Abrahamsson B, Berg G och Wallin E (1999) Organisations- och läroplansperspektiv – En väg mot en teori om skolan som institution. Pedagogisk forskning i Sverige 1999 Årg 4 nr 2 s 145-161 Adler B och Adler H (2006) Neuropedagogik – om komplicerat lärande. Lund: studentlitteratur Almkvist O (2014) Minne och minnesstörning s 79-98 i Nyman H och Bartfai A (red) Klinisk
neuropsykologi Lund: Studentlitteratur.
Alvestad M och Pramling Samuelsson I (1999) A comparison of the national preschool curricula in Norway and Sweden. Early Childhood Research and Practice volym 1 nr 2 s 1–12
Alnervik K (2013) ”Men så kan man ju också tänka!” Doktorsavhandling Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation
Aronsson L (2019) När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i
praktik Doktorsavhandling Stockholm: Stockholms Universitet
Axelsson T (2010) Att lära sig välfärdsstatens normer s 43-60 i Qvarsebo J och Tallberg Broman I (red) Från storslagna visioner till professionell bedömning: Om barndom, utbildning och styrning Malmö: Malmö Högskola
Baier M och Svensson M (2009) Om normer Lund: Studentlitteratur
Björklund C (2008) Hållpunkter för de yngsta förskolebarnens lärande av tidig matematik Åbo: Åbo Akademi
Bruce B och Riddersporre B (2012) Kärnämnen i förskolan. Stockholm: Bokförlaget Natur och kultur.
Craik F I M och Tulving E (1975) Depth of Processing and the Retention of Words in Episodic
Memory Journal of Experimental Psychology General 1975 volym 104 nr 3 s 268-294
Dahlberg G och Lenz Taguchi H (1994) Förskola och skola: om två skilda traditioner och om
visionen om en mötesplats. Stockholm: HLS (Högskolan för lärarutbildning)
Denscombe M (2018) Forskningshandboken Lund: Studentlitteratur
Doverborg E, Pramling N och Pramling Samuelsson I (2013) Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber
Eidevald C och Engdahl I (2018) Introduktion till temanummer om undervisning i förskolan. Barn 2018 årg 36 nr 3-4 s 5-19
Folkman S (2017) Distans, disciplin och dogmer – om ett villkorat lyssnande i förskolan Licentiatavhandling Stockholm: Stockholms Universitet
Gathercole S E och Baddeley A D (1989). Evaluation of the role of phonological STM in the
development of vocabulary in children: A longitudinal study. Journal of memory and language 1989 volym 28 nr 2 s 200-213
Gathercole S E och Baddeley A D (1993) Working menmory and language- a practical guide for
teachers London: Sage Publications Ltd
Gustafson S, Samuelsson C, Johansson E och Wallman J (2013) How simple is the simple view of reading? Scandinavian educational research 2013 volym 57 nr 3 s 292-308
Hammarström-Lewenhagen B (2013) Den unika möjliheten att-en studie om den svenska
förskolemodellen 1968-1998 Doktorsavhandling Stockholm: Stockholms Universitet
Hartelius L, Nettelbladt U och Hammarberg B (2008) Logopedi Lund: Studentlitteratur
Hwang P, Lundberg I och Smedler A-C (2012) Grunderna i vår tids psykologi Stockholm: Natur och Kultur Akademisk
Hwang P och Nilsson B (2019) Utvecklingspsykologi Stockholm: Natur och Kultur Akademisk Karlsson Vestman O och Andersson I M (2007) Pedagogisk utvärdering som styrning
– En historia från präster till PISA Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Klingberg T (2009) Den översvämmade hjärnan Stockholm: Natur och Kultur Akademisk Klingberg T (2011) Den lärande hjärnan: Om barns minne och utveckling Stockholm: Natur och Kultur Akademisk
Klingberg T (2016) Hjärna, gener och jävlar anamma: hur barn lär Stockholm: Natur och Kultur Akademisk
Kyllonen P C och Christal R E (1990). Reasoning ability is (little more than) working memory capacity?! Intelligens 1990 volym 14 nr 4 s 389-433
Kyllonen P C (1996) Is Working Memory Capacity Spearman’s g? s 49-75 i Dennis I och Tapsfield P (red) Human Abilities: Their Nature and Measurement. Mahwah: Lawrence Earlbaum Associates
