Malmö högskola
Lärarutbildningen
”Idrottsvetenskap”
Examensarbete
10 poängMed idrotten in i kunskapssamhället
Whit sports into the knowledge society
Peter Enehag
Idrottsvetenskap 120 poäng Handledare: Lars Lagergren
”Idrott & Samhälle” Examinator: Bo Carlsson Vårterminen 2006
Abstract.
In Sweden today, a collaboration was formed between the Swedish Sport Confederation and the Swedish upper secondary school education. While this process was taking place, the Swedish Sport Confederation also tried to collaborate with the Swedish Academy. However, at the time the Academy did not have any involvement with the former.
The purpose of the study was to research when and how the Swedish Sport Confederation created a collaboration with the Swedish Education Systems both on a National and Local level. I have also done a research on both the Knowledge Society and Elite sport talents to find out if Elite sport will be affected in any way because of the existence of Knowledge So-ciety, and also the reactions of the sports talents if any. My final pursuit was also to find out if the Knowledge Society can bring about a quick change to this silent conflict between the Swedish Sport Confederation and the Swedish Academy.
For my study, I have used two different theories. One of the first sociological theories, which were applied with sports, was the reflection theory, and I wonder whether this theory is still applicable in today’s society. The other theory was the reproduction theory. This theory originated from the French sociologist Pierre Bourdieu’s key concepts. I have decided to use Bourdieu’s key concepts in my study for understanding the battles between the Swedish Sport Confederation and the Swedish Academy.
The result of my study shows that sport talents on the local level in Malmoe are in agreement, that it is important to pursue further studies to the academic level, which means that the
re-flection theory can be used in today’s society. Malmoe is one of the fastest growing cities,
concerning the Knowledge Society, and therefore it’s a perfect example to this theory.
With regards to the sports battle in the academic field, one can see a similar pattern, which is prevalent in the Swedish Academy, is now being followed by the upper secondary school education. Through projects and agreements, elite sport has managed to position themselves in the academic field, however they are in the periphery of the field. Prestigious universities in Sweden still do not want to be involved with elite sport.
Keywords: Swedish Sport Confederation, Knowledge Society, Sport Talents, Swedish upper secondary school education, Swedish Academy.
Förord
Jag är en student som börjat studera på ”gamla dar”. Efter att ha arbetat i byggbranschen i över tjugo år, sa kroppen stopp. Vad gör man då vid 40 års ålder och endast har en utbildning som man inte kan använda sig av längre? Mitt val var relativt enkelt, jag ansåg att där var för många yrkesverksamma år kvar av mitt liv, för att bara sätta sig mig ner och ”rulla tummar-na”. Svaret blev att börja plugga igen, och jag valde att studera ett ämne som blivit en form av en livsstil för mig, nämligen idrotten. I hela mitt liv har jag haft en passion för idrotten och ef-ter att själv ha spelat ishockey, valde jag efef-ter avslutad karriär att börja som tränare.
Därför lät idrottsvetenskap som ett intressant ämne för mig. Mina första tankar när jag sökte in till Malmö högskola och idrottsvetenskap, var att jag skulle ha en inriktning mot manage-ment. Under mitt första studieår ändrades dock dessa tankar. Det var efter att jag haft föreläs-ningar genomförda av bl.a. Professor Tomas Peterson, universitetsadjunkt Johan R Norberg och fil.dr Torbjörn Andersson, som jag insåg att mitt verkliga intresse låg inom ”idrott och samhälle”. Denna uppsats är också ett försök till att studera samhället och idrotten, eller om man så vill idrotten i samhället.
Förutom ovannämnda tre mycket kunniga ”idrottsvetenskapare”, vill jag också tacka min tolv- åriga dotter, Li, som inte har haft en tvekan om att jag skulle klara av dessa studier. Hon har trott på mig under hela resan gång och på så sätt gett mig ett mycket starkt stöd. Nästa person jag vill tacka är min handledare Lars Lagergren. I en metaforisk jämförelse har vi gått en tuff tungviktsmatch i brottning, där jag själv legat i brygga mer än en gång. På något sätt, antingen genom att jag kämpat mig ur greppet eller att Lars medvetet släppt på det, har jag lyckats ta mig igenom denna tungviktsmatch. Så tack Lars, du har i sann idrottslig tränaranda fått ut det yttersta av din adept, nämligen mig.
Innehållsförteckning.
Abstract. ... 1
Förord... 2
Tabeller, diagram och figurer. ... 5
1. Inledning. ... 6
1.1 Problemformuleringar... 6
1.1.1 Ett paradigmskifte? ... 6
1.1.2 Idrotten och samhället... 6
1.1.3 Idrotten och akademin... 6
1.1.4 Idrotten och gymnasieskolan... 7
1.1.5 Inom idrotten ... 8 1.2 Syfte. ... 9 1.3 Frågeställningar. ... 9 1.4 Metoder. ... 9 1.5 Etiska överväganden. ... 10 2. Tidigare forskning... 11 2.1 Talangen... 11 2.2 Internationellt. ... 11 2.3 Forskning i Sverige... 12 2.3.1 Idrottsgymnasier... 12
2.3.2 Högskolor och universitet. ... 14
3. Teorier. ... 16
3.1 Sociologiska perspektiv och teorier. ... 16
3.1.1 Perspektiv ... 16
3.1.2 Sociologiska teorier inom idrotten... 17
3.1.3 Bourdieu ... 18
3.2 Kunskapssamhället. ... 23
3.2.1 Industrisamhället Vs. Kunskapssamhället... 23
3.2.2 EU och kunskapssamhället... 24
3.2.3 Sverige och kunskapssamhället... 26
4. Resultat... 29
4.1 Malmö Idrottsakademi, MIA. ... 29
4.1.1 Starten ... 29
4.1.2 Uppbyggnad och organisation ... 30
4.1.3 Vem är MIA till för? ... 33
4.1.4 Konkurrenter och andra alternativ ... 34
4.1.5 Framtiden ... 35
4.2 Idrottsgymnasier. ... 36
4.2.1 Historik... 36
4.2.2 Riksidrottsgymnasier (RIG)... 38
4.2.3 Regionala idrottsgymnasier (REG)... 40
4.2.4 Lokala idrottsgymnasier... 41 4.3 Malmö Idrottsgymnasier. ... 41 4.3.1 Profilering ... 41 4.3.2 Idrotterna ... 42 4.3.3 Organisation... 45 4.3.4 Idrottsklasser... 46 4.3.5 Samordnaren ... 47
4.4 Enkäten. ... 49
4.4.1 Upplägg och innehåll ... 49
4.4.2 Resultat... 50 4.5 Intervjuerna... 51 4.5.1 Idrottseleverna ... 52 4.5.2 Skolan ... 53 4.5.3 Framtiden ... 55 4.5.3 Sammanfattning undersökningen ... 56
5. Diskussion med teoretiska kopplingar. ... 58
5.1 Kunskapssamhället. ... 58
5.2 Idrottens aktörer. ... 58
5.3 Idrottsgymnasier. ... 59
5.4 Elitidrott och Akademin. ... 60
5.5 MIA projektet... 62
5.6 Sammanfattning. ... 63
6. Vidare forskning... 65
7. Referenslista... 66
7.1 Litteratur... 66
7.2 Rapporter, tidskrifter och uppsatser... 67
7.3 Elektroniska referenser. ... 68
7.4 Muntliga referenser... 71
8. Bilagor. ... 72
8.1 Statistik från elevenkäten. ... 72
8.2 Intervjumall till idrottseleverna... 74
Tabeller, diagram och figurer.
2.3.1 Idrottsgymnasier.Tabell 1. Medelvärden för avgångsbetyg av idrottselever åren 1984, 1987, 1990 och 1993.
4.3.4 Idrottsklasser.
Tabell 2. Skolschema för idrottsklasser på Malmö idrottsgymnasier.
4.4.1 Upplägg och innehåll.
Tabell 3. Kriterier för bedömning av RF: s enkät till idrottselever.
8.1 Statistik från elevenkäten.
Tabell 4. Helhetsbedömning av idrottseleverna för Malmö idrottsgymnasier.
Tabell 5. Idrottselevernas bedömningar av deras träningsförhållande.
Tabell 6. Idrottselevernas bedömningar av deras tränare.
Tabell 7. Idrottselevernas bedömningar av deras skoltillvaro.
Tabell 8. Idrottselevernas bedömningar av deras sociala miljö.
Tabell 9. Idrottselevernas slutbetyg uppdelad i lag- och individuella idrotter.
3.2.3 Sverige och kunskapssamhället.
Diagram 1. Antal registrerade högskolestudenter i Sverige 1984 till 2005.
Diagram 2. Antal registrerade högskolestudenter på Malmö Högskola 1998 till 2005.
3.1.3 Bourdieu
Figur 1. Rummet för sociala positioner. (Förenklad modell av originalmodellen i
Bour-dieu, Pierre, La distinction.)
