Sammanfattning resultat av analysaspekter

I kapitel 7.2 analyserades emperidokumenten med hjälp av begreppet normer som teoretiskt verktyg (se kapitel 5) utifrån hur fem aspekter uttrycks som återspeglar synen på:

1. om undervisning alls ska finnas inom förskolan, och i så fall i vilken form (analysaspekt 1: norm för undervisning).

2. lärandet, dvs om biologiska eller sociala aspekter har varit i fokus (analysaspekt 2: norm för lärande).

3. hur information ska processas i lärosekvenserna avseende tidsaspekten och avseende uppdelning i enheter, dvs lärosekvensernas struktur (analysaspekt 3: norm för

4. hur verksamheten ska vara strukturerad med avseende på läroplansteori, dvs målstyrande eller detaljerad läroplan (analysaspekt 4: norm för läroplansteori).

5. förskoleverksamhetens organisation och ledning, dvs hierarkisk eller platt organisation (analysaspekt 5: norm för ledning).

Nedan följer en sammanfattning av resultatet av analysaspekterna för innehållet i respektive emperidokument:

Daghem och förskolor (Socialdepartementet, 1951)

Norm för analysaspekt:

1. Undervisning ska inte ske i förskolan.

2. Pedagogiska metoder bör anpassas till att barns utveckling är beroende av deras mognad, dvs det biologiska perspektivet.

3. Vägledning finns mot hur barn lär sig i stegvis struktur som motiverar lärosekvensensstruktur och lärandetakt i begreppsbildning.

4. Måluppfyllelse uppnås genom detaljerade regelsystem.

5. Organisationen beskrivs dominerande, traditionell och rationell med hierarkisk ledning.

Barnstugeutredningen (Socialdepartementet, 1972)

Norm för analysaspekt:

1. Undervisning nämns flera gånger men det betonas att det inte ska vara undervisningsformer med kursplaner och prestationskrav.

2. Utvecklingsteori nämns med Piagets stadieuppdelning av barns mognad och socioemotionell utveckling. Det beskrivs vilka vetenskapliga teorier som kan kombineras i pedagogiska metoder.

3. Lärosekvensernas uppkomst regleras via regelbundenhet. Det är viktigt stöd för att främja kognitiv lärande under förskoleåren.

4. Metodbeskrivning för barns kognitiva och sociala lärande är detaljerade.

5. Arbetsformerna inom verksamheten föreslås nu inte vara lika hiearkiska som tidigare utan personalen ska jobba i arbetslag där verksamheten drivs genom samarbete, vilket kallas för informell organisation.

Pedagogiskt program för förskolan (Socialstyrelsen, 1987)

Norm för analysaspekt:

1. Ordet undervisning nämns inte alls, men det finns detaljerade beskrivningar av principer för hur planering, innehåll och metod håller ihop för språkutveckling och begreppsbildning.

2. Det finns tydlig koppling till Piagets åldersrelaterade utvecklingsnivåer som pedagoger måste återspegla i lärandeinnehållsanpassning och i arbetssätt.

3. Dokumentet aktualiserar i viss grad hur lärosekvenser bör konstrueras för att passa hjärnans arbetssätt med avseende på tidsaspekten.

4. Första stegen mot målstyrd läroplan tas i dokumentet, men det är fortfarande ganska omfattande och detaljerat och kan inte betraktas som en målstyrd ramläroplan med dagens ögon.

5. Organisationen beskrivs som en informell organisation.

Att erövra omvärlden (Utbildningsdepartementet, 1997)

Norm för analysaspekt:

1. Det föreslås att förskollärarna får uppdraget att undervisa med krav på kompetens för detta. 2. Fokus ligger på barns utveckling och socialisation, och det biologiska perspektivet är

nedtonat.

3. De viktiga faktorerna som innehåller tidsaspekter vid konstruerande av lärosekvenser nämns inte.

4. Dokumentet är ett förarbete med förslag till en målstyrande ramläroplan.

5. Organisationen beskrivs som neorationalistisk, där exekutiven får ansvaret, med arbete i arbetslagsform.

Läroplan för förskolan, Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 1998)

Norm för analysaspekt:

1. Undervisningsbegreppet finns inte med, trots att det föreslogs i förarbetet föregående år. 2. Den biologiska rationella synen på lärande och utveckling är ersatt med det sociokulturella

perspektivet och fokus ligger på socialt lärande.

