För att ta del av den forskning som genomförts lånades tolv böcker på stadsbiblio-teket i Stockholm, se figur 2.11. Dessa böcker innehöll rapporter, kursmaterial för vårdstuderande, doktorsavhandlingar och facklitteratur. Områden de behandlade var äldreomsorg, geriatrik och åldrande.
Figur 2.11. En överblick på vilka böcker som litteraturstudien behandlade.
Den insamlade informationen var mycket givande för arbetet och alla projektets tre framtagna koncept grundade sig i denna studie. Litteraturstudien var mycket omfattande och i detta avsnitt sammanfattas det viktigaste som hittades.
Statistik över äldre
På 40 år mellan 1960 och 2000 fördubblades världens befolkning och bestod av cirka sex miljarder invånare [Ekwall, 2010]. Samtidigt har medellivslängden ökat vilket innebär att fler lever till hög ålder. I Sverige förväntas medellivslängden öka från 83 år för kvinnor och 79 år för män till 86- respektive 84 år till år 2050 [Gynnerstedt and Wolmesjö, 2011]. Studier har visat på att medellivslängden ökar med i genomsnitt 3 månader per år [Östlund, 2008].
2.5. LITTERATURSTUDIE
Sverige tillhör ett av de länder som har störst andel äldre, vilket kräver stora resurser och kommer ställa stora krav på äldreomsorgen i framtiden. Speciellt med tanke på att i Sverige var år 2000 andelen personer över 65 år 7,2 % av befolkningen, vilket beräknas till år 2050 ha ökat till 24,1 %. Motsvarande siffror för de över 80 år var år 2000 uppe i 5,0 % och beräknas år 2050 vara uppe i 9,3 %. Av de cirka 450 000 personer som är över 80 år är omkring 70 000 i behov av äldrevård [Ekwall, 2010].
Den stora andelen äldre beror i hög grad på att vi har fått ett lägre födelsetal i Sverige, samt att vi lever längre till följd av bättre livsvillkor och sjukvård [Ekwall, 2010]. En ökande medellivslängd har medfört att fler personer är sjuka i åldersrelaterade sjukdomar sista tiden i livet, vilket leder till ett ännu större behov av yrkesverksamma. Dock leder det låga födelsetalet till att det finns färre i arbetsför ålder att ta hand om den stora andelen av äldre. Beräkningar har visat på att antalet personer i arbetsför ålder per personer över 80 år var år 1970 cirka 25 personer, detta i jämförelse med år 2007 då siffran minskat till 11 personer. Denna siffra beräkna minska ytterligare till endast 7 personer till år 2050 [Östlund, 2008]. Detta innebär att det finns färre som betalar skatt som bland annat ska betala för äldreomsorgen i Sverige.
Att antalet platser på äldreboenden blivit mer begränsat har gjort att allt fler äldre bor kvar hemma. Detta medför att hemtjänsten får en större arbetsbelastning till följd av fler patienter. Dessutom är dessa personer generellt sjukare nuförtiden i jämförelse med tidigare generationer som har vårdats med hemtjänst. Detta gör att de med mindre behov lätt hamnar utanför systemet. Dessutom beräknas den ökande andelen äldre göra att äldrevården i hemmet kommer bli dyrare i framtiden.
Om vården i framtiden ska vara lika tillgänglig som idag beräknas kostnaden vara fyra gånger så stor år 2040 [Östlund, 2008]. Detta innebär att äldre i framtiden gynnas mer av att klara sig utan vård så långt det är möjligt.
Med hjälp av tekniska produkter anser verksamma inom äldrevården att möjligheterna att kunna bo hemma längre ökar och därigenom förbättra de äldres självständighet. En stor del av äldre bor kvar hemma, nämligen 83 % över 85 år, varav 27 % av dessa har hemtjänst. Gånghjälpmedel är en grupp av tekniska produkter som är vanliga hos projektgruppen äldre. Närmare bestämt 70 % av personer över 85 år använder någon form av gånghjälpmedel, där rollatorn är den mest förekommande produkten [Larsson Ranada, 2015].
