Att uppnå en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling är en problematisk situation för Sveriges tätorter. Bilen är idag det dominerande
färdmedlet och tenderar att öka i takt med att Sveriges befolkning ökar. Därmed blir bilanvändningen ett problem i städernas centrum eftersom bilen kräver utrymme och medför ökande utsläpp av klimatpåverkande gaser, en ökad trängsel, mer buller och försämrade boendemiljöer. Bilanvändningen behöver begränsas och minskas. Om mer utrymme görs för bilarna kommer användningen av bilen fortsätta att öka. Samtliga problem skulle kunna lösas genom att planera in pendlarnoder i Sveriges tätorter. Pendlarnoderna kommer utgöra en viktig länk för livet i regionen där en välutformad pendlarnod skapar en bättre upplevelse av resandet, ökad livskvalité för användarna samt en mer attraktiv miljö. En pendlarnod kopplar samman
människorna med platsen, staden och regionen.
Det är av stor vikt att en pendlarnod kan attrahera människor till platsen och att det finns ett underlag av människor som kommer att använda pendlarnoden. En pendlarnods användning beror på var den är placerad. Samtliga pendlarnoder är placerade utifrån följande aspekter:
• Placeras där högt inkommande och utkommande trafikflöde är som mest påfrestande utifrån trafikbelastning på vägar och pendlingsstatisk. • Placeras i utkanten av centrum.
Genom att placera pendlarnoder i utkanten av tätorterna minskas bilanvändningen i centrum och främjar istället människans hälsa och välbefinnande. Placeringen av pendlarnoderna sammankopplar även tätorterna med landsbygden vilket kan locka fler invånare till landsbygden. Pendlarnoderna är en förutsättning för att alla människor ska ha möjlighet att kunna ta sig till fritidsaktiviteter, arbete och studier oavsett vart de bor. Samtidigt frigörs stora ytor i centrum som kan utformas till gröna områden som uppmuntrar till en mer levande stad och fysisk aktivitet för människorna som bor i den. Samtliga pendlarnoder är placerade på obebyggd mark och för att möjliggöra placering av pendlarnoder måste mark reserveras för
framtiden.
En pendlarnods attraktion ökar i takt med vad den kan erbjuda. Att kunna erbjuda ett utbud av funktioner, tjänster och upplevelser är ett samband mellan
kollektivtrafiken och markvärdet. Det som skapar rörelse och liv i en pendlarnod är beroende på vad den kan erbjuda för funktioner och hur väl den är utformad.
Utformningen av pendlarnoden ska utgå ifrån den mänskliga skalan och deras behov för att kunna skapa attraktiva pendlarnoder.
Genom att skapa attraktiva pendlarnoder i Sveriges tätorter kan bland annat följande effekter uppnås:
• Minskat koldioxidutsläpp i centrum.
• Minskning av trafikstockningar, trängsel, restider samt kostnader för bilfärden.
• Minskar behovet av att resa med egen bil. • Mindre buller i centrum.
• En förbättrad luftkvalité. • En förbättrad folkhälsa.
För att uppnå Agenda 2030:s mål om bland annat begränsad klimatpåverkan, god bebyggd miljö, frisk luft och folkhälsomålen kan pendlarnoder planeras in i Sveriges tätorter och därmed bidra till arbetet framåt mot ett hållbart samhälle.
Referenser
Litterära källor
Adnan, M., Altaf, S., Bellemans, T., Yasar, A., Shaksuki, E. (2018). Last-mile travel and bicycle sharing system in small/medium sized cities: users’s preferences
investigation using hybrid choice model. Journal of Ambient Intellegience and
Humanized Computing. http://dx.doi.org/10.1007/s12652-018-0849-5
Aros-Vera, F., Marianov, V., Mitchell, J. (2012). P-Hub approach for the optimal park-and-ride faciality location problem. European Journal of Operational
Research. http://doi.org/10-1016/j.ejor.2012.11.006
Berg, J., Arby, H., Fredricson, M., Holmberg, P., Hult, Å., Jelica, D., Persson, S., Tufvesson, E. (2018). Kombinerade mobilitetstjänster på landsbygd och i mindre
tätorter – resultat från förstudien KomILand. VTI: Statens väg och
transportforskningsinstitut.
