Lokala planer och program för Växjö kommun

3.3.1 Transportplan

Växjö kommun antog 2014 en transportplan som framhäver att biltrafiken behöver anpassas efter staden, inte tvärtom (Växjö kommun 2014). Ur transportplanen är det tydligt att trafiksystemet ska effektiviseras och bli mer hållbart. Den ytkrävande bilen måste bytas ut för att fler personer ska kunna förflyttas på samma yta som finns idag. För att frigöra kapacitet och att Växjö ska växa till en attraktiv stad behöver gång, cykel och kollektivtrafik få en positiv innebörd hos invånarna. Om inget görs kommer Växjö få en ohållbar situation, långa köer och tröghet i trafiken samt staden (Växjö kommun 2018a).

3.3.2 Åtgärdsvalsstudie

Åtgärdsvalsstudien är ett samarbete mellan Trafikverket och Växjö kommun. Studien är ett underlag för det långsiktiga arbetssättet som ska säkra stadens utveckling och vägnätets grundläggande funktion. Växjö kommuns ansvar är över invånarnas resor och färdmedelsval medan Trafikverket ansvarar för riksvägarna (Växjö kommun 2016).

3.3.3 Trafikplan 2030

Växjö kommun har skapat en plan över hur arbetet till en effektivare, hållbar och trafiksäkert transportsystem ska gå till i relation med kommunens transportpolitiska mål. Trafikplanen är till för att skapa en attraktiv stad med tydliga hållbara kvaliteter och regionala förbindelser och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser och buller orsakade av biltrafiken. Framförallt främja hälsan, tryggheten och säkerheten hos invånarna (Växjö kommun 2018a).

Ensambilåkandet är resurskrävande och ger trafikstockningar. Lösningen är genom att byta till mer effektiva transportmedel skapas mer kapacitet i staden. Problemet kvarstår dock för invånarna på landsbygden och i orter med gles kollektivtrafik där bilen förblir huvudfärdmedlet. De viktigaste regionala målpunkterna i Växjö är Länssjukhuset, Linnéuniversitetet, Växjö resecentrum och Växjö flygplats. Viktiga punkter som arbetet grundas på är att

• minska behovet för transporter,

• övergå från bil till gång, cykel och kollektivtrafik, • effektivisera de bilresor som finns,

• skapa trafiksäkert för trafikanter samt

• använda mer miljöanpassade fordon och drivmedel.

(Växjö kommun 2018a) Rapporten framhäver ur ett miljöperspektiv att det är viktigt att begränsa

framkomligheten för motorfordon. Genom att minska trafikflöden i staden höjs framkomlighetsaspekten för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Växjö kommun har som mål att minska andelen fordon för att svara mot miljömålen samtidigt som motortrafiksnätet behöver svara mot funktionsmålen vad gäller de krav samhället ställer på tillgänglighet och framkomlighet. Att öka andelen resor med mindre utrymmeskrävande fordon, såsom cykel och buss, kan det befintliga vägnätet utnyttjas bättre och undvika en utbyggnad av vägnätet av den anledningen (Växjö kommun 2018a).

Baserat på hur biltrafiken kommer att se ut i framtiden i en växande stad ska fokuseringen ligga på att placera bostäder och verksamheter som minskar resbehovet. Likaså att fler människor har tillgång till servicefunktioner

(livsmedelsbutiker, skolor, etc.) samt vara aktsam med åtgärder som ökar biltrafiken och ger nackdelar till gång-, cykel- och kollektivtrafiken (Växjö kommun 2018a). Fyra nya parkeringshus planeras i Växjös stadskärna för att öka tillgängligheten och säkerställa de ökade parkeringsbehovet en befolkningstillväxt kräver. Tanken är att gångstråk ska förstärkas till och från parkeringshusen.

“Platserna för de större parkeringsanläggningarna är välplacerade med hänsyn till infarterna till centrum och har det utrymme som krävs för att kunna expandera.”