Larsen (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod Malmö: Gleerups Levinsson M (2011) Utvecklingsledare på vetenskaplig grund. Spänningsfälten mellan
evidensbaserad praktik och aktionsforskning. Pedagogisk Forskning i Sverige 2011 årg 16 nr 4 s 241-263
Levinsson M (2013) Evidens och existens. Evidensbaserad undervisning i ljuset av lärares
erfarenheter. Avhandling Göteborg: Göteborgs Universitet
Lindesjö B och Lundgren U P (2014) Utbildningsreformer och politisk styrning Stockholm: Liber Jonsson A, Williams P och Pramling Samuelsson I (2017) Undervisningsbegreppet och dess
innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande 2017 vol 5 nr 1 s 90-109
Melker K, Mellgren E och Pramling Samuelsson I (2018) Undervisning i förskolan -en fråga om att stötta och skapa gemensamt fokus. Forskning om undervisning och lärande 2018 vol 6 nr 1 s 64-86 Nilsson M, Lecusay R, Alnervik K och Ferholt B (2018) Iscensättning av undervisning:
Målrelationellt lärande i förskolan. Barn 2018 årg 36 nr 3-4 2018 s109-126
Persson S och Tallberg Broman I (2019) Hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa Om dilemman i
förskollärares uppdrag. Studie i samverkan mellan Malmö kommun och Malmö universitet.
Websida http://ls00012.mah.se/bitstream/handle/2043/27944/190220%20Rapport%2b-
%2bH%c3%b6g%2bsjukfr%c3%a5nvaro%2boch%2b%c3%b6kad%2bpsykisk%2boh%c3%a4lsa.pd f?sequence=2&isAllowed=y Läst 2020-08-20
Pihlgren A (2017) Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer Stockholm: Natur och Kultur Akademisk
Plass J L, Moreno R och Brunken R (2010) Cognitive load theory Cambridge: Cambridge University Press
Pramling Samuelsson I och Pramling N (2008) Didaktiska studier från förskola och skola. Malmö: Gleerups
Riddersporre B (2010) Normativ styrning i förskolan: En fallstudie Nordisk Barnehagenforskning volym 3 nr 3 s 133-149
Skolverket (2010) Läroplan för förskolan, Lpfö98. Reviderad 2010 Skolverket (2016a) Läroplan för förskolan, Lpfö98. Reviderad 2016
Skolverket (2016b) RAPPORT 433 2016 Barngruppers storlek i förskolan: En kartläggning av
aktuell pedagogisk, utvecklingspsykologisk och socialpsykologisk forskning.
Skolverket (2018) Läroplan för förskolan, Lpfö18.
Socialdepartementet (1951) Daghem och förskolor, SOU 1951:15 Socialdepartementet (1972) Barnstugeutredningen, del 1, SOU 1972:26 Socialstyrelsen (1987) Pedagogiskt program för förskolan, SOU 1987:3
Svedberg L (2003) Gruppsykologi: Om grupper, organisationer och ledarskap Lund: Studentlitteratur
Sundberg (2005) Skolreformernas dilemman: En läroplansteoretisk studie av kampen om tid
i den svenska obligatoriska skolan Doktorsavhandling Växjö: Växjö Universitet
Söderbergh R (2009), Läsa, skriva, tala – Barnet erövrar språket Malmö: Gleerups Utbildning Tallberg Broman I (1995) Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur
Thulin S och Jonsson A (2018) Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag. Barn 2018 årg 36 nr 3-4 s 95-108
Utbildningsdepartementet (1997) Att erövra omvärlden,SOU 1997:157 Utbildningsdepartementet (1998) Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Utbildningsdepartementet (2002) Skollagskommittén, SOU 2002:121
Utbildningsdepartementet (2010) Skollag, SFS 2010:800
Vallberg Roth A-C (2001) Läroplaner för de yngre barnen: Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag. Pedagogisk Forskning i Sverige 2001 Årg 6 nr 4 s 241-269
Vallberg Roth A-C, Löf Y, Löf C, Palla L och Stensson C (2019) Flerstämmig didaktisk modellering
i förskolan Forskningsrapport Malmö: Malmö Universitet
Websida https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1420410/FULLTEXT01.pdf Läst 2020-08-20
Åsén G och Vallberg Roth A-C (2012) Utvärdering i förskolan -en forskningsöversikt Stockholm: Vetenskapsrådet