4.1.2 Uppbyggnad och organisation
Figur 2. Modell över Malmö Idrottsakademis helhetssyn för elitidrottarens stödfunktio-ner.
4.1.3 Vem är MIA till för?
Figur 3. Pyramidmodell över en selektionsnivå för idrottstalanger.
4.3.3 Organisation.
1. Inledning.
1.1 Problemformuleringar.
1.1.1 Ett paradigmskifte?
Många vill påvisa att vårt samhälle runt millennieskiftet genomgick en omvandling som skall innebära lika omfattande förändringar som övergången från jordbruksamhället till industri-samhället. Det har spekulerats i många namn kring detta nya samhälle och ett av dessa har va-rit kunskapssamhället. Övergången innebär att i det nya samhället är det kunskapen och kom-petensen som kommer att utgöra grundstenarna istället för industrisamhällets kapital och arbe-te1. Detta bör innebära att även ungdomar blir medvetna om det och att de då får utbilda sig mer än förr. Vad innebär då detta för idrottsrörelsen?
1.1.2 Idrotten och samhället
Peter Donnelly hävdar att upptäckten av sociologin kan förändra vårt synsätt på livet, och det-ta gäller även inom idrotten. Han menar att om man lär sig förstå de sociala krafterna som existerar inom idrottens värld, kan denna vetskap hjälpa dig att få en större kontroll och för-ståelse inom den medverkan man har inom idrotten2. Kan vi genom sociologins hjälp se hur elitidrotten verkar på nationell och lokal nivå, och då i avseende mot utbildningsväsendet, i dagens svenska samhälle?
1.1.3 Idrotten och akademin
När det gäller idrott och akademin kan vi historiskt sätt se en utveckling av idrotter och studi-er på univstudi-ersitet i USA undstudi-er mitten på 1900-talet. Där fanns kritikstudi-er som menade att schema-lagda idrottsaktiviteter orsakade försämrade studier, men i USA vann idrotten över kritikerna. I Sverige däremot försvann, eller snarare avrustades, tävlingsidrotten inom de svenska univer-siteten3. Anledningen var att kritiken mot tävlingsidrotten inom universiteten i Sverige hade djupa rötter. Det var främst de som förespråkade P.H. Ling och hans gymnastik4, som var
1 Lärarnas Riksförbunds hemsida:
http://www.lr.se/lrweb/home.nsf/indexfrmset?readform&Url=http://www.lr.se/lrweb/Home.nsf/ByKey/KDAN-5WXGT2!OpenDocument
2 Donnelly, Peter (2003) Sport and social theory. I: Houlihan, Barrie [RED.] Sport and Society: A student
intro-duction.
3http://www.idrottsforum.org/articles/sandahl/sandahl051019.html 4http://www.rf.se/t33.asp?p=48826
motståndare till sportifieringen5 inom idrotten6. Hur ser förhållandet ut, på nationell och lokal nivå, mellan idrotten och akademin i dagens svenska samhälle?
1.1.4 Idrotten och gymnasieskolan
Angående idrottsgymnasier i Sverige, så startades denna verksamhet på prov 1972 med bl.a. bordtennis-, badminton- och tennisgymnasium i Malmö7, och ett skidgymnasium i Järpen. Syftet med dessa provverksamheter var att underlätta kombinationen idrott och studier8. Pro-ven slog väl ut och detta medförde till att Riksidrottsförbundet, (RF), genomförde flera under-sökningar under 80-talet. Det var tävlings- och elitidrotterna som i en allt större omfattning började undersökas mer på djupet. Detta innebar fler konkreta satsningar inom kombinationen elitidrott och utbildning, såsom fler idrottsgymnasier, idrottsplutoner m.m. Det bildades ett tävlingsråd som fick namnbeteckningen ”Elitidrottsrådet”. Detta råd arbetade under 1983-84 fram ett idéprogram som titulerades ”Elitidrott i Sverige”. Många av idéerna i detta program förverkligades men vissa punkter blev aldrig av. Detta i sin tur ledde till att ett nytt handlings-program, ”Idrottspolitisk offensiv”, togs fram med sikte på millenniumskiftet9. I detta hand-lingsprogram kan vi läsa under rubriken ”Detta kräver vi av samhället”:
• Att möjlighet skapas till regionala och lokala lösningar vad gäller kombinationen
elitidrott-utbildning på såväl gymnasie- som högskolenivå.
• Att elitidrottare ges rätt till ledighet för landslagsuppdrag.
• Att erfarenhet av elitidrott räknas som merit vid antagning till högskola och ansökan
om tjänst10.
Av dessa punkter genomfördes inte alla idéer och därför beslöt RF: s forsknings- och utveck-lingsavdelning 1996 att göra en ny undersökning. Denna undersökning behandlade hur myck-et dmyck-et genomfördes idrott och hälsa på högstadie- och gymnasienivå i Sverige. RF var oroliga
5 Inom begreppet sportifiering har Allan Guttman delat upp detta i kategorierna: Likhet, Sekularisering, Speciali-sering, RationaliSpeciali-sering, ByråkratiSpeciali-sering, Kvantifiering sam Rekord. För vidare intresse rekommenderar jag
Guttmans bok: From Ritual to Record – The Nature of Modern Sports, (1978) Columbia University Press.
6 Petersson, Magnus (1995) Från tävlingsidrott tillmotionsidrott. Paradigmskiftet inom den svenska akademiska idrotten under 1960- och 1970-talen.
7 Information från Josef Gersner, arkivarie på Malmö Idrottsmuseum.
http://www.malmo.se/sportfritid/stadionomradet/idrottsmuseet/arkiv.4.33aee30d103b8f15916800082501.html
8 Andersson, Lilian. (1996). Idrottsgymnasium en annorlunda skolform.
9 Eriksson, Sten, Vägen till A-landslaget. Rapport i: Patriksson, Göran [RED.], (2001), Aktuell beteendeveten-skaplig idrottsforskning. SVEBIS ÅRSBOK 2001.
att förändringarna i skolans kurs- och läroplaner i början av 1990- talet kraftigt försämrade elevernas hälsa, genom mindre fysisk aktivitet11.
I denna studie kom det också fram att för tidpunkten var det flera gymnasier som profilerade sig som ett idrottsgymnasium. 16 % av alla gymnasieskolor (eller var sjätte skola) inräknades som ett riksidrottsgymnasium, 10 % var regionala och 25 % var lokala idrottsgymnasier. Det påpekas dock i rapporten att dessa siffror inte kan adderas och sedan inräknas som att 51 % (16 + 10 + 25) av Sveriges skolor hade någon form av idrottsprofilering. Detta p.g.a. att många av skolorna hade svarat dubbelt på enkätfrågorna om de räknade sig som ett regionalt eller lokalt idrottsgymnasium. RF kom istället fram till att ca. 40 % av skolorna i studien hade en idrottsprofilering12. Hur ser idrottsprofileringen ut på Malmö gymnasieskolor?
1.1.5 Inom idrotten
Utöver ovanstående problemformuleringar vill jag se om där finns skillnader mellan lag- och individuella idrottare. I mitten av 90 –talet gjordes en studie i Halmstad av Urban Johnson, FD, lektor i psykologi med inriktning på idrott, angående copingstrategier hos idrottsutövare på tävlingsnivå. Denna studie innefattade 64 män och kvinnor både inom lag och individuella idrotter. Olika jämförelser gjordes: såsom mellan kön mot en icke idrottande referensgrupp, och mellan lag/individuella idrottsutövare. Några av resultaten från denna studie var att lagid-rottare förlitade sig mer på omgivningen och gruppens stöd än vad de individuella gjorde. De individuella idrottarna, som med all säkerhet behöver förlita sig mer på sig själva för att lyck-as, skattade sig dock högre på att klara av psykisk ångest13. Hur ser det ut på Malmö idrotts-gymnasier, finns där skillnader mellan lag- och individuella idrottselever?
11 Eriksson Sten, (1996), ”En beskrivning av idrotten i Skolan” 12 Ibid. s. 23
13 Johnson, Urban, Copingstrategier hos idrottsutövare på tävlingsnivå, rapport i: Patriksson, Göran [RED.],
1.2 Syfte.
Att undersöka idrottsrörelsens inträde i det svenska utbildningsväsendet på både nationell och lokal nivå.
1.3 Frågeställningar.
1. Vad innebär kunskapssamhällets intåg för elitidrotten och hur har idrottens aktörer re-agerat på kunskapssamhället?
2. Kan elitidrotten och den akademiska utbildningen sammanföras i symbios? 3. Finns det i detta sammanhang skillnader i värderingar inom idrotten?