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1252359/FULLTEXT01.pdf [2019-04-16]. Bennet, A. (2012). Den bilfria staden – om hållbarhet och levnadsstandard.
https://stud.epsilon.slu.se/4882/1/bennet_a_121001.pdf [2019-04-16].
Boverket (2007). Mål- och planindikatorer som verktyg i fysisk planering. Exempel
från fyra kommuners utvärderingsarbete.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2007/mal_och_planin dikatorer_som_verktyg_i_fysisk_planering.pdf [2019-06-15].
Djik, M. & Montalvo, C. (2011). Policy frames of Park-and-Ride in Europé. Journal
of Transport Geography, 19(6), ss. 1106–1119.
Giles-Corti, B., Vernez-Moudon, A., Reis, R., Turrell, G., Dannenberg, A., Badland, H., Foster, S., Lowe, M., Sallif, JF., Stevenson, M., Owen, N. (2016). City planning and population health: a global challenge. The Lancet, 388(10062), ss. 2912–2924. Gustafsson, M., Lindén, J., Tang, J., Forsberg, B., Orru, H., Åström, S., Sjöberg, K. (2018). Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and
estimated health impacts. IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd. https://www.ivl.se/download/18.2aa26978160972788071cafe/1529073450199/C317 %20Quantification%20of%20population%20exposure%202015.pdf [2019-04-24]. Hrelja, P., Henriksson, P., Antonsson, H. (2016). Parkeringsnormer för bostäder. VTI: Statens väg och transportforskningsinstitut.
http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:909581/FULLTEXT01.pdf [2019-04-18].
Koohsari, M., Mavao, S., Villanueva, K., Sugiyama, T., Badland, H., T. Kaczynski, A., Owen, N., Giles-Corti, B. (2015). Public open space, physical activity, urban design and public health: Concepts, methods and research agenda. Health and
Löfberg, P. (2015). Växjö parkering – Strategi och handlingsplan (s. 7). Växjö kommun.
https://vaxjo.se/download/18.27ef9ca915e07938c3b772c4/1503918660490/Växjö% 20parkering%20-%20Strategi%20och%20handlingsplan.pdf [2019-04-09].
Meek, S., Ison, S., Enoch, M. (2010). Evaluating alternative concepts of bus-based park and ride. Transport Policy, 18(2), ss. 456–467.
Naturvårdsverket (2013). 2050 – Ett koldioxidneutralt Sverige.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8608-4.pdf?pid=8533 [2019-04-06].
Ranhagen, U. (2013). Att integrera hållbarhets- och energifrågor i fysisk planering
– metoder och verktyg. Statens energimyndighet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1091471/FULLTEXT01.pdf [2019-05-06].
Ranhagen, U. (2017). Processverktyg i samskapande processer. Föreningen för Samhällsplanering (FFS).
http://www.planering.org/plan-blog/2017/3/8/processverktyg-i-samskapande-processer [2019-06-15]. Region Skåne (2011). Tema PM: Bytespunkten som mötesplats i Skåne.
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja &uact=8&ved=2ahUKEwiqy9yd2rniAhWCJ1AKHXYaAQUQFjAAegQIARAC& url=https%3A%2F%2Futveckling.skane.se%2Fsiteassets%2Fpublikationer_dokume
nt%2Fbytespunkten_som_motesplats_i_skane.pdf&usg=AOvVaw3fkhM87-dr_oUp7PQejro9 [2019-05-11].
Region Skåne (2015). Tema PM: Planera Klimatsmart! Fysiska strukturer för
minskad klimatpåverkan – Planeringsverktyg.
https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/broschyr-klimatsmart-webversion.pdf [2019-06-15].
Region Skåne (2016). Tema PM: Planera för nya stationssamhällen.
https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/temapmsuperbuss_slu tversion-lagupplost.pdf [2019-05-12].
Roth, A. (2018). Trafikverket och kommuner hamnar ofta på kollisisonskurs.
Föreningen Sveriges Stadsbyggare. https://stadsbyggnad.org/2018/trafikverket-och-kommuner-hamnar-ofta-pa-kollisionskurs/ [2019-04-12].
