längre tid. Hon började som volontär på jouren. I samband med att projektet Barn i Fokus startade blev hon snart anställd som projektassistent. Efter en tid då flera olika projektledare figurerat, kom hon att överta rollen som projektledare. Hon har studerat mänskliga rättigheter och folkhälsovetenskap. Projektassistenten har varit anställd på jouren sedan december 2009 och har vid tillfället för intervjun arbetat där i ungefär tio månader. Hon har studerat statsvetenskap och humanitärt bistånd. Tidigare har hon arbetat i ett par barnprojekt, både i Sverige och utomlands. Socionomen på jouren tog sin examen för ett och ett halvt år sedan och har erfarenhet från en liknande kommunal verksamhet.

Jag har även intervjuat tre socialsekreterare som haft placering av kvinnor med barn på jouren. Två av socialsekreterarna har varit från en annan kommun än den där jouren är belägen. Samtliga arbetar på socialkontor där BBIC tillämpas. I två av fallen placerade socialsekreterarna avsiktligt kvinnor med barn i behov av speciellt stöd, på Atim. Den tredje placeringen var mer en slump än ett val av jour. Kuratorn från Rädda Barnen är socionom i grunden. Hon har nästan tjugo års erfarenhet som yrkesverksam socionom.

Intervjutillfällena

Sammanlagt har åtta intervjuer genomförts. Längden på dessa har varierat mellan en och en halv timma och fyrtio minuter. Samtliga intervjuer med jourens

anställda genomfördes på ett avskilt rum på jouren. Under tre av intervjuerna blev vi avbrutna, antingen av telefonen eller av att någon annan på jouren behövde fråga intervjupersonen något. Detta gjorde att vi ibland kom av oss, men vi lyckades återskapa ett förtroligt och öppet samtal. I en av intervjuerna var vi dock tvungna att börja om, då jag hade missat att sätta på diktafonen och dessutom blev avbrutna av ett telefonsamtal en stund därefter. Jag misstänker att jag hade kunnat

få fram mer information om dessa två avbrott inte hade ägt rum. Två av intervjuerna med socialsekreterarna gjordes över telefon på grund av det geografiska avståndet. En gjordes i ett samtalsrum på socialkontoret där hon arbetade. Jag upplevde att intervjupersonerna över telefon var väldigt öppna, avståndet till trots. Intervjun med kvinnan från Rädda Barnen gjordes avskilt i ett samtalsrum på deras kontor.

Bearbetning och analys av material

Bearbetning av den insamlade empirin har pågått löpande under själva

insamlingsfasen. Dels genom att anteckningar om spontana tankar och stämning för varje intervju skrivits ner, dels genom att varje intervju transkriberats i nära anslutning till att intervjun genomförts. Intervjuguidens utformning har reviderats kontinuerligt under insamlingsprocessen. Detta då nya frågeställningar

aktualiserats och informationsmättnad inom vissa områden uppstått. I utforskande studier handlar det om att fånga så många aspekter som möjligt av ett okänt fenomen, vilket förutsätter forskarens krav på flexibilitet (Arvidsson och Rosengren 2002).

När alla intervjuer var genomförda och transkriberade sammanställde jag det insamlade materialet. För att kunna göra detta rent praktiskt använde jag mig av datorn, med vilken jag utan problem kunde ”klippa och klistra” i mitt material. På så sätt kunde jag på ett omfattande, men enkelt sätt, kategorisera det sagda under olika teman. Patton (2002) anger att det i en induktiv ansats just handlar om att finna mönster, teman och kategorier i det insamlande materialet. Vissa teman var redan på förhand bestämda, då de fanns med i min semistrukturerade

intervjuguide. Den här initiala sammanställningen gav mig en bra överblick av mitt material och vilka teman det berörde. Det var däremot vissa områden som var irrelevanta för såväl mitt syfte som mina frågeställningar. Genom att i ett andra steg sortera och bearbeta mitt material kunde jag identifiera de teman som faktiskt var relevanta i sammanhanget. På så sätt växte min resultatdel fram. Detta sätt presenterar Patton (2002) som lämpligt vid induktiv analys av kvalitativ data. Han påtalar just betydelsen av att först identifiera befintliga teman och sedan söka kategorier och mönster för vilka inga tydliga definitioner finns (a a).