1.4 Metoder.
Med anledning av min diskussion om idrottens roll i dagens samhälle, gör jag en litteraturstu-die om sociala teorier14. Litteraturstudien görs först med en tillbakablick till två skolor, agen-cy och structural theories. För att gå vidare till två efterföljande teorier som är mer samman-kopplade med idrott (reflektion och reproduktion teorierna)15. Jag kommer även att studera Pierre Bourdieus nyckelbegrepp, eftersom han sammankopplas med teorin som förespråkar reproduktion. Ytterliggare en studie görs och den behandlar information om kunskapssamhäl-let. Denna studie är utförd av en mix av fakta från litteratur och information från webbaserade sidor. Webbaserade sidor p.g.a. att det handlar om nuet och Internet är ett ypperligt verktyg för att införskaffa sig dagsfärsk fakta.
För att kunna undersöka hur idrottens aktörer reagerar på ett tilltänkt kunskapssamhälle, har jag studerat idrottselever på Malmö idrottsgymnasier. Idrotterna som bedrivs på Malmö id-rottsgymnasier är badminton, basket, fotboll, friidrott, ishockey, squash samt tennis. För att få fram elevernas syn på hur de upplever sin tillvaro har jag gjort en analys av en resultatsam-manställning av kvantitativa enkäter. Det är organisationen kring Malmö Idrottsgymnasier som låter 245 idrottselever, fördelade på nio skolor, svara på dessa. Enkäten innehåller följan-de ämneskategorier: vilket helhetsbetyg på verksamheten följan-de olika idrotterna har; vad eleverna anser om sin idrottsträning; hur eleverna tycker att deras tränare är; om skolan är anpassad till elevernas idrott; hur eleverna anser att deras sociala miljö fungerar; samt vilka avgångsbetyg de olika idrottseleverna hade i genomsnitt 2004 och 2005.
14 Gratton Chris & Jones Ian, (2004), Research methods for sport studies, s. 51 15 Donnelly, Peter (2003), s.19
Ur denna population har ett urval gjorts för intervjuer, bestående av 12 elever från badminton och 12 elever från ishockeyn. Valet av dessa två idrotter är för att se om det finns skillnader mellan de som utövar individuell- och lagidrott. Bland annat hur dessa kategoriers motivation är till eftergymnasiala studier. Dessa två grupper delas sedan upp med fyra elever vardera från årsklasserna ett, två och tre. Skälet till uppdelningen inom huvudgrupperna är att mina inter-vjufrågor kan uppfattas olika beroende på om eleven precis påbörjat sin gymnasietid eller är i slutfasen av den.
Mina intervjuer med eleverna blir kvalitativa och syftet med dessa är att försöka identifiera de olika elevernas egna uppfattningar kring mina frågeställningar. På detta sätt kan intervjuerna dels stödja och djupare förklara svaren i enkäterna, men kanske också få fram svar som inte kan fångas upp i enkätens svarsalternativ. Enkäterna och intervjuerna kan på detta sätt komplettera varandra16. Jag har valt att ställa mina intervjufrågor i en hög grad av strukture-ring17.
Eftersom denna del av min undersökning kommer att behandla 24 st elever, är detta en
fall-studie. Det innebär att jag utgår från ett helhetsperspektiv. Ett alternativ mot valet av
fallstu-die hade kunnat vara att jag enbart utgått från enkäterna, och det hade då varit en
surveyun-dersökning istället18. Nackdelen med en surveyundersökning, förutom förlusten av komple-ment mellan intervju och enkät, hade varit bl.a. att jag inte kunnat få fram skillnader mellan olika årskurselever inom samma idrott.
1.5 Etiska överväganden.
Studien presenteras till de som frivilligt ställer upp på intervju, och detta görs i början av in-tervjun. Resultatet av min undersökning kan förmedlas till informanterna genom Jan-Olov Ja-kobsson, som genom sitt arbete som samordnare på samtliga Malmös Idrottsgymnasier är lätt-åtkomlig för studenterna.
16 Gratton Chris & Jones Ian, (2004), s. 25
17 Patel, Runa & Davidson, Bo, (2003) Forskningsmetodikens grunder, s. 78 18 Ibid. s. 53-55
2. Tidigare forskning.
2.1 Talangen.
När blir man en idrottstalang och när börjar då tävlingsidrotten? RF har satt en gräns vid 13 år när de anser att tävlingsidrotten bör starta19. Vid denna ålder har ungdomarna fastnat för idrot-ten och blivit starkt engagerad. De blir också ständigt påminda om deras talang inom sin sport av kompisar, tränare och föräldrar i deras omgivning. Dessa förväntningar på talangfulla ung-domar innebär en ökad träningsintensitet med ökade tekniska, taktiska och sportspecifika trä-ningsmetoder. Detta får oftast en konsekvens att ungdomarna får göra avkall på andra fritids-intressen eftersom skolan också skall hinnas med. Får talangen ett positivt utslag av den ökade träningsintensiteten i 15-16 årsåldern, kan detta i sin tur leda till att han/hon söker sig till ett idrottsgymnasium.
Under idrottsgymnasietiden (16 till 19-20 års ålder) kommer också dessa talanger i kontakt med en hög nationell nivå av tävlingsverksamhet20. De allra största talangerna kommer även ut i den internationella tävlingsverksamheten och detta är ett första steg mot en karriär som elitidrottare. Dock finns det inga garantier för en lyckad karriär, tvärtom är konkurrensen som hårdast under denna period. Samtidigt försöker talangen klara av sina studier för en civil kar-riär. I denna ålder strax före de blir seniorer, kommer de också i kontakt med många vuxna som ger s.k. ”expertråd” om hur de skall lyckas. Det är i denna så kritiska och avgörande fas av idrottstalangernas liv som jag vill undersöka hur idrottseleverna på Malmö idrottsgymnasi-er upplevidrottsgymnasi-er sina möjlighetidrottsgymnasi-er för att få en lyckad framtid .
2.2 Internationellt.
Det har gjorts longitudinella studier i USA som visar att high school elever, som är involve-rande i idrott, leder till ett större engagemang och en tillhörighetskänsla för skolan. Där finns även studier som påvisar att idrottselever har lika eller högre betyg än de elever som inte är idrottsaktiva. Senare longitudinella studier visar också en liten men ändå positiv effekt på be-tygen hos idrottstalangerna. Skeptikerna mot idrottssatsningar med studier, menar att man
19http://www.rf.se/t3.asp?p=81049 Idrotten vill.
måste ta i beaktning att idrottseleverna har fördelar i betygsättning och att de oftast har till-gång till specialundervisningar21.
2.3 Forskning i Sverige.
2.3.1 Idrottsgymnasier.
1993 gjorde RF en utredning, Specialidrott på och utanför skolschemat22, som var en
utvärde-ring av betygsutfallet hos elever på idrottsgymnasierna mellan perioden 1984 – 1993. RF skriver i sin utvärdering att det klart och tydligt kan påvisas att idrottseleverna satsar mer på sin idrott än sina studier. Detta uttrycks i siffror som säger att endast 4 % av eleverna anser sig ha dålig motivation för sin idrott, medan 34 % har motivationssvårigheter i sina studier. Det framställs också i utvärderingen att systemet med idrottsgymnasium är en framgång, eftersom den generellt resulterar i högre genomsnittsbetyg än vad den icke idrottande elevpopulationen presterar. Eleverna i denna studie får också svara på frågan om de anser att deras studier för-summas p.g.a. sina idrottssatsningar. Slutkommentaren i RF: s redovisade resultat är att var-annan f.d. elev inte ansåg att studierna försummades.
Med RF: s studie som grund, har sedan Rolf Jonsson, FD, universitetslektor i sociologi, Hög-skolan i Dalarna, gjort en studie, Elitidrott och utbildning23 (1997). Denna studie handlar om
vad som hände efter idrottsgymnasiet: idrottsligt, utbildningsmässigt och yrkesmässigt. I sin studie försöker Jonsson analysera dåtid, nutid och framtid, då han anser att det i dåvarande dagsläge endast fanns studier som koncentrerades på nutid. Han ansåg även att studierna hade en antydan om att besitta ett ”inifrån perspektiv”, att studierna var gjorda av och för idrottsrö-relsen. Jonsson konstaterar att 1997 var 98 % av all skolgång 12- årig, och att de teoretiska ämnena kraftigt hade förstärkts. I utbildningssystemet 1997 hade det reducerats platser till id-rottsgymnasierna i landet från 850 till 500 platser, men möjligheterna till regionala, lokala och individuella program hade öppnats. Under en tjugoårsperiod hade antalet platser vid universi-teten och högskolorna ökat med 130 000 och arbetsmarknaden visade tecken på att kräva mer och mer eftergymnasiala utbildningar24.
21 Rees, Roger C & Miracle, Andrew W, (2004) Education and Sports, I: Coakley Jay & Dunning Eric [RED.]
(2004), Handbook of sports studies, s.280
22 Denna rapport gjordes av Eriksson, S. (1993). Specialidrott på och utanför skolschemat: idrottsgymnasierna respektive hemortsalternativet ur elev-, tränar- och förbundsperspektiv. Och är refererad av Jonsson, Rolf
(1997) Elitidrott och utbildning.