Statens folkhälsoinstitut (2010). Aktivt liv i byggda miljöer, Manual för kommunal
planering. Östersund: Statens folkhälsoinsititut.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/1c1abdbbd7ec4ae5b0ec2f12f2a ac4f8/r2010-04-aktivt-liv-i-byggda-miljoer-manual.pdf [2019-04-02].
Stevenson, M., Thompson, J., Hérick de Sá, T., Ewing, R., Mohan, D., McClure, R., Roberts, I., Tiwari, G., Giles-Corti, B., Sun, X., Wallace, M., Woodcock, J. (2016). Land use, transport and population health: estimating the health benefits of compact cities. The Lancet, 388(10062), ss. 2925–2935.
Trafikanalys (2017). Prognoser för fordonsflottans utveckling i Sverige.
https://www.trafa.se/globalassets/rapporter/2017/rapport-2017_8-prognoser-for-fordonsflottans-utveckling-i-sverige.pdf [2019-04-29].
Växjö kommun (2013). Resvaneundersökning i Växjö kommun. Intermetra Business & Market Research Group AB. [2019-04-26].
Växjö kommun (2014). Transportplan för Växjö kommun. Tekniska förvaltningen: Växjö kommun.
https://vaxjo.se/download/18.313cf36515d1bde9ee3214a9/1499862513767/Transpo rtplan_Vaxjo_kommun_webb.pdf [2019-04-18].
Växjö kommun (2016). Åtgärdsvalsstudie - Det övergripande vägsystemet i och
kring Växjö. https://vaxjo.se/download/18.27ef9ca915e07938c3b77266/1503918532643/%C3%8 5VS_Det%20%C3%B6vergripande%20v%C3%A4gsystemet%20i%20och%20krin g%20V%C3%A4xj%C3%B6%20-%20ett%20l%C3%A5ngsiktigt%20f%C3%B6rh%C3%A5llningss%C3%A4tt.pdf [2019-04-13].
Växjö kommun (2018a). Trafikplan 2030.
https://vaxjo.se/download/18.3a76b85e169d885299b9db25/1554792889845/Trafikp lan%202030.pdf [2019-04-13].
Växjö kommun (2018b). Mål, planer och program – Tillhörande översiktlig
planering.
https://vaxjo.se/download/18.2f4405bd162674418e9b261a/1522926972179/M%C3 %A5l,%20planer%20och%20program.pdf [2019-04-12].
Elektroniska källor
Boverket (u.å.). Sverige 2025 - Skapa en hållbar livsmiljö i och kring staden.
https://sverige2025.boverket.se/skapa-en-hallbar-livsmiljo-i-och-kring-staden.html
[2019-04-15].
Boverket (2015). Vision för Sverige 2025.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/sverige-2025/vision-for-sverige-2025/ [2019-04-09].
Boverket (2018). Hållbart byggande och förvaltning.
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/ [2019-04-09].
Boverket (2019). Värderos.
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/ekosystemtjanster/verktyg/varderos/
[2019-05-23].
Cambridge Park & Ride (2019). Park and Ride.
http://cambridgeparkandride.info/index.shtml [2019-05-04].
Esri Sverige (u.å.). ArcGIS – ett komplett GIS. https://www.esri.se/sv-se/arcgis/about-arcgis/overview [2019-06-24].
Expowera (2019). Debiterbar tid och beläggningsgrad.
https://www.expowera.se/attkunna/debiterbartid.htm [2019-05-16]. Folkhälsomyndigheten (2019). Hälsa för alla – för att nå de globala
hållbarhetsmålen.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/april/halsa-for-alla--for-att-na-de-globala-hallbarhetsmalen/
[2019-04-02].
Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP) (2015). Om globala målen.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/ [2019-04-09].
Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP) (2017). Vad betyder hållbar
utveckling? https://www.globalamalen.se/fragor-och-svar/vad-betyder-hallbar-utveckling/ [2019-04-10].