Äldreomsorg och vilka som är i behov av vård
Kommunen ansvarar för äldrevården sedan 1990-talet [Ekwall, 2010]. Trots detta så har ansvaret om de äldre alltmer förts över från samhället till de äldres anhöriga [Dunér and Nordström, 2005]. Bristen inom äldrevården gör att så kallade informella vårdare träder in, vilka utgörs av anhöriga som hjälper den sjuke med dagliga aktiviteter och finns som stöd i ohälsa. Ofta är den informella vårdaren en partner, vilket innebär att denna person ofta också är äldre. Detta kan leda till att vårdandet är belastande på även vårdarens hälsa och påskyndar dennes åldrande [Ekwall,
2010]. Alltså får äldre i stort behov av vård hjälp av samhället samtidigt som vården av äldre i mindre behov av hjälp förskjuts till de informella vårdare. Detta gör dock att de som saknar närstående kan bli helt utan hjälp tills de är i behov av mycket vård [Dunér and Nordström, 2005].
Äldres rättigheter beskrivs i SOL. Enligt denna lag har den som inte själv kan tillgodose sina behov rätt till bistånd, förutsatt att denne inte kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Detta bistånd ska möjliggöra ett så självständigt liv som möjligt. Detta kan innebära praktisk hjälp som städning, handla mat och personlig omvårdnad. Det kan även innebära social och existentiell hjälp i form av promenader och samtal om livsfrågor [Dunér and Nordström, 2005].
Kvarboendeprincipen är viktig inom äldrevården, vilket innebär att en person ska så långt det går stödjas att kunna bo kvar hemma med fortsatt livskvalitet [Ekwall, 2010].
Att åldras med värdighet
Det finns en önskan om att bli vårdad med värdighet hos äldre, vilket beskrivs av en rädsla att inte bli sedd som en unik person. Med värdighet menar många tillgång till närstående och möjlighet till vård i hemmet [Harrefors, 2011].
Att kunna leva ett självständigt liv och utföra dagliga aktiviteter anses också höja livskvaliteten [Jansson et al., 2009]. Att vara oberoende värderas mycket högt, vilket innebär att många kämpar för att kunna behålla denna kontroll över sitt liv [Harrefors, 2011]. För många blir det en livskris att bli beroende av andra personer för att kunna utföra vardagliga aktiviteter. Ofta vill eller vågar man inte ta emot hjälp och försöker leva med situationen utan stöd från äldreomsorgen. Att söka hjälp kan upplevas skamligt och kräver stor trygghetskänsla och acceptans av sin situation [Dunér and Nordström, 2005].
Normaliseringsprincipen är viktig inom äldrevården, vilket innebär rättigheten för de äldre att ha en normal tidsrytm, livscykel, sexuella mönster och självbestäm-mande [Dunér and Nordström, 2005]. Alltså är målet med vården att patienten ska kunna få leva ett så normalt liv som möjligt. Tekniska hjälpmedel har visat sig kunna möjliggöra livskvalitet trots att behov av vård finns [Harrefors, 2011]. Att mäta livskvalitet är svårt, men det finns metoder som används i forskningssyfte, dock inte inom vården än [Wahlund, 2006].
Att ha ett normalt liv förknippas med att kunna utföra sina dagliga aktiviteter i sitt hem. Hemmet värderas högt och erbjuder trygghet och en viss känsla av oberoende. Vård i hemmet har visat på positiva effekter, bland annat att det anses som ett värdigt sätt att vårdas i sjukdom [Harrefors, 2011]. För de flesta äldre blir det allt viktigare att kunna bo kvar i sitt hem för att få ett värdigt liv [Larsson Ranada, 2015].
Det finns större möjligheter att leva ett självständigt liv idag i jämförelse med de tidigare generationerna. Detta till följd av bättre bostäder med tillgång till tekniska produkter och hjälpmedel, som mikrovåhsugnar och halvfabrikerad mat [Östlund, 2008]. Önskvärt är att få ett aktivt åldrande, vilket innebär att åldras med god
2.5. LITTERATURSTUDIE
hälsa och vara delaktig i samhället. Tekniska hjälpmedel kan vara ett viktigt stöd för att kunna uppfylla detta [Larsson Ranada, 2015].