23 Ibid. 24 Ibid. s. 97
Jonsson påpekar också: att idrottssäsongerna vinter – sommar inte längre existerade; att idrot-ten hade blivit globaliserad (han nämner dåvarande Europeiska ishockeyligan som exempel); idrotten hade gått in i en internationalisering i form av att idrottsmän (dock få kvinnor) prak-tiserade sin idrott över landsgränser; samt att fler och fler elitidrottare kunde leva på sin idrott d.v.s. idrotten genomgick en ekonomisering. Jonsson lägger av dessa skäl fram en hypotes som säger: ”Formen av en större ekonomisk utkomst mm. Har medfört att idrottens
invester-ingsvärde…har ökat, samtidigt som kostnaderna (tid , energi mm) för att nå målen har ökat”.
Med denna hypotes menade han att kraven från både utbildningen och idrotten hade ökat, och att detta i sin tur kunde medföra en konflikt i den aktives valmöjligheter25.
Jonsson kritiserar RF: s utredning (1993) på ett antal punkter. Dels anser han att redovisade tabeller visar att 58 % av eleverna delvis ansåg sig ha försummat sina studier, och att 36 % uppskattade att de skulle ha haft bättre studieresultat om de inte hade gått på ett idrottsgymna-sium. När det gäller kategorin ”val av gymnasielinje”, framkommer det att 37 % av idrotts-eleverna gjorde sin val med åtanken att bli bättre i sin idrott. 52 % angav att deras huvudsak-liga mål under gymnasietiden var inriktad mot deras idrottssatsning26.
Angående idrottselever och deras betyg, konstaterar Jonsson att i olika artiklar och material som hade presenterats fram till 1997, var resultaten övervägande till idrottselevernas fördel. I detta avseende påpekar Jonsson att han inte hade kunnat finna någon studie som gjorts på ele-vernas slutbetyg, utan de presenterade resultaten uteslutande var baserade på eleele-vernas egna ”skattningar” av deras skolresultat. Vidare menade han att idrottsgymnasieelevernas genom-snittsbetyg inte på ett rättvist sätt kunde jämföras rakt över mot ”vanliga” elevers betyg. Detta p.g.a. att idrottseleverna hade dubbla idrottsbetyg, (sin idrottsgren plus det allmänna idrotts-ämnet), samt möjligheten att välja bort två andra skolämnen. Alltså fick idrottseleverna chan-sen att betydligt höja sitt snittbetyg genom att de fick betyg i sina specialiteter, i form av sina färdigheter i idrott. Betygsmedelvärdet för hela materialet visade också att med idrottsbetygen låg det på 3.40, men att det sjönk till 3.16 om de räknades bort27. Resultaten över de olika år-gångarnas medelbetyg, med hela rikets gymnasieelever (Riks), utan idrottsbetyg (Utan), samt med idrottsbetygen inräknade (Med), såg ut enligt följande tabell:
25 Ibid. s. 98 26 Ibid. s. 100 27 Ibid. s. 109
Linje 1984 1987 1990 1993 Riks Utan Med Riks Utan Med Riks Utan Med Riks Utan Med
2 år teoretisk 3.3 3.3 3.49 3.3 3.22 3.46 3.3 3.06 3.26 3.4 3.19 3.39 2 år yrkesinrikt. 3.1 2.69 3.20 3.1 2.87 3.29 2.9 2.75 3.21 3.1 2.87 3.14 3 år ekonomisk 3.2 2.87 3.08 3.3 3.47 3.60 3.2 3.21 3.40 3.3 3.26 3.44 3 år samhälls 3.5 3.12 3.34 3.5 3.51 3.66 3.3 3.27 3.46 3.3 3.14 3.34 3 år natur 3.7 3.51 3.58 3.7 3.35 3.55 3.7 3.89 4.03 3.8 3.62 3.78 3/4 år teknisk 3.2 2.97 3.16 3.3 3.08 3.26 3.2 3.09 3.28 3.4 3.14 3.37 Tabell 1.
Vi kan då se i denna tabell att med idrottsbetygen ligger idrottseleverna i 11 fall av 24 över riksgenomsnittet. Medan det utan idrottsbetygen blir en skillnad, 16 av 24 hamnar då under riksgenomsnittet. När det gäller en jämförelse i betyg mellan individuella idrotter och lagid-rotter, så framstod det att flertalet av de individuella idrotterna hade bättre genomsnittsbetyg än vad lagidrotterna hade. Jonsson påpekar dock att det var två individuella idrotter som låg sist i denna jämförelsetabell (backhoppning och brottning)28.
FoU- rapporten ”Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna” (2006) av Maja Uebel29, är en annan rapport av intresse för min undersökning. Uebel har varit anställd av RF sedan 1996 och är ansvarig för Riksidrottsgymnasieverksamheten (RIG). Hennes studie vill undersöka jämställdheten inom RIG-verksamheterna från ett genusperspektiv, och hon gör detta genom att undersöka vilka värden som pojkar och flickor har i de tre grundstenarna idrott – skola –
social miljö.
En intressant iakttagelse i denna studie är bl.a. att eleverna värdesätter anpassningar mellan studier och idrotten. De anser att schemalösningar, som möjliggör högsta tänkbara resultat, har högprioritet. Andra resultatet från denna rapport är att eleverna vid RIG: en upplever hel-hetsperspektivet av verksamheten som god30.
2.3.2 Högskolor och universitet.
Jonsson har i sin essä ”Elitidrott och utbildning31” även med en studie om studenter på
Id-rottshögskolan i Dalarna. 28 Ibid. s. 110 – 111. 29http://www.rf.se/files/%7B6A8F9CD3-154F-468C-A6C4-13D462B0FFFC%7D.pdf 30 Ibid. 31 Jonsson, Rolf, (1997) s. 101 - 104
Idrottshögskolan har funnits sedan 1985 och hade 1997 fem idrotter inom sitt ansvarstagande: längdskidåkning, skidorientering, alpin skidåkning, orientering samt medel- och långdistans-löpning. Utvärderingen, som gjordes 1996 – 97, omfattade 61 idrottsstudenter. Det genomför-des intervjuer med 28 lärare, och det fanns ett jämförelsematerial i form av 292 ”vanliga” stu-denter vid Högskolan i Dalarna32.
Lite förvånande visade denna studie att 66 % av idrottsstudenterna läste på helfart, då man kanske kunde förmoda att det skulle vara svårt att kombinera heltidsstudier med en elitsats-ning på sin idrott. Resultaten visade också att 57 % av idrottsstudenterna ansåg sig ha tillräck-ligt med tid till sina studier, medan bara 37 % av de vanliga studenterna ansåg samma sak. Närvaron vid icke obligatorisk undervisning var dock betydligt lägre hos idrottsstudenterna. Anledningen till att idrottsstudenterna valde heltidsstudier var dels att de ville genomföra sina studier under normal tid, men det var också en ekonomisk fråga. CSN (Centrala Studiestöds Nämnden)tillät nämligen inte fullt studiemedel om man valde en längre studietakt, och utvär-deringen visade att 65 % av idrottsstudenterna var helt beroende av studielånen för att klara sitt uppehälle33.
När det gällde idrottsstudenternas målsättningar var de fördelade med 21 % som hade interna-tionell elit som mål, 57 % hade nainterna-tionell elit, och 21 % hade personlig utveckling som sina målsättningar. Jonsson drar här en slutsats att ca. 25 % av idrottsstudenterna inte är elitsatsan-de, eftersom han menar att detta skulle innebära en målsättning som var minst satt att nå landslagsnivå. För att jämföra studieresultaten mellan idrottsstudenter och ”vanliga” studenter tittade Jonsson på ”erhållna poäng i procent av det poängtal studenten anmält sig till och
re-gistrerats sig för en viss termin”. Även här visade det sig att ju mer ”fri tid” till att planera
sina studier den idrottssatsande studenten hade, desto närmare kom denne den ”vanliga” stu-denten i procent av klarade studier. I de program som krävde mycket obligatorisk närvaro och praktik, hade idrottsstudenten sämre resultat än jämförelsestudenterna34.
I sin sammanfattning av studien kommer Jonsson fram till att kombinationen mellan högsko-lestudier och idrottssatsning är svåra att genomföra, då både antal platser och geografiska valmöjligheter är kraftigt begränsade. Han menar också att det finns ett stort samordningspro-blem mellan olika institutioner som är involverade i utbildningsverksamheten. Framförallt att
32 Ibid. s. 102 33 Ibid. s. 103 34 ibid. s. 104
idrottsstudenterna inte kunde få en förlängd studietid med bibehållen finansiering, såg han som ett stort hinder35.