Gehl Arkitekter (u.å.a). Transit hubs as meeting places in Skåne.
https://gehlpeople.com/cases/region-skane/ [2019-04-12]. Gehl Arkitekter (u.å.b). Paving the way for city change.
https://gehlpeople.com/cases/new-road-brighton-uk/ [2019-04-13]. Göteborgs stad (2019). Hälsoeffekter.
https://goteborg.se/wps/portal/start/miljo/miljolaget-i-goteborg/luft/halsoeffekter/!ut/p/z1/hY5NC4JAGIR_jdd93_Ur7WYHI5U0CrS9hM a2CurKurXQr8-OQdHchnmGGWBQARvrRydq3cmx7hd_Zv6loMkh2NAI820Y4- 6UFvE-zfIjulD-A9gS4w9FCAmwrhmIuQ4EiUNtn4aevQoc2_XQe89HY-MEApjiN664Ine1vGq1nua1hRYaY4iQUvSczNzCb41WzhqqDxCmoXpmvIxenpg T5A!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/ [2019-04-09].
Hitta.se (2019a). Öjaby.
https://www.hitta.se/kronobergs+l%C3%A4n/v%C3%A4xj%C3%B6/%C3%B6jaby +omr%C3%A5de/omr%C3%A5de/2001313880 [2019-05-02]. Hitta.se (2019b). Sandsbro. https://www.hitta.se/kronobergs+l%C3%A4n/v%C3%A4xj%C3%B6/sandsbro+omr %C3%A5de/omr%C3%A5de/2001313837 [2019-05-02]. Hitta.se (2019c). Högstorp. https://www.hitta.se/kronobergs+l%C3%A4n/v%C3%A4xj%C3%B6/h%C3%B6gst orp+omr%C3%A5de/omr%C3%A5de/2001314143 [2019-05-02]. Hitta.se (2019d). Teleborg. https://www.hitta.se/kronobergs+län/växjö/teleborg/område/2001310873 [2019-05-02].
Karlstad kommun (2019). Så planerar vi Karlstad.
https://karlstad.se/karlstadvaxer/sa-planerar-vi-karlstad/ [2019-04-15]. Krook & Tjäder (2018). Växjö med regional framtidsvision.
https://www.krooktjader.se/projekt/stadsbyggnad/vaxjo-med-regional-framtidsvision [2019-05-02].
Lunds kommun (2016). Xplorion – Ett hållbart boende.
http://futurebylund.se/project/ec2b [2019-04-26].
Lunds kommun (2018). Kollektivtrafik och färdtjänst. https://lund.se/trafik--stadsplanering/kollektivtrafik-och-fardtjanst/ [2019-04-29].
Nationalencyklopedin (2016). Cambridge.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/cambridge [2019-05-09]. Nationalencyklopedin (2019a). Pendling.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pendling [2019-04-10]. Nationalencyklopedin (2019b). Nod.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/nod [2019-04-10]. Nationalencyklopedin (2019c). Kollektivtrafik.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kollektivtrafik [2019-05-16]. Nationalencyklopedin (2019d). Trafikplanering.
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/trafikplanering [2019-04-10]. Naturvårdsverket (2018a). Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter.
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/ [2019-04-15].
Naturvårdsverket (2018b). Luftföroreningar och dess effekter.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Luftfororeningar/
[2019-04-04].
Naturvårdsverket, Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Strålsäkerhetsmyndigheten, Länsstyrelsen (2019). Sveriges miljömål.
http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/ [2019-04-12].
Naturvårdsverket (2019). Frisk luft. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Miljokvalitetsmalen/Frisk-luft/ [2019-04-08]. Odense Banegård Center (u.å.). Odense Banegård Center. http://www.obc.dk/
[2019-05-13].
P-Malmö (2019). Park & Ride. https://www.pmalmo.se/tjanster/park--ride/ [2019-04-23].
Region Kronoberg (2018a). Cykla i gröna Kronoberg.
http://www.regionkronoberg.se/resor-och-trafik/utveckling-av-cykelvagar/ [2019-04-08].
Region Kronoberg (2018b). Kollektivtrafik. http://www.regionkronoberg.se/resor-och-trafik/mal-med-kollektivtrafiken/ [2019-04-05].
Region Kronoberg (2018c). Klimatsmartare resor.
Region Kronoberg (2019). Länstrafiken Kronoberg.
http://www.regionkronoberg.se/resor-och-trafik/kollektivtrafik-lanstrafiken-kronoberg/ [2019-06-24].