3. De viktiga faktorerna som innehåller tidsaspekter vid konstruerande av lärosekvenser nämns inte.

4. Dokumentet är förskolans första läroplan, och är en fullt ut målstyrande ramläroplan med få detaljbeskrivningar.

5. Organisationen beskrivs som neorationalistisk.

Läroplan för förskolan, Lpfö98 Reviderad 2010 (Skolverket, 2010)

Norm för analysaspekt:

1. Samma år som detta dokument kom ut blev undervisning i förskolan lagstagdad, men undervisning som begrepp infördes inte i detta dokument.

2. Dokumentet har stort inslag av det sociokulturella perspektivet och betonar sociokognitioner i syfte att utveckla barns fakta- och färdighetskunskaper.

3. Många av faktorerna nämns inte i dokumentet, däribland faktorerena om tidsaspekter vid konstruerande av lärosekvenser.

4. Dokumentet är en målstyrande läroplan utan några detaljerade metodbeskrivningar. 5. Organisationen beskrivs som neorationalistisk.

Läroplan för förskolan, Lpfö98 Reviderad 2016 (Skolverket, 2016)

Norm för analysaspekt:

1. Trots att undervisning blev lagstadgad år 2010 infördes inte begreppet undervisning heller i detta dokument.

2. Dokumentet har stort inslag av det sociokulturella perspektivet och betonar sociokognitioner i syfte att utveckla barns fakta- och färdighetskunskaper.Det perspektivet lägger dock inte vikt vid de faktorer som bygger grund och signum för kognitivt lärande mot fakta och färdighet. 3. Många av faktorerna nämns inte i dokumentet, däribland faktorerena om tidsaspekter vid

konstruerande av lärosekvenser.

4. Dokumentet är en målstyrande läroplan utan några detaljerade metodbeskrivningar. 5. Organisationen beskrivs som neorationalistisk.

Läroplan för förskolan, Lpfö18 (Skolverket, 2018)

Norm för analysaspekt:

1. Många av faktorerna nämns inte i dokumentet, däribland faktorerena om tidsaspekter vid konstruerande av lärosekvenser. Trots att det är det första styrdokumentet för förskolan där undervisning finns med så lämnas förskollärarna utan stöd för hur lärosekvenser konstrueras. 2. Tendenserna av sociokulturella, kulturpsykologiska och kultursociologiska perspektiv är

framträdande. Inget av de perspektiven lägger vikt vid de faktorer som bygger grund och signum för kognitivt lärande mot fakta och färdighet.

3. Läroplanen saknar många av de faktorer som är viktiga för att strukturera lärosekvenser. 4. Dokumentet är målstyrande ramläroplan som kan tolkas utifrån olika synsätt på

kunskapsformande.

5. Organisationen beskrivs som neorationalistisk.

Om man betraktar förändringen av de olika analysaspekterna i emperidokumenten, under den studerade perioden från 1940-talet fram till idag, så blir undervisning (analysaspekt 1: norm för undervisning) inte aktuellt i praktiken förrän i den gällande läroplanen (Skolverket 2018), trots att det var lagkrav redan år 2010. Begreppet undervisning nämndes i dokumenten (Socialdepartementet,

1972) och (Utbildningsdepartementet, 1997), men det blev alltså inte infört i något styrdokument förrän år 2018. Synen på lärandet (analysaspekt 2: norm för lärande) utgick från det biologiska perspektivet vid den studerade periodens början, för att under 1990-talet förändras mot ett

sociokulturellt perspektiv, vilket finns kvar fram till idag. I första delen av den studerade perioden (1940- till 1980-talen) innehöll dokumenten i olika grad detaljerade beskrivningar som gav stöd för att konstruera lärosekvenser (analysaspekt 3: norm för lärosekvensstruktur), trots att undervisning inte var norm vid den tiden. När den målstyrande läroplanen (analysaspekt 4: norm för

läroplansteori) infördes på 1990-talet fanns det inte längre något stöd av metodbeskrivningar. Detta förhållande gäller fortfarande. Förskolans organisation (analysaspekt 5: norm för ledning) har under den studerade perioden förändrats från en dominerande, traditionell och rationell organisation med hierarkisk ledning i början av perioden, till en informell organisation med arbetslagsmodell under 1970- och 1980-talen, för att under 1990-talet och framåt övergå till en neorationalistisk

organisation, där exekutiven fick ansvaret och arbetslagsformen behölls.