3. Teorier.
3.1 Sociologiska perspektiv och teorier.
3.1.1 Perspektiv
Strukturalism är ett ganska vanligt perspektiv inom sociologin och det bygger på att den
soci-ala miljön, dess struktur och organisation, strukturerar upp individens handlingar såsom: atti-tyder, relationer, aktiviteter och värderingar. Inom detta breda perspektiv finns det sedan två olika varianter – konsensus och konfliktperspektivet. Sociologerna som arbetar utifrån konsen-susperspektivet vill analysera ”ordningens problem” i samhällena, och de anser att skillnader mellan olika samhällen har sin grund i olika strukturella och kulturella uppbyggnader. Detta antagande har under de senaste decennierna lett fram till ytterligare ett analyssätt som fått be-nämningen strukturfunktionalism36. Sociologer som använder strukturalistiska antaganden tar hjälp av frågeformulär och surveymetoder. För att sedan samla in data i olika tabeller för ana-lyser, oftast framställda av matematiska uträkningar37.
Nämnda strukturalistiska perspektiv studerar det sociala livet och samhällen på en makronivå, även om det går att använda sig av dessa metoder på smågrupper eller mikronivå. De
interak-tionistiska studierna är däremot en direkt koppling till individen – mikronivån i samhället.
Dessa studier lägger tonvikten på individernas synvinkel av olika sociala handlingar, hur des-sa själv tillskriver och uppfattar uppkomna des-samhällsfrågor Detta perspektiv vilar på antagan-den att samhället i sig själv skapar det sociala livet genom interaktionsprocesser som uppstår mellan samhällsmedlemmarna. För att få fram sina forskningsdata använder sig interaktionis-terna oftast av intervjuer och observationer av individer på nära håll38.
Anledningen till att jag redogör för ovannämnda sociologiska perspektiv, är att jag anser des-sa överensstämmer med mitt tillvägagångssätt i min undersökning.
35 Ibid.
36 Cuff, E.C & Payne, G.C.F, [RED]. (1979). s. 38 37 Ibid. s. 32
3.1.2 Sociologiska teorier inom idrotten
Enligt Donnelly fanns det från början två olika skolor av sociologiska teorier, med olika syn-sätt och infallsvinklar för att studera samhället och dess individer. Dessa två teorier benämner Donnelly som agency theories och structure theories. Agency hänvisar till individen och den-nes frihet att utifrån sin egen vilja kunna agera därefter. Structure är däremot ett synsätt som hävdar att individens agerande och beslutsförmåga är styrd av de sociala krafter och strukturer som existerar i individens samhälle39. Dessa två olika teorier har dock en förmåga att vilja mötas och senare sociologiska teoretiker har även försökt att sammankoppla dessa. Det har dock visat sig vara mycket svårt på grund av den komplexitet som råder i ett modernt samhäl-le.
Inom utveckling kring sociologiska teorier och idrotten kan man upptäcka tre distinkta faser:
reflektion, reproduktion och resistens. I min undersökning koncentrerar jag mig på de två
förstnämnda. Reflektionsteorin innebär att man antager att idrottens värld är en reflektion, el-ler spegel, av samhället i sig. Detta synsätt har en förmåga att hoppa mellan ett interaktionis-tiskt och ett strukturalisinteraktionis-tiskt antagande. Talcott Parsons är förespråkare till strukturfunktiona-lism som har tydliga tecken på just detta hoppande, och bl.a. så kan man urskilja det när man går från individ till sociala institutioner såsom t.ex. skolor. Efterhand ansåg man dock att re-flektion inte räckte som förklaring till sambandet mellan idrott och samhället. Men eftersom det ansågs förklara ett status quo, eller ”lika-förhållande”, mellan idrotten och övriga samhäl-let, ansågs det vara ett viktigt steg för utvecklingen av studierna i ämnet40.
Den andra teorin, reproduktion, anses som en dynamisk men envägs- karaktiserande teori. De teoretiker som inte nöjde sig med reflektionens status quo mellan idrotten och samhället, fann andra teorier att ta till, och man fann dem i europeiska sociologiska teorier. Europeiska neo-Marxister hävdade att idrotten skapade individer som blev hämmade i sitt arbete och dessut-om visade klara indikationer på att bli starkt individualistiska. Gendessut-om denna teori kunde teo-retikerna säga att idrotten inte bara reflekterade delar i samhället, såsom kapitalismen, utan även återskapade (reproducerade) den. Själva idén från teorin om reproduktion anses dock komma från Pierre Bourdieus arbete kring utbildningar. I detta arbete hävdade Bourdieu att
39 Donnelly, Peter, (2003), s. 12 40 Ibid. s.19
det franska utbildningssystemet reproducerade den sociala klass-strukturen i det franska sam-hället41.
I min egen studie tänker jag göra jämförelser mellan reflektion och reproduktionsteorierna, i olika avseenden. Men för att göra detta anser jag att en redogörelse av Pierre Bourdieu och hans tankar i sociologiska termer, tillsammans med hans olika begrepp, är nödvändig.
3.1.3 Bourdieu
Pierre Bourdieu (1930 – 2002), är bl.a. känd för sitt sätt att kombinera en teoretisk begrepps-utveckling42 med empiriska undersökningar till sin hjälp. Hans litterära verk är omfattande och kan delas in i fyra delar. Dessa olika delar kan sammanfattas som: etnografiska studier där Bourdieu tar upp begreppen symboliskt kapital och praktiskt förnuft; studier av distink-tion, smak och social differentiering som innefattar rummet av sociala positioner, kapital och
habitus; utbildningssystemet i Frankrike med reproduktion och symboliskt våld; samt studier
av bildkonst och litteratur med begreppen fält, doxa och illusio43.
Själva begreppet habitus användes för första gången i en essä 1935, body techniques, av den franske antropologen Marcel Mauss (MacAloon, 1988. p.150). Bourdieu nämner habitus för första gången i sin bok La distinction. Critique sociale du judgement (Distinktion. En socio-logisk kritik av omdömesfrågan 1979), och detta är förmodligen en av de mest kortfattade de-finitionerna av habitus. Förklaringen till habitus är nedskriven i en fotnot:
”It expresses first the result of an organizing action, with a meaning close to that words such as structure; it also designates a way of be-ing, a habitual state (especially of the body) and, in particular, a predisposition, tendency, propensity or inclination”. (p.152, footno-te 2).44
Sedan dess har det funnits många som har tolkat Bourdieus begrepp i betydligt större och vi-dare utläggningar. Bland annat Margaretha Järvinen utrycker habitus som: ”…är den
41 Ibid. s.20
42 Ordet begrepp är i detta sammanhang ett verktyg som sociologer använder sig av för att vi lättare skall kunna
förstå sammanhangen i deras resonemang och teorier: Cuff, E.C & Payne, G.C.F, [RED]. (1979). s. 18.
43 Järvinen, Margaretha, (2003), Pierre Bourdieu. I: Andersen Heine & Kaspersen, Lars Bo [RED.] (2003), Klassisk och modern samhällsteori, Kap. 20
44 Tomlinson, Alan, (2004). Pierre Bourdieu and the Sociological Study of Sport: Habitus, Capital and Field. I:
rade principen som omvandlar den sociala positionens relationella karakteristiska till de po-sitioneringar som kännetecknar en viss livsstil”45. Richard Giulianotti tolkar det som att det
beskriver det socialiserade subjektet av människorna, som representerar klassystemet vilket formar människornas: praktiker, värderingar, vanor, ”smaker” och den kroppsligt tekniska färdigheten46. Men oavsett vilka olika tolkningar som gjorts, kan habitus sägas vara en förbin-delselänk mellan de mentala och sociala strukturerna, eller om man så vill: aktörernas val och positioner i det sociala rummet47. Det är ett resultat av människornas inneboende värderingar och sätt att vara, skapade genom kollektiva minnen och sociala erfarenheter. Habitussystemet är en varaktig men föränderlig disposition där människor tillåts orientera sig, tänka och handla i den sociala verkligheten48.
Kapital delade Bourdieu först upp i tre kategorier. Socialt kapital menade Bourdieu vara de
resurser en individ får i arv från sin familj eller om individen ingår i en grupp som har dessa resurser. Som exempel tog han upp de mäktiga familjerna i Frankrikes societet och om man tillhör denna skara får individen en ingång till ett mycket användbart kontaktnätverk49.
Kultu-rellt kapital är tillgångar, resurser och förtrogenhet till t.ex. teater, konst, litteratur eller
språk50. De agenter som kan införskaffa sig kulturellt kapital hemifrån eller har lärt sig det från skolan, har inträde till samhällets maktsfärer med dess objektiva former av teorier, böcker eller olika slags tekniker. Ekonomiskt kapital är precis som det antyder en tillgång till materi-ella eller ekonomiska resurser, men även de som får access till kännedomen om de ekonomis-ka spelreglerna, räknas till dem som besitter ett ekonomiskt ekonomis-kapital51. Bourdieu hävdar att en skillnad mellan dessa två sistnämnda kapital, kulturellt och ekonomiskt, är att de inte har samma intressen inom sina konkurrenssystem52.