Statistiska centralbyrån (SCB) (2017). Pendlingsstatistik.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM 0207L/AM0207PendlKomA04/table/tableViewLayout1/?rxid=c79a922d-0e71-45c6-917e-919d75352d4a [2019-04-28].
Statistiska centralbyrån (SCB) (2018a). Sverige i siffror. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=0780®ion2= [2019-04-29].
Statistiska centralbyrån (SCB) (2018b). Transport: Statistik om antal personbilar
och pendling i Växjö kommun. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=0780®ion2 [2019-04-16]. Stockholm Parkering (2019). Park and Rides in the city of Stockholm.
http://www.stockholmparkering.se/Pages/Infartsparkering_english.aspx [2019-05-14].
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (2018).
https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/ansvaretforvaravagarbehoverfortydli gas.19034.html [2019-04-18].
Trafikanalys (2019). Transportpolitiska mål.
https://www.trafa.se/uppdrag/transportpolitiska-mal/ [2019-04-18].
Trafikverket (2018a). Sveriges vägnät. http://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/vag/Sveriges-vagnat/ [2019-04-10].
Trafikverket (2018b). Väghållaransvar. https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/vag/vaghallaransvar/ [2019-04-10].
Växjö kommun (2017a). Detaljplan Växjö 13:35, Vikaholm, Teleborg.
https://vaxjo.se/sidor/trafik-och-stadsplanering/detaljplaner/detaljplaner-klara-for-byggnation/vaxjo-1335-vikaholm-teleborg.html [2019-05-09].
Växjö kommun (2017b). Detaljplan Ekesås 1:1, Sandsbro.
https://vaxjo.se/sidor/trafik-och-stadsplanering/detaljplaner/detaljplaner-klara-for-byggnation/ekesas-11-sandsbro.html [2019-05-09].
Växjö kommun (2018c). Detaljplan Växjö 9:2 m.fl. (Fagrabäcksrondellen).
https://vaxjo.se/sidor/trafik-och-stadsplanering/detaljplaner/detaljplaner-klara-for-byggnation/vaxjo-92-m.fl.-fagrabacksrondellen.html [2019-05-09].
Växjö kommun (2019a). Cykla i Växjö. https://www.vaxjo.se/sidor/trafik-och-stadsplanering/cykla-i-vaxjo.html [2019-04-08].
Växjö kommun (2019b). Detaljplan Öjaby 1:17 m.fl. https://vaxjo.se/sidor/trafik-och-stadsplanering/detaljplaner/detaljplaner-pagaende/ojaby-117-m.fl..html [2019-05-09].
Växjö kommun (2019c). Detaljplan Bergkvara 6:26 m.fl. (Bredvik).
https://vaxjo.se/sidor/trafik-och-stadsplanering/detaljplaner/detaljplaner-klara-for-byggnation/bergkvara-626-m.fl.-bredvik.html [2019-05-09].
Växjö kommun (2019d). Del: Växjö stad. https://vaxjo.se/sidor/trafik-och-stadsplanering/oversiktlig-planering/gallande-oversiktsplan/del-vaxjo-stad.html
[2019-05-09].
Wagenbuur, M. (2018). Houten cycling city of the Netherlands 2018.
https://bicycledutch.wordpress.com/2018/01/16/houten-cycling-city-of-the-netherlands-2018/ [2019-04-23].
White Arkitekter (2017). Karlstad reserum.
https://whitearkitekter.com/se/projekt/karlstad-reserum/ [2019-04-05].
Propositioner
Näringsdepartementet (2008). Mål för framtidens resor och transporter. (Regeringens proposition 2008/09:93). Stockholm: Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/49bbc2/contentassets/80dd7d80fc64401ca08b176a47539 3c5/mal-for-framtidens-resor-och-transporter-prop.-20080993 [2019-04-18].
Programvara
Figurer
Figur 1: ArcGIS Viewer. (2019). Geografisk avgränsning inom streckat område [2019-04-11].
Figur 2: ArcGIS Viewer. (2019). De observerade områdena i Växjö. Skalan är
anpassad efter skalstocken i figuren. [2019-04-18].
Figur 3: ArcGIS Viewer. (2019). Satellitbild