Analyser har utförts som visar på att det finns hög beläggningsgrad vid dess pik, över hela 90 procent. Anledningen till att det har gjorts är för att kunna se hur framtidsperspektivet för vägnätet kommer att bli om Växjös befolkning ökar. Kommunens mål är att uppnå en befolkningsmängd på 100 000 invånare. Det resulterar i en ökning på 20 000 invånare vilket skulle leda till ett ansträngt vägnät med tanke på den fördelning av färdmedel som finns idag. Likaså skulle en befolkningsökning på 40 000 invånare öka antalet bilresor per dygn genom att uppgå mot 100 000 bilresor vilket skulle innebära ett väldigt ansträngt vägnät. För att undvika belastningen men samtidigt behålla målet om befolkningstillväxt måste invånarnas färdmedelsval och fördelning av dessa förändras (Växjö kommun 2018a).

3.3.4 Parkeringsstrategi och handlingsplan

Växjö kommuns parkeringsstrategi och handlingsplan syftar till Växjös framtidsperspektiv med avseende på parkeringsmöjligheter enligt

Hållbarhetsprogrammet 2030. Parkeringsutbudet i Växjö uppgår till 3 690 avgiftsbelagda parkeringar varav 2 532 är allmänna, 1 105 reserverade och 53 handikappanpassade. Inom centrum finns ytterligare fler parkeringsplatser som främst är reserverade för olika verksamheter (Löfberg 2015).

Efterfrågan av bättre parkeringsmöjligheter har studerats i strategi och handlingsplanen, där möjligheter att frigöra 1 433 parkeringsplatser för annat ändamål finns. Studien har gjorts för att stärka stadens karaktär, prioritera tillgänglighet, effektivisera markanvändningen, se över finansieringen av parkeringsverksamheter och utöka cykelparkeringar. Antalet parkeringar i

stadskärnan tillgodoser en stegvis förändring mot ett hållbart kollektivtrafikresande. Det innebär att fler invånare kommer att gå, cykla och välja kollektivtrafik för att transportera sig mellan sina målpunkter (Löfberg 2015).

I dagens infrastruktursystem är valmöjligheterna för boende på landsbygden i Växjö kommun begränsade. Det skapar problem för kollektivtrafiken eftersom cirka åtta procent av tätorternas ytor upptas av parkeringar och buller påverkade områden vid vägarna till staden. Växjö upptar större ytor i form av parkeringar och vägar i förhållande till antalet människor som förflyttar sig där. Genom att minska biltrafiken och styra parkeringarna med hjälp av avgift och tidsreglering kan det skapas tillgänglighet till parkeringsplatser. På så sätt tillgodoses behovet för de som verkligen behöver färdas med bil (Löfberg 2015).

3.3.4.1 Målbild av parkeringsutbudet i Växjö

I Växjö ger bilparkeringar en del av stadens tillgänglighet som vägt mot andra viktiga egenskaper. Genom att kartlägga nuläget och det önskade tillståndet kan en inriktning av lämpliga åtgärder beskrivas som utför en målbild för parkeringar i Växjö år 2050. I Växjös stadskärna finns bekvämt gångavstånd i och runt staden. Tillgängligheten av parkeringsplatser ökar attraktionen i stadskärnan eftersom Växjö expanderar och är i behov av parkeringsplatser (Löfberg 2015).

Beläggningsgraden av antalet parkeringsplatser i Växjös stadskärna undersöktes år 2015. Ur undersökningen redovisades den totala beläggningsgraden på samtliga inventerade parkeringsplatser, 3 637 platser uppgick till cirka 56 procent. Kommunen kan ta ut parkeringsavgift så länge mervärde är större och finns för invånarna i form av tillgänglighet och service. Betalningsviljan kommer att finnas så länge stadskärnan kan erbjuda ett rikt utbud av varor och tjänster än konkurrenterna (Löfberg 2015).