Utifrån dessa tre kapital kan sedan en övergripande kapitalform skapas. Detta kapital, det
symboliska kapitalet, innefattar anseende och prestige och det uppstår när de andra tre
kapita-len anses vara legitima i ett speciellt fält. Det är också ett annat ord för distinktion, dvs.
resur-ser av alla de slag som kan användas av en grupp för att skapa sig försprång i relation till en
45 Järvinen, Margaretha, (2003), s. 410
46 Giulianotti Richard, (2005), Sport a critical sociology. s. 156 47 Järvinen, Margaretha, (2003),
48 Uebel, Maja (2006)”Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna”. s. 26. citerat från Broady, Donald (1990): So-ciologi och epistemologi, s. 228.
49 Järvinen, Margaretha, (2003), s. 409
50 Uebel, Maja (2006)”Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna”. s. 26. citerat från Broady, Donald (1990): So-ciologi och epistemologi, s. 171.
51 Järvinen, Margaretha, (2003), s. 409 52 Ibid. s. 417
annan grupp53. Exempel kan vara att elitidrottstalanger har ett starkt symboliskt kapital i vis-sa kretvis-sar medan de kan uppfattas som totalt obetydliga inom andra.
Begreppet fält utvecklade Bourdieu i det fjärde huvudtemat av sin litterära produktion, då han analyserade studierna av litteratur och bildkonst54. Bourdieu förklarar fält som ett föränderligt område av en grupp människor eller institutioner. Vilka är autonoma och har en egen specifik konstellation av kapital, och som strider för ”sin sak” gemensamt mot andra fält och omvärl-den55. Bourdieu definierar fält genom:
”…vilka vinster kampen står om och vilka specifika intressen som
finns, och dessa kan inte reduceras till de specifika vinster och in-tressen som står på spel i andra fält”.
Kamperna Bourdieu talar om är vem som skall ha monopol på den specifika auktoritet, det
le-gitima våldet, som är karaktäristiskt för just det fältet. Bourdieu vill med detta säga att
kam-pens innehåll är om man inom fältet skall bevara eller förändra fördelningen på kapitalet som för stunden existerar inom detta56. Han påpekar också att det finns mindre synliga egenskaper inom fältet, och detta är den objektiva samhörighet som ligger under alla stridigheter. Det är människorna som är knutna och engagerade i ett fält och deras gemensamma intressen som skapar denna samhörighet, och därigenom också fältets själva existens57.
Varje fält har sedan sin egen speciella doxa. Detta begrepp är de, oftast osynliga, undermed-vetna regler som alla är medundermed-vetna om. Ett slags common sense tillstånd eller det begrepp som Bourdieu kallar praktiskt förnuft. Doxa kan vara fältets s.k. trumfkort, spelregler eller förbud och de bevaras genom intagningar från examenskrav, rekommendationer etc. I alla fält, (konstnärliga, vetenskapliga eller ekonomiska), finns alltid en kamp mellan de som är etable-rade och nykomlingarna. Denna kamp går ut på att de etableetable-rade som redan har nått sitt max av status vill bevara status quo, medan nykomlingarna vill göra förändringar för att på detta sätt skaffa sig erkännande och status. Kampen innebär inte bara positionsplaceringar utan kan även vara en kamp om vilket kapital som skall dominera58. Agenternas sätt att vara och bete sig har också fått ett begrepp av Bourdieu, illusio. Detta begrepp betyder att man är ”med i
53 Järvinen, Margaretha, (2003), s. 406 54 Ibid. s. 416.
55 Broady, Donald: Inledning: en verktygslåda för studier av fält, s. 2 56 Bourdieu, Pierre, (1984). Kultur och kritik. s. 128
57 Ibid. s. 129
matchen”, tar det på allvar och upplever en känsla av att vara med. En känsla som kan få agenterna att glömma det är ett spel, även om där pågår hårda stridigheter. Att delta, göra upp-ror och utmana, innebär att agenten bryr sig och tycker att fältets existens är värt att kämpa för. Om spelets illusio skulle brytas, om agenterna inte anser det vara värt mödan, är det likty-digt med fältets undergång59.
Det som är grundläggande för begreppet rum anser Bourdieu vara skillnaden, eller ett avstånd. En mängd av skillnader (hos en agent eller en grupp) som samtidigt har ett yttre förhållande med varandra och definieras genom deras ömsesidiga exterioritet. Det sociala rummet är kon-struerat så att agenterna och grupperna är fördelade efter positioner och efter de två differenti-eringsprinciperna ekonomiskt- och kulturellt kapital60. Bourdieu har gjort en modell:
Figur 1.61
59 Ibid. 419
60 Bourdieu, Pierre, (1995). Praktiskt förnuft – Bidrag till en handlingsteori. s. 16
61 Denna modell är hämtad från Gillberg, Lena & Nordmark, Dagny (2004), Folkbiblioteket i vardagslivet - En studie av folkbibliotekets betydelse för människor i vardagen. Gillberg & Nordmark refererar från: Rummet för sociala positioner. (Förenklad modell av originalmodellen i Bourdieu, Pierre, La distinction. Minuit, Paris 1979,
Bourdieu anser att i dessa sociala rum, med sina skillnader av olika klasser, existerar det ett virtuellt tillstånd som måste skapas. Dessa indelningar som skapas och konstrueras av agen-terna, både individuellt och kollektivt, görs inte i ett socialt tomrum utan den position som in-tas styr också föreställningarna och ställningstagandet om rummet skall bevaras eller omvand-las62. Enligt Bourdieus modell består den dominerande klassen av två olika huvudkategorier. De som besitter stora mängder av antingen kulturellt kapital (t.ex. universitetslärare, högst upp till vänster i modellen), eller av ekonomiskt kapital (längst upp till höger i form av t.ex. företagsledare). De med liten mängd av samlat kapital är, enligt Bourdieu, bl.a. bönder och olika yrken från arbetarklassen. Bourdieu säger vidare att de agenter som har positioner närma varandra, har också lättare att mötas. Dessa agenter eller grupper har en större sannolikhet att kunna förenas och komma överens63. Bourdieu anser det sociala rummet vara så viktigt att han skapade ett citat kring begreppet:
”Det sociala rummet omsluter mig som en punkt. Men denna punkt är
en ståndpunkt, grunden till en uppfattning bildad utifrån en punkt i det sociala rummet, till ett perspektiv som till en form och innehåll be-stäms av den objektiva position utifrån vilken den intas. Det sociala rummet är verkligen den första och sista verkligheten, eftersom den ytterst bestämmer de föreställningar som de sociala agenterna kan bilda sig av det”.64
Detta sociala rummet beskriver Bourdieu också med andra ord som ett fält, ett kraftfält med strider för omvandlingar eller bevarande, vilket är hela existensen kring den sociala världen65. Det sista begreppet av Bourdieu som jag skall ta upp är egentligen det jag förde in er på från början, nämligen reproduktion. Hela det tredje huvudtemat i Bourdieus litterära verk tilldelas utbildningssystemet i Frankrike, och om den selektion som skolan och universiteten bedriver. Han menar att överförandet av det kulturella kapitalet endast gynnar de rättmättiga, dvs. de som redan finns högst upp i de två dimensionernas (kulturella och ekonomiska kapitalet) hie-rarki, och på detta sätt reproduceras klassamhället till det tillstånd det redan befinner sig i66. Bourdieu anser att det finns två olika typer av reproduktionsmekanismer och att det är
62 Bourdieu, Pierre, (1995), s. 23 63 Järvinen, Margaretha, (2003), s. 409
64 Ibid. s. 24. Citat är ursprungligen en modifiering av Pascal´s citat: ”Världen griper och uppslukar mig som en punkt, men jag begriper den”.
65 Ibid. s. 45
nationen av dessa som bestämmer reproduktionssättet. Även om det pågår förändringar inom det sociala rummet och fältet utbildningssystem, så leder båda dessa mekanismer till att beva-ra strukturen inom detta fält. De två olika reproduktionsmekanismerna är familjernas stbeva-rategi- strategi-er och utbildningssystemets specifika logik. De sammanslutningar familjstrategi-erna utgör strävar ef-ter att behålla sin sociala status och detta är, enligt Bourdieu, bakgrunden till de olika repro-duktionsstrategierna: giftermål och arv; barnafödande; ekonomiska strategier; samt utbild-ningsstrategier67. Utbildningssystemets processer fungerar i det fördolda och på så sätt kan det inte uppfattas som en maktutövning, och eftersom det inte är en synlig maktutövning myntar Bourdieu begreppet symboliskt våld68.
Efter denna resumé av sociologiska tillvägagångssätt, olika teorier och Bourdieus begrepp, skall jag så informativt som möjligt beskriva de institutioner, grupper och agenter, som jag anser berör min undersökning.
