Lokala idrottsgymnasier

De lokala idrottsgymnasierna skiljer sig från REG-verksamheten genom att de enbart består av elever från den egna kommunen. Skälet till att bedriva ett lokalt idrottsgymnasium kan vara kommunens eller en skolas intresse att skapa sig en idrottsprofil. Det kan också vara en lokal idrottsförening som har ett sådant önskemål. Eventuella ersättningar, genomförande, in- nehåll och omfattning, sker oftast genom samverkan mellan idrottsföreningar och kommunen. Vilket i sin tur oftast innebär att berörd idrottsförening står för allt. Förutom att specialidrott kan vara ett ämne, kan också andra intressen såsom ledarskap, friskvård eller motion ingå i de lokala idrottsgymnasiernas utbud136. Eleverna söker till lokala idrottsgymnasier genom s.k. individuella val och antagningar till dessa görs i samråd med idrottsföreningar och skolan.

4.3 Malmö Idrottsgymnasier.

4.3.1 Profilering

Malmö Stad ger ut en broschyr137 om sina idrottsgymnasier där man profilerar sig själva som en idrottsstad. Kriterier som anses styrka detta är att det finns starka idrottsföreningar i staden som skapar en god elitidrottsmiljö. Det finns också bra idrottsanläggningar som därigenom ger utmärkta förutsättningar för välfungerande idrottsgymnasium, samt att det geografiska lä- get, med Öresundsbron, stimulerar till internationella idrottsutbyten.

I broschyren anmodas det att de som tänkt söka sig till något av de åtta idrottsgymnasierna bör tillhöra eliten i deras åldersgrupp. Det tydliggörs också att det skall vara en hårdsatsning på elitidrotten tillsammans med studierna. Anpassade scheman med träningspass på skoltid samt att det erbjuds kurser i idrottspsykologi och träningslära, är andra ingredienser inom Malmö Idrottsgymnasiers regi. Det påstås också att organisationen runt omkring idrottsgym- nasierna skapar en tränings- och prestationsmiljö som skall innebära att idrottseleverna kan konkurrera med de allra bästa. Inte bara inom Sverige utan även på internationell nivå. Inom

135_{http://www.rf.se/t3.asp?p=13798} 136_{http://www.rf.se/t3.asp?p=13806}

organisationen finns det ca. 15 elittränare fördelade olika på idrotterna och höstterminen 2005 fanns det 245 idrottselever138 på Malmös idrottsgymnasier.

Eleverna kan välja vilket program de så önskar men det påpekas att om det skall vara ett op- timalt idrottsschema, bör eleven välja något program på Latin- eller Borgarskolan. Dessa två skolor får anses som huvudskolor för idrottsgymnasierna där lagidrotterna finns på Borgar- skolan och de individuella idrotterna på Latinskolan. Det deklareras också klart och tydligt att studierna är lika viktiga som idrotten, och att det krävs mycket av eleven. Inte bara i studierna och idrotten, utan som en helhet med hela livsstilen. I livsstilen räknar man in kost, sömn och hela elevens sociala miljö.

4.3.2 Idrotterna

Malmö Idrottsgymnasier innefattar sju olika sporter som höstterminen 2005 bestod av 245 elever verksamma i badminton, basket, friidrott, fotboll (varav det finns ett gymnasium för pojkar och ett för flickor), ishockey, squash och tennis. Av dessa är squash, badminton och friidrott RIG medan övriga är REG.

Utöver detta så finns det lokala idrottsgymnasier med 592 elever som har valt ämnet special- idrott. Dessa elever är utspridda på tolv gymnasieskolor i Malmö och de har en utvald idrotts- lärare som kontaktperson mellan dem och elevens klubbtränare. Det är i dagsläget helt och hållet klubbtränaren som ansvarar för utbildningen och även bedömer eleven ifråga. Detta är en sak som diskuteras för en ändring inom organisationen runt Malmö Idrottsgymnasier, som jag återkommer till längre fram139.