En person som lever ett aktivt liv bibehåller sina resurser längre och minskar risken för att få sjukdomar. Alltså gör regelbunden träning att möjligheterna till att leva ett självständigt liv ökar [Jansson et al., 2009].
Fall
Äldre är den mest förekommande åldersprojektgruppen i fallolyckor och oftast är det kvinnorna som faller. Av personer över 65 år är det minst en tredjedel som faller minst en gång om året, dessutom får cirka hälften av de äldre som faller någon typ av skada. Fall syftar på när en person hamnar på marken, golvet eller en lägre nivå till följd av en oväntad händelse denne utsätts för. [Jansson et al., 2009].
Ungefär 60-80 % av de äldre som söker sjukvård med anledning av en skada har fått sin skada i ett fall. Mer än en tredjedel av de som fallit måste uppsöka sjukvård och 25 % måste flytta till äldreboende efter fallet [Jansson et al., 2009].
Fallprevention är viktigt eftersom fall leder till stora skador och i värsta fall död till följd av skador eller medicinska komplikationer. Höftfrakturer är vanligt vid fall och en stor vårdkostnad. Ungefär 30 % av de äldre som söker sjukvård vid höftfraktur dör inom ett år till följd av komplikationer. Totala vårdkostnaden för fallolyckor är för Sverige minst fem miljarder kronor per år. Dessutom måste äldre ofta få socialt stöd efter sjukhusvistelsen [Jansson et al., 2009]. En rädsla för att falla kan uppstå som gör att den fysiska aktiviteten minskar, vilket leder till balanssvårigheter och muskelsvaghet. Att begränsa sina aktiviteter kan medföra en ökad nedstämdhet och problem med självförtroendet till följd av den sociala isoleringen. Detta bildar en ond cirkel där beteendena som tas till för att minska risken för fall ger istället den motsatta effekten [Skoog and Grafström, 2013]. Detta fenomen finns illustrerat i figur 2.12 nedan.
Figur 2.12. Den onda cirkeln som uppstår efter ett fall till följd av rädsla för att falla igen.
Det finns flera faktorer som påverkar varför en person faller. I stort beror det på individen, miljön och aktivitet. Det kan vara förändring av motorisk kontroll avseende balans och rörelseprecision som minskar till följd av ålder. Dessutom har yrsel, sjukdomar som stroke och demens, samt läkemedel och deras biverkningar stark påverkan. Osteoporos, även kallad benskörhet, är vanligt förekommande i framförallt länder med brist på sol. Denna sjukdom gör att risken att få frakturer vid fall ökar. Vanligast förekommande bland kvinnor och man uppskattar att hälften av kvinnor över 80 år har sjukdomen [Jansson et al., 2009].
Muskelmassan minskar med 30-50 % till följd åldern. Variationen beror på graden av fysisk aktivitet. Även benmassan minskar till följd av ålder och bortfallet accelererar ju äldre man är [Wahlund, 2006].
Det finns metoder att ta till för undvika fall. I sin närmiljö kan man flytta möbler som orsakar svår framkomlighet, samt tänka på att ha bra belysning [Jansson et al., 2009]. I utomhusmiljö försöker man sätta upp bänkar för att äldre ska kunna vila när de blir trötta [Ekwall, 2010].
Det är viktigt är att upprätthålla rörelseförmågan genom fysisk aktivitet, det har visat sig ha positiv effekt i förebyggandet av frakturer. Dessutom har det visat sig att antalet återfall minskar genom att införa träningsprogram i rehabiliteringsarbetet efter en skada. Precis som muskelmassan minskar vid fysisk inaktivitet så går den att öka genom fysisk aktivitet [Jansson et al., 2009]. Exempel på träning är att
2.5. LITTERATURSTUDIE
promenera en timme per dag, som har visat sig minska risken för fall och osteoporos [Wahlund, 2006].
Varför finns behov av ett hjälpmedel
Ett hjälpmedel är nödvändigt när en person har nedsatt funktionell förmåga och aktivitetsproblem i vardagen. Exempel på detta är behov av hjälp för att resa sig, gå till toaletten eller stöd vid yrsel och trötthet [Larsson Ranada, 2015].