3.2 Kunskapssamhället.
3.2.1 Industrisamhället Vs. Kunskapssamhället.
Redan 1997 skrev Christer Wigerfelt, ansvarig utgivare för nättidningen Alba, artikeln
”Kun-skapssamhället – en kulturrevolution”69. Han menade att övergången från industrisamhället
till kunskapssamhället innebar bl.a. en förflyttning av fokus från kvantitet till kvalitet. Från att industrisamhället besuttit en logik som innehöll: uppdelning, sortering, kvantifiering, förut-sägbarhet och exploatering. Där i stort sett allt var mätbart och kunde värderas (inte minst inom utbildningens, och framförallt skolans värld och dess betygsystem). Så kräver kun-skapssamhället bildning och en kreativitet som både är individuell och kollektiv. När olika kunskaper och erfarenheter möts, utvecklas kollektiv kreativitet och dynamiken får näring av skillnader och inte som tidigare genom likheter70.
I industrisamhället placerades individen in i roller i samhället, som endast utnyttjade dennes kapacitet till en viss del. I motsats till denna homogenitet och utbytbarhet tar man i kunskaps-samhället tillvara på individens kreativitet och kunskap, som i sin tur genererar en ökad kol-lektiv kreativitet. En förutsättning för att systemet, och individen, skall lyckas är att ge indivi-den sin personliga utveckling stort utrymme. Därför frågar sig Wigerfelt om
67 Bourdieu, Pierre, (1995). Praktiskt förnuft – Bidrag till en handlingsteori. s. 31 68 Järvinen, Margaretha, (2003), s. 415
69http://www.alba.nu/Alba_7_97/kunskaptre.html 70 Ibid.
lets logik av rangordning och kvantifiering, med tillhörande betygsfixering i utbildningsavse-endet, har relevans i kunskapssamhället71.
Andra stora förändringar, enligt Wigerfelt, är att under industrisamhället var det höga tempot och farten en avgörande faktor, som i sin tur även skapade svårigheter för eftertanke. Det var hela tiden en strävan att försöka nå framtiden, medan kunskapssamhället kännetecknas av att ha en stark förankring i nuet72.
Wigerfelts påståenden 1997 står sig bra sju år senare (2004-03-10) när IngMarie Ahlstrand skriver en artikel, ”Utbildningsakademins avsiktsförklaring, 2000-talet – kunskapens
århund-rade”73, på Lärarnas Riksförbunds (LR) hemsida. Ahlstrand skriver: ”Kunskapen måste främst vara till för individen, men genom att enskilda människor lär, så lär hela samhället och allas livschanser kan förbättras. Kunskapen är, nu mer än någonsin, samhällets stora projekt som alla måste ges chans att deltaga i efter sina förutsättningar och behov”.
Ahl-strand menar också att skolans viktigaste uppgift i kunskapssamhället är att skapa en logik om ett livslångt lärande, genom att skapa förutsättningar för individerna att utveckla sina anlag och intressen på ett så maximalt sätt som möjligt74.
I och med att vi kan se samma idéer och påståenden med en intervall på sju år, kan vi också konstatera att processen, som kunskapssamhället innebär, tar sin tid att genomföra. Å andra sidan är det kanske inte att förvänta annat när det handlar om ett paradigmskifte, inte ens med dagens hypersnabba teknologi till hjälp.
3.2.2 EU och kunskapssamhället.
När det gäller begreppet livslångt lärande så stöter man på det inom EU redan 1995. Detta år tog EU kommissionen fram en s.k. vitbok som hette ”Lära och lära ut – på väg mot
kunskaps-samhället”. Vitböcker är handlingar framtagna av Europeiska Kommissionen, innehållande
förslag till åtgärder som EU länderna gemensamt kan utföra. Dessa handlingar är en officiell sammanställning och förslagen utgör ett instrument för att kunna genomföra förslagen på oli-ka specifioli-ka politikområden75. 71 Ibid. 72 Ibid. 73 http://www.lr.se/lrweb/home.nsf/indexfrmset?readform&Url=http://www.lr.se/lrweb/Home.nsf/ByKey/KDAN-5WXGT2!OpenDocument 74 Ibid. 75http://europa.eu.int/documents/comm/index_sv.htm
År 2000 hade Europeiska rådet76 ett möte i Lissabon och Europeiska Gemenskapernas Kom-mission tog senare samma år fram ett arbetsdokument, ”Memorandum om livslångt
läran-de”77. Syftet med memorandumet78 var att inleda en debatt, omfattande hela EU, om hur ge-nomförandet av ett livslångt lärande skulle kunna gå till. För såväl enskilda individer som för offentliga eller statliga institutioner I detta memorandum nämns att det inom medlemsstaterna och kommissionen har fastställts en definition av begreppet livslångt lärande som säger:
”…omfattande all meningsfull inlärningsverksamhet som bedrivs fortgående med syftet att förbättra kvalifikationer och kunskap”79.
Kommissionen drog slutsatsen att Europa tagit steget in i kunskapsåldern, vilket också medför förändringar i etablerade beteendemönster och individuella anpassningsmönster. Det bekräftas också att om EU skall få en lyckad övergång till ett kunskapsbaserat samhälle, med tillhöran-de kunskapsbaserad ekonomi, är inriktningen på ett livslångt lärantillhöran-de en förutsättning. Kom-missionen ansåg också att livslångt lärande måste bli en ledsagande princip, och inte längre enbart vara en aspekt på allmän och yrkesinriktad utbildning. Denna vision ville kommissio-nen se som en verklighet under årtiondet mellan 2000 och 201080. Kommissionen tar upp två viktiga skäl till att det fanns en hög prioritering av livslångt lärande inom den Europeiska uni-onen:
• Europa har förflyttat sig mot ett kunskapsbaserat samhälle och en kunskapsbaserad
ekonomi. Att ha tillgång till en dagsaktuell information och kunskap, tillsammans med motiveringen och färdigheterna att använda dessa resurser på ett klokt sätt för en själv och hela samhället blir mer än någonsin nyckeln till att stärka Europas konkur-renskraft och förbättra arbetskraftens anställbarhet och anpassbarhet.
• Dagens européer lever i en värld som är såväl socialt som politiskt komplex. Mer än
någonsin tidigare vill människor kunna placera sina liv, de förväntas samverka aktivt i samhället, och de måste lära sig att leva positivt med kulturell, etnisk och språklig mångfald. Utbildning i bredaste bemärkelse är nyckeln till att lära sig och förstå hur man ska möta dessa utmaningar.
76http://consilium.eu.int/showPage.asp?id=429&lang=sv&mode=g
77http://www.minedu.fi/julkaisut/Research_in_Finland/pdf/Komissio_elinik_sv.pdf 78 Skriftliga sammanfattningar av synpunkter på en fråga.
79http://www.minedu.fi/julkaisut/Research_in_Finland/pdf/Komissio_elinik_sv.pdf. s. 3 80 Ibid.
De ansåg att ovanstående skäl var två lika viktiga mål för att genomföra ett livslångt lärande. Detta för att främja anställbarhet och ett aktivt medborgarskap81. Kommissionen kommer också fram till att alla beståndsdelar i en övergång till kunskapssamhället är av yttersta vikt, och dagsaktuell information, kunskap och färdigheter står högt i kurs82. I detta memorandum nämns det också att kommissionen har för avsikt att utarbeta en rapport i avseende av en kommande debatt kring ämnet.
Denna rapport mynnades ut i en resolution från Europaparlamentet83, ”lära och lära ut – på
väg mot kunskapssamhället”. I denna resolution kommer man fram till en del intressanta
synpunkter och konklusioner. Bland annat så konstaterar man att de snabba nya tekniska för-ändringarna i samhällena även innebär att det krävs ett ständigt lärande som håller sig ajour med innovationerna, med andra ord blir man idag aldrig utlärd. Kunskapen behöver ständigt förnyas och det skall sammankopplas med tidigare nämnda vitbok. Det framställs också att vitboken var ett ambitiöst sätt att försöka få skolor och företag att komma närmre varandra. Den uppmuntrade staterna att investera i utbildningar till EU: s medborgare, samt att den spe-lade en viktig roll för staternas medvetande om den ökade kunskapsekonomin. Däremot anses det att vitboken hade missat vikten av den framskridande informationsteknologins betydelse för utbildningens utveckling84.
3.2.3 Sverige och kunskapssamhället.
Om vi ponerar att Sverige är i en fas av ett kunskapssamhälle borde detta innebära att ungdo-marna blir medvetna om det, och att de då bör utbilda sig mer än förr. Detta kan också påvisas i en rapport från Ungdomsstyrelsen (1998). I denna värderingsstudie som bestod av en omfat-tande enkätundersökning av 4000 ungdomar, kom det fram att de ungas framtidsplaner starkt präglades av studier. Nästan 60 % av ungdomar i åldern mellan 16 och 29 år nämner att deras studieplaner är att genomgå en eftergymnasial utbildning innan de fyllt 35 år. I samma grupp studerade 90 % av dem på heltid i gymnasium, högskola, universitet eller någon annan form av studier (t.ex. på Komvux)85.