Badminton var en av de idrotter som startade först i Malmö (1972) , under RF: s provverk-

samhet140. Detta gymnasium är ett av två RIG -gymnasium för badminton (det andra har pre- cis flyttat till Täby från Sundsvall), och har idag 19 st. elever fördelade på två skolor141. Efter- som det är ett RIG läser eleverna kurserna A-D vilket motsvarar 700 poäng. Förutom badmin- ton som ämne ingår här även kurser i massage, doping, träningslära och en domarkurs. Den större ersättningen från RF (33 000 per elev och år) innebär också att badmintongymnasiet har tre anställda tränare. En intressant iakttagelse i informationen som detta gymnasium delar ut,

138 _{Information från rapport av projektgruppen ”Riks- och regionala idrottsgymnasier”: s (RIG och REG) utred-}

ning, Utbildningsförvaltningen, Malmö. (2005-10-25).

139 _{Utbildningsförvaltningen, Malmö, (2005)} 140 _{Se 4.2.1 Historik s. 39}

är att eleverna erbjuds idrottspsykologisk rådgivning både i grupp och individuellt. Ansök- ningarna till gymnasiet skall göras genom Svenska Badmintonförbundet142.

Det tog tretton år innan nästa idrottsgymnasium startade i Malmö (1985) och det var ytterlig- gare ett RIG i form av friidrott. Friidrottsgymnasiet har 43 st elever fördelade på sex olika skolor. Detta gymnasium kallar sitt koncept för ”Det ultimata alternativet”, p.g.a. att de le- dande anser förutsättningarna för träning, studier, boende, uppföljning och trygghet vara uni- ka just i Malmö. Bland annat anser de sig ha Skandinaviens bästa inomhusanläggning i form av Athleticum. Gymnasiet är direkt sammankopplat med friidrottsklubben MAI och deras trä- nare är också aktiva inom gymnasiet. Ansökningar till detta gymnasium görs till Svenska Fri- idrottsförbundet143.

Det tog sedan bara ett år för nästa idrottsgymnasium att starta upp i Malmö, det var basket och detta gymnasium var från början också ett RIG, men de föll bort när regeringen krävde hårda- re tag för att bedriva RIG -verksamhet144. Så basketgymnasiet fick då övergå till att bedriva verksamheten som ett REG145. Det påpekas om fördelarna av att välja Borgarskolan i avseen- de till optimala förhållanden, och det finns idag 29 basketelever av 43, som går på Borgarsko- lan och resten är utspridda på sex andra Malmöskolor146. Som regionalt idrottsgymnasium räknar basketgymnasiet hela Skåne som sitt upptagningsområde, men ansökningarna skall inte skickas in till Skånes basketförbund utan direkt till gymnasiet på Borgarskolan i Malmö147. Nästa idrottsgymnasium som etablerade sig i Malmö var fotbollsgymnasiet. Det startades ett samarbete mellan Borgarskolan och Malmö FF 1992, men officiellt blev det inte ett REG för- rän 1995 och då endast för flickor. 1998 startades ett lokalt fotbollsgymnasium för pojkar som tre år senare också blev ett regionalt gymnasium med upptagningsområde i hela Skåne. Dessa två gymnasier tar varje år in vardera 16 spelare och de söker först och främst idrottstalanger som deltagit i det s.k. Landskronalägret för F14/P14. Ansökningar inom fotbollen skall gå ge- nom Skånes Fotbollsförbund148.

Två år innan fotboll för pojkar blev ett REG hade ishockeyn, med samarbete av Mif Red- hawks, också bildat ett REG (1996). En skillnad från de andra REG: en är att ishockeyn inte 142_{http://www.badminton.nu/t2_1.aspx?p=102201} 143_{http://www.fig-malmo.nu} 144 _{Se 4.2.1 Historik s. 40} 145_{http://www.malmobg.se/page.php?id=8} 146 _{Utbildningsförvaltningen, Malmö, (2005).} 147_{http://www.malmo.se/download/18.1dacb2b107a2fd998c80005241/NYIdrottsgymnasierna.pdf} 148_{http://www.skaneboll.se/utbildning/Malmoskolor.pdf}

”bara” håller sig till Skåne som upptagningsområde, utan även går utanför dess gränser i övri- ga Sverige, samt att det även förkommer rekryteringar i Danmark149. Ishockeyn söker 10 – 15 talanger vart år och antagningarna bedöms av Malmö ishockeygymnasium tillsammans med Skånes Ishockeyförbund150.