Presentation av mitt material

Jag har valt att dela upp mitt resultatkapitel och min analys, då jag önskar ge läsaren en tydlig bild av min empiri innan jag går in och analyserar den. Detta är förenligt med det som Kvale (2009) kallar den läsarbaserade generaliseringen, om vilken jag skriver mer nedan. Min resultatredovisning utgår från mina tre

frågeställningar. I analysen har jag dock integrerat frågorna om försvårande faktorer respektive främjande faktorer. Detta då det i själva analyserandet är svårt att åtskilja exakt vad som varit positivt respektive negativt för implementeringen. Vissa faktorer kan ha varit både främjande och hindrande, fast på olika sätt. För att ändå förtydliga vilka främjande respektive försvårande faktorer jag funnit presenterar jag detta i punktform i slutsatsen. Rubrikindelningen i analysen baseras på mitt teoretiska ramverk, vilket jag presenterar i slutet av mitt teorikapitel.

Generaliserbarhet

I kvalitativa studier som denna är det något komplext att tala om

generaliserbarhet. Detta då generaliserbarheten traditionellt handlar om huruvida resultatet i studien går att applicera i andra sammanhang. Inom den

naturvetenskapliga positivistiska skolan anses generaliserbarheten vara avgörande för en studies pålitlighet (Kvale 2009). Den humanistiska skolan betonar däremot att varje studie är unik (a a). Detta är även utgångspunkten för min studie.

Resultatet i denna studie presenterar således inte några generella sanningar, utan belyser endast en enskild verksamhets särskilda förutsättningar.

Kvale (2009) nämner att den analytiska generaliseringen är lämplig vid kvalitativa studier. Det centrala i den analytiska generaliseringen är att föra ett resonemang kring vad studiens resultat skulle kunna innebära i ett annat sammanhang. En analytisk generalisering kan antingen vara forskarbaserad eller läsarbaserad. I den forskarbaserade generaliseringen är det just forskaren som för en diskussion kring studiens generalitet. I den läsarbaserade ges tillräckligt vida resultatskildringar för att läsaren själv ska kunna avgöra huruvida studiens resultat är applicerbart i andra sammanhang (a a). Genom att tydligt presentera mitt insamlade material,

samtidigt som jag i viss mån även diskuterar mitt materials resultat i ett vidare sammanhang, önskar jag ge förutsättning för läsaren att göra en egen

generalisering.

Validitet, reliabilitet, representativitet

I studier med det utforskande intresset, där den kvalitativa ansatsen är vanligast, kan begreppen validitet, reliabilitet och representativitet inte bedömas på

traditionellt vis (Arvidsson & Rosengren 2002). Grundläggande så handlar dock validitet om att bedöma om det som i syftet sägs ska mätas verkligen mäts. Reliabiliteten utgår från huruvida mätinstrumentet är tillförlitligt, medan representativiteten handlar om de resultat vi fått fram verkligen gäller för de vi vill uttala oss om (a a). Därmed kan representativiteten anses tillgodosedd

eftersom nästan alla i personalen på Atim har intervjuats och det är dessa som har bäst kunskap om hur de själva arbetar utifrån ett barnperspektiv.

Det finns flera möjliga definitioner av begreppen validitet och reliabilitet i kvalitativa studier (Starrin & Svensson 1996). Likt Starrin och Svensson (1996) menar jag att validiteten är överordnad reliabiliteten i den kvalitativa studien. Det som ska uppnås är tillförlitlighet genom att mäta det som studien faktiskt syftar till att mäta. Även om mätinstrumenten är bra blir den information som samlas in irrelevant om den inte säger något om det studien syftar till (a a). I den

kvantitativa ansatsen är strävan att finna mätinstrument som även kan användas vid senare studier och då ge samma resultat (Starrin & Svensson 1996). I en studie där kvalitativa intervjuer görs går det inte att se reliabiliteten på detta sätt.

Reliabilitet är då snarare starkt sammanbundet med validitet. För att säkerställa validiteten i min studie har jag löpande under intervjuerna gjort

sammanhangsmarkeringar för att kontrollera med mina respondenter om mina tolkningar av det de sagt stämmer överens med det de menade. Detta kallas fenomenologisk validitet eller kommunikativ validitet (Svensson & Starrin 1996). Vidare anser jag att genom att intervjua fyra av fem i personalen på Atim, tre socialsekreterare och en kurator från Rädda barnen fått en bred bild kring hur de arbetar med ett barnperspektiv och faktorer som kan ha påverkat

implementeringen. På så sätt har jag fått valida svar, då intervjupersonernas utsagor svarar på mitt syfte.