81 Ibid. s. 5 82 Ibid. s. 8
83http://europa.eu.int/eur-lex/pri/sv/oj/dat/2002/ce034/ce03420020207sv01490153.pdf 84 Ibid. punkterna F, I, J och K.
85 Pleiborn Maria, Bernow Roger & Strömquist Ulf, (1998), Ny tid – Nya tankar? Ungdomars värderingar och framtidstro. s. 118
Sverige deltar tillsammans med 45 andra europeiska länder i ett samarbete för att genomföra ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning, European Higher Education Area86.
Grunden för detta samarbete ligger i den s.k. Bolognaprocessen, som är en deklaration vilken undertecknades 1999, och Sverige har ingått i denna process sedan starten. Bolognaprocessen har tre övergripande mål:
1. att främja rörlighet
2. att främja anställningsbarhet
3. att främja Europas konkurrenskraft/attraktionskraft som utbildningskontinent Dessa mål är sedan uppdelade i sex ytterligare mål, vilka har som syfte att vara operativa.
1. Införande av ett system med tydliga och jämförbara examina
2. Införande av ett system som huvudsakligen består av två utbildningsnivåer 3. Införande av ett poängsystem
4. Främjande av rörlighet
5. Främjande av europeiskt samarbete inom kvalitetssäkring
6. Främjande av den europeiska dimensionen i högre utbildning87
En del av ovanstående mål är redan genomförda, bl.a. så bifogas ett Diploma Supplement till alla som klarar sin högskoleexamen i Sverige idag. Även rörligheten bland studenterna har ökat och inom OECD88 (Organization for Economic Co-operation and Development) är där en tydlig trend som säger att vi går mot en allt mer internationaliserad högre utbildningsnivå. Inom OECD tillhör Sverige ”topp fem” bland de länder som expanderar mest när det gäller att ha utbytesstudenter från andra länder89.
86http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_07_UF100OP0501.pdf s. 74 87http://www.regeringen.se/sb/d/1895/a/12627
88http://www.oecd.org/home/0,2987,en_2649_201185_1_1_1_1_1,00.html
Antal registrerade studenter i Sverige 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 1984/85 1994/95 2004/05 Sveriges statistik visar att i början
på 1990-talet hade en tredjedel av befolkningen en förgymnasial utbildning och endast en tiondel hade en eftergymnasial90. I takt med kunskapssamhällets intåg ändrade sig dessa siffror rätt så drastiskt. Vi kan se på diagrammet
att mellan åren 1985 och 2005 har där varit en konstant stigning av registrerade högskolestu-denter. Trots detta diagrams syn på en tydlig jämn stigning91, så är det framförallt under den sista tioårs- perioden som Sverige har haft en kraftig utbyggnad av högskolan. Sverige är ett av de länder i hela världen som har flest registrerade studenter på högskolenivå. Var tredje person mellan 25 och 64 år hade 2003 en högskoleutbildning. Genomsnittet för OECD var på 24 % och det var endast tre länder före Sverige i statistiken (Kanada, USA och Japan)92. Ett år senare fanns det fler högutbildade i Sverige än vad det fanns lågutbildade93. I framtiden förväntas det också att åtta av tio svenskar kommer att påbörja en högskoleutbildning under sin livstid. Svenskarna har en relativt hög ingångs- ålder till högskolestudierna (ligger i topp tillsammans med Nya Zeeland och Island). Anledningar som nämns kunna vara skäl till detta är: att efter gymnasietiden reser många svenskar i utlandet; många väljer att först jobba några år innan de fortsätter med sina studier; en del behöver komplettera upp sina gymnasiebetyg först; en annan orsak är militärtjänstgöring; det svenska systemet uppmuntrar till studier för äldre personer94.
90http://www.scb.se/templates/pressinfo____137233.asp 91Källa SCB (Statistiska Central Byrån),
http://www.scb.se/statistik/UF/UF0205/2005A02/Web_GR1_RegUnivKon.xls
92http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_07_UF100OP0501.pdf s. 75 93http://www.scb.se/templates/pressinfo____137233.asp
94http://www.scb.se/statistik/_publikationer/UF0526_2005A01_BR_07_UF100OP0501.pdf s. 78
Hur ser det då ut i Malmö, den region som jag koncentrerar min studie till? Ja innan den 1 juli 1998 hade Malmö en Vårdhögskola med ungefär 1000 registrerade studenter om året, men just nämnda datum
var startskottet för en formell inrättad högskola i Malmö. Detta år höjdes registrerade studen-ter från 1124 till 7903, men detta var bara början. Det fortsatte att vara i stort sett en stigande population med ca. 2000 studenter vart år fram till och med år 2003/2004. Detta år fanns det 17046 registrerade studenter95 på Malmö högskola. Det kom en nedgång för året 2004/2005 (15646 studenter). Denna var dock temporär då det idag, enligt Malmö högskolas hemsida, finns över 20 000 studenter96.
Med denna presentation av kunskapssamhället i Sverige och Europa, vill jag ta med mig in-formationen in i resultatavsnittet av mina elevintervjuer, där jag ställer frågan till deras moti-vation för fortsatta studier, men också givetvis in i diskussionsavsnittet.
4. Resultat.
4.1 Malmö Idrottsakademi, MIA.
4.1.1 Starten
Upprinnelsen till pilotprojektet Malmö Idrottsakademi (MIA), kan sägas vara när Skånes Id-rottsförbund tillsammans med Svenska Golfförbundet motionerade om ”Förbättrade villkor
för kombinationen elitidrott och postgymnasial utbildning”, på RF-stämman 2001. Vid denna
stämma tillsattes också en utredning med benämningen ”Elitidrott och Studier – En
förutsätt-ning för individuell utveckling och nationell framgång”. Detta medförde att på nästa
RF-stämma (2003), föreslog RF att påbörja pilotprojekt med några av sina SF och institutioner på eftergymnasial nivå, för att pröva sig fram till en utveckling av nya strukturer inom området. De föreslog också att Elitidrottsrådet skulle få i uppdrag att tillsammans med regionala elitid-rottscentrum (EIC), förbättra och vidareutveckla redan befintliga klusterstrukturer omkring elitsatsning och eftergymnasiala studier. På stämman 2003 presenterade också Elitidrottsrådet 95http://www.scb.se/statistik/UF/UF0205/2005A02/Web_GR1_RegUnivKon.xls 96http://www.mah.se/templates/Page____28.aspx 0 5000 10000 15000 20000 1998/99 2000/01. 2002/03. 2004/05. Antal registrerade studenter, Malmö Högskola
att stora resurser hade satsats på RIG-verksamheterna men att det hade tappats mark när det gällde idrott på eftergymnasial nivå. Rådet ansåg att även om dåvarande system bibehölls, så fanns det möjligheter att pröva nya vägar. För att en utveckling verkligen skulle komma till stånd ansåg de också att en mer individualiserad utveckling med lokala alternativ var nödvän-diga. Rådets fjärde anmodan var att centrala insatser mot högskolenivå med stor sannolikhet skulle medföra större beredskap och förståelse hos lärosätena, för en mer anpassad utbildning till elitidrottarna97.
Dessa förslag innebar att RF initierade nio pilotprojekt inom ämnet idrott och studier, både på gymnasial och eftergymnasial nivå. Av dessa pilotprojekt, som skulle genomföras under peri-oden 2004 –2006, var det fyra gymnasiala inom idrotterna fotboll, ishockey, handboll och golf. Fem pilotprojekt tilldelades idrotterna friidrott, skidor, skidskytte och basket, samt ett pi-lotprojekt till EIC SYD98 (Elitidrottscenter Syd99). Detta projekt fick benämningen Malmö Id-rottsakademi och beviljades 800 000:- av RF för att driva ett projekt under perioden 2004.07.01 – 2006.06.30.
4.1.2 Uppbyggnad och organisation
Pilotprojektet Malmö Idrottsakademi, (som jag hädanefter enbart benämner som MIA), har en projektinriktning med formuleringen: ”MIA är en försöksverksamhet som ska pröva nya
ar-betssätt, finna olika modeller och metoder som öppnar för ett flexibelt och individualiserat stödsystem utifrån de olika behov olika idrotter har.” De tongivande värderingarna inom MIA
är: • Individen i centrum • Stort egenansvar • Helhetsperspektiv • Aktiv tränarmedverkan • Nydanande • Kontinuerlig SF-dialog
• Avstämningar med RF, SOK och Elitidrottsrådet100
97http://www.rf.se/files/%7B15088AD9-ACE9-44A9-9B3A-21546DFC998A%7D.pdf 98 Ibid.
99 Elitidrottscentrum finns som regionala sådana, och är en del i ett stödsystem för svensk elitidrott.
http://www.rf.se/eic/syd/files/{E3D1E585-560E-47AA-9079-3555F83952B5}.doc