2001 var det tid för nästa REG som var Tennisgymnasiet, som har ett samarbete med Fair Play TK och Skånes Tennisförbund. Det som utmärker sig med detta gymnasium är träningsmäng- den. Träningspassen är lagda till veckans alla dagar och kompletteras med kvällspass, och det ges möjlighet till sparring på söndagskvällar. Detta ger en total träningsmängd av tennis mel- lan 9 och 13 timmar per vecka. Tennisgymnasiet har i antal minst elever av alla idrottsgymna- sier i Malmö, åtta stycken151. Detta REG vill ha sina ansökningar till klubben Fair Play TK152. Det sista idrottsgymnasiet att presentera i Malmö grundades 2002, squashgymnasiet, som är ett RIG och det enda i Sverige. Eftersom det är ett RIG har detta gymnasium precis som bad- minton och friidrott flera tränare som är anställda. Och det knappa antalet elever (11 st.) gör att squashgymnasiet får ut 38 000 per år och elev av RF153. Eftersom detta är det enda squash- gymnasiet, har de sitt upptagningsområde inte bara i Sverige. Där finns för närvarande bl.a. talanger från Norge. Ansökningarna skall då ganska naturligt gå in via Svenska Squashför- bundet154.

149 _{Detta framkom av mina intervjuer av ishockeyeleverna där en elev kom från Linköping (med ett mellanstopp}

i Göteborg) och en annan från Danmark.

150_{http://www.malmo.se/download/18.1dacb2b107a2fd998c80005241/NYIdrottsgymnasierna.pdf} 151 _{Utbildningsförvaltningen, Malmö, (2005).}

152_{http://www.fairplaytk.se/mtg.html} 153 _{Se 4.2.2 Riksidrottsgymnasier (RIG) s. 41} 154_{http://www.squashgymnasiet.se}

4.3.3 Organisation

Organisationen inom Malmö Idrottsgymnasier har vuxit efterhand. Samarbetet mellan Malmö Stad, RF och dess underliggande SF/SDF är det första steget som måste fungera, skall sedan verksamheten på själva orten också fungera krävs det en organisation med ansvarfördelade uppgifter. Malmö Stad och dess idrottsgymnasier har valt följande modell till sin organisation, som de presenterar i sin verksamhetsplan för 2005-2006155_:

Figur 4.

De grupper som Malmö Stad tar upp i sin verksamhetsplan är grupperna a till d. Den första gruppen, SF/SDF ledningsgrupp för RIG/REG, består av representanter från SF, verksamhets- ansvarig och tränare. Denna grupps syfte är att hålla sig ajour vad verksamhetens förvänt- ningar och behov är, och den skall vara ledande och planera för en förbättring av verksamhe- ten. Exempel på arbetsuppgifter är: samordning av intagning, kursplaner, information, vision, mål, utvärdering, förbättringsarbete, schema, gemensam teori, tränarfortbildning och mark- nadsföring. Gruppens representanter skall anordna och närvara i ca. två till fyra träffar per år156.

Den andra gruppen är RIG/REG grupp – Malmö Idrottsgymnasier – Samordnare- Konferens, och denna grupp har, (förutom att samordna intagningar och titta på kursplaner), exakt samma arbetsuppgifter som SF/SDF-gruppen har. Finessen med detta system av samma arbetsuppgif-

155 _{Malmö Stad, (2005), Verksamhetsplan 2005-2006, Malmö Idrottsgymnasier. Utbildningsförvaltningen,}

Malmö 156 _{Ibid. s.18} a) SF/SDF Ledningsgrupp för RIG/REG Malmö Stad Utbildningsnämnden Utbildningsförvaltningen

RF

ter på olika plan, blir att den överliggande gruppen får information och kontakter med RF, och den underliggande för samma frågor på själva orten. Dessa grupper kan sedan jämföra sina åsikter, värderingar och önskemål för att se om teori och verklighet kan sammanföras. De som ingår i denna grupp är: Planeringschefen för Utbildningsförvaltningen (ändrades dock den 01/04 -06, se under avsnittet samordnare längre fram), bitr. rektorer från Latinskolan och Borgarskolan, samordnaren för idrottsgymnasierna, verksamhetsansvarig eller kontaktperson, tränare och representanter från eleverna. Denna grupp har som målsättning att träffas tre gånger per år, varav ett skall vara en konferens157.