Hjälpmedels främsta uppgift är att underlätta i vardagen och se till att personen kan upprätthålla sina gamla vanor livet ut. Att sluta med en aktivitet på grund av förändrade fysiska förutsättningar kan leda till isolering, identitetskris och i vissa fall depression [Blomqvist and Edberg, 2004]. Gånghjälpmedel kan skänka en trygghet och förhindra att just isolering sker genom att hjälpa till och stödja i de moment där brukaren har svårigheter [Jansson et al., 2009]. Ett hjälpmedel kan möjliggöra att längre tid spenderas i hemmet innan medicinsk hjälp är nödvändig vilket möjliggör mer tid med partner och familj och därigenom ökat välmående [Harrefors, 2011].
Frågan är när behövs ett hjälpmedel. Det finns flera metoder som används i detta syfte, ett exempel är ADL- test. ADL står för allmän daglig livsföring och går ut på att undersöka om personen ifråga kan utföra grundläggande aktiviteter som krävs i ett självständigt liv [Wahlund, 2006]. Skulle testen ge utslag på att en person behöver stöd i vardagen är första steget att upplysa personen om dess begränsningar och därefter presentera eventuella hjälpmedel [Jansson et al., 2009].
Vid fallprevention spelar hjälpmedel en avgörande roll. En fallbenägen person kan i rädsla börja undvika moment som kan leda till fall vilket kan sluta i att personen helt lever sitt liv i passivitet [Ekwall, 2010]. En inaktiv äldre person tappar 1- 3 % muskelmassa per dag [Wahlund, 2006] vilket är resurser som behövs för att undvika fall. Därför är motion viktigt och ett hjälpmedel kan stötta och uppmuntra i de aspekterna. Yrsel är också en mycket vanlig orsak till fallolyckor men det går i många fall att träna bort. Genom att utföra normal fysisk aktivitet med bland annat gånghjälpmedel kan balanssinnet tränas, yrsel försvinna och fallrisken avta [Ekwall, 2010].
Sammanfattning litteraturstudie
Andelen äldre ökar samtidigt som de i arbetsför ålder avtar. Detta genererar färre som kan anställas och betala skatt till äldreomsorgen. Med färre platser på äldreboenden kommer fler äldre att få bo kvar hemma tills de är riktigt sjuka att de inte kan ta hand om sig själva. Hjälpmedel spelar därför en stor roll i framtiden där de kan underlätta livet för de äldre som endast är i behov av mindre hjälp.
Att åldras med värdighet kopplas ofta samman med förmågan att vara oberoende i största möjliga mån. Känslan av oberoende stärks av att kunna utföra sina dagliga aktiviteter. Tekniska hjälpmedel kan vara ett viktigt stöd i dessa fall och ge stöd i de situationer som personen har problem när vårdpersonal inte har möjlighet.
Hjälpmedels relevans kan också hittas vid fallprevention. Fall är den vanligaste olyckan bland äldre. Hälften av de äldre som faller får någon form av skada och komplikationerna är många. Rädslan för fall kan dock vara lika farlig som fallet i sig. I många fall leder rädslan till passivitet och att personen ändrar sina vanor för att minska fallrisken. Detta får dock motsatt effekt. Inaktivitet leder till muskelminskning som ger balanssvårigheter och därmed ökad risk för fall.
Det finns flera metoder för fallprevention, däribland att ta bort trösklar och öka belysningen inomhus samt upprätta fler bänkar för att de äldre ska kunna vila när de blir trötta. Det är även viktigt att upprätthålla rörelseförmågan för att träna muskelmassan och därmed balansen. En timmas promenad per dag minskar risken för fall och oestoporos som är en vanlig sjukdom som orsakar stora komplikationer vid fall. Hjälpmedel kan spela en viktig roll vid rörelseträning genom att ge brukaren trygghet och stöd. Hjälpmedlet kan uppmuntra brukaren till rörelse vilket stärker kroppen och därmed självkänslan allteftersom personens oberoende ökar.