Nästa grupp, RIG/REG gruppen på Malmö Borgarskola/Malmö Latinskola, kan i och med samma namn vara något förvillande. Men med samma tankegång som mellan de två första grupperna har denna grupp lyfts ner på de två skolor som är administrativa för idrottsgymna- sierna. Gruppen har samma syfte men vissa arbetsuppgifter försvinner naturligt och de som tillkommer är tillsättning av lärarmentorer och se till så att samarbetena på skolorna fungerar. Rektor, bitr. rektor, lärarmentorer, syo- konsulent, samordnare, verksamhetsansvarig, tränarna från de olika idrotterna och elever ingår i denna arbetsgrupp. Träffar två till fyra gånger per år är det tänkt att gruppen skall göra. Den sista gruppen, Idrottsgymnasiets ledarteam – Verk-

samhetsansvarig – Tränare, består av precis som namnet antyder tränare och verksamhetsan-

svarig. De har som syfte att utveckla, leda och driva verksamheten, samt att de har intensivare kontakter vilket innebär veckomöten plus fyra interna konferenser per år158.

4.3.4 Idrottsklasser

En nyhet som startades på prov 2004/2005 inom Malmö Idrottsgymnasier, var att samla id- rottselever som valt samma program i en och samma klass, s.k. idrottsklasser159. Detta för att underlätta och skapa förståelse hos lärare då vissa idrottselever måste ha särskild studieplane- ring p.g.a. träningsläger, turneringar, bortamatcher etc. Ytterliggare skäl var att kunna lägga all träning i gymnasierna på morgontider, så att träning i föreningar och ev. extraträningar kan läggas på kvällstider. Enligt mina intervjuer med idrottselever har detta slagit mycket väl ut och där finns bara positiva kommentarer om idrottsklasserna. Ett önskemål är att också försö- ka få in idrottselever från de lokala idrottsgymnasierna, för att på så sätt kunna skapa ännu fler idrottsklasser. De idrottsklasser som existerar idag är endast från natur- och samhällspro-

157 _Ibid. 158 _{Ibid. s. 19}

grammen, men möjligheterna undersöks att även skapa dessa på handelsprogrammet. Schemat som är upplagt för idrottsklasserna ser ut enligt tabell 2.:

måndag tisdag onsdag torsdag fredag

80

09.55 - 11.20 80 80 80 80 80

11.20 - 12.00 LUNCH

12.00 - 14.00 120 120 120 120 120

reserv

Ovanstående schema innebär att eleverna kan träna fyra morgnar i veckan, det tillkommer 100p specialidrott och 50p Idrott och hälsa som inte läggs ut på schemat. Reservtimmen på måndagar är till för ev. timmar för ämnen som ”släpar” efter160.

4.3.5 Samordnaren

Jag har valt att ge denna arbetsuppgift ett eget avsnitt då jag tycker mig märka att denna roll har en något av ”spindeln i nätet” –position. Samordnartjänsten tillsattes 2001 och var från början en halvtidstjänst som besattes av Jan-Olov ”Lollo” Jakobsson. Utöver samordnartjäns- ten var Jakobsson instruktör och ansvarig för badmintongymnasiet. I en rapport från RIG/REG gruppen 2005 nämns det att denna tjänst har bl.a. inneburit att: samverkan mellan

de olika delarna inom organisationen har ökat och resultaten har förbättras161. Rollen och

ansvaret för samordnaren finns dokumenterat i Verksamhetsplanen 2005 – 2006162, och dessa

arbetsuppgifter är:

• samverka med berörda rektorer och personal på de olika skolorna • organisera fortbildning för tränarna i samarbete med EIC Syd

• organisera gemensam teori för eleverna i idrottspsykologi och karriärplanering • organisera erfarenhetsutbyte mellan idrotterna

• uppdatera verksamhetsplanen och driva utvecklings- och förbättringsarbete

• samverka med: Malmö Högskola, Skånes IF, EIC Syd, SISU Idrottsutbildarna, Fritids-

förvaltningen, MISO, Riksidrottsförbundet m.fl.

• organisera och hålla i möten för:

160 _Ibid. 161 _Ibid.

162 _{Malmö Stad, (2005), Verksamhetsplan 2005-2006, Malmö Idrottsgymnasier. Utbildningsförvaltningen,}

Malmö. s. 16

o RIG grupp idrottsgymnasierna i Malmö

o RIG grupp på Malmö Latinskola och Malmö Borgarskola. • sprida information om verksamheten internt och externt

• skapa internationella kontakter

Förutom dessa punkter har samordnaren även befogenhet till att använda budgeten för att kunna verkställa fattade beslut på olika möten inom organisationen, för att på så sätt se till att verksamheten utvecklas. Med ovanstående arbetsuppgifter i åtanke bestämde jag mig för att intervjua Jakobsson. Mitt syfte med denna intervju var att med en låg grad av strukturering, dvs. frågorna fick komma efterhand med intervjun163_{, låta Jakobsson fritt berätta vad han an-} såg vara sin huvudsakliga arbetsuppgift. Mina förhoppningar var också att kunna få fram åt- gärder som låg högt på Jakobssons prioriteringslista. På min fråga vad han ansåg vara sin hu- vuduppgift gentemot idrotten, svarade Jakobsson utan att tveka:

”Huvuduppdraget är ju att underlätta för våra elitungdomar så att

de kan kombinera elitsatsning med gymnasieskolan.”

Under intervjun berättade Jakobsson om sina arbetsuppgifter och de stämmer mycket väl överens med vad dokumentationen i verksamhetsplanen säger. Där var två åtgär- der/förbättringar som jag ändå tyckte mig märka att han hade som prioriterade mål. Det första var med anledning av de lokala idrottsgymnasierna.

” De finns ju Riksidrottsgymnasier, regionala och så finns det lo-

kala där det finns en hel del med specialidrott. Och dom skall jag då kvalitetssäkra, det har gått vind för våg. Utbildningsförvalt- ningen har fått kritik från skolverket att man inte gjorde något åt det där, och att det skall kvalitetssäkras och det kommer att bli mitt jobb. Genom att ställa krav på tränarna att de lär sig att sätta be- tyg och gå igenom kursplanen, betygskriterier å ja…”.

Den andra åtgärden som Jakobsson vill jobba hårt med är utvecklingen av idrottsklasser: ” …mitt jobb är ju att försöka skapa idrottsklasser, på Latinskolan

och Borgarskolan. Som har samma schema, så att eleverna kan välja ekonomi å samhällsprogram, som är två olika program, och sen natur och vi hoppas också på handelsprogrammet.”

Den positiva attityden och resultaten från de idrottsklasser som finns på Borgar- och S:t Pet- riskolan idag, är ett starkt skäl till att driva denna fråga.

Finns det då bara s.k. angenäma problem, alltså problem som är till för att kunna skapa en bättre tillvaro kring organisationen Malmö Idrottsgymnasier? Nej så är inte fallet, det finns hot mot organisationen som ständigt måste bevakas. I verksamhetsplanen har man gjort en SWOT-analys, dvs. vilka styrkor, svagheter, hot och möjligheter som finns inom organisa- tionen164. Jag tänker inte presentera hela den analysen i denna uppsats, men en debatt som är aktuell i dagens samhälle angående utbildningsväsendet, är konkurrenssituationen med friskolor. Som jag nämnt tidigare så innebar gymnasiereformen 1991 att kommunerna fick tillåtelse att inrätta friskolor. När det gäller just idrottsgymnasium så blir det ett prekärt ämne för kommunerna eftersom de då släpper in konkurrenter till sig själva. I Malmö finns idag tre privata idrottsgymnasier, ProCivita, Didaktus och John Bauergymnasiet. Dessa bedriver både sporter som finns på Malmö Idrottsgymnasier men även de som inte finns. Och det är helt klart att dessa skall finnas med som ett hot i SWOT-analysen, men här tycker jag RIG/REG gruppen har tänkt till ordentligt. Friskolorna finns nämligen med i kategorin möjligheter ock- så, för dessa skolor skapar ju samtidigt en stimulans av kreativitet till ett ständigt sökande ef- ter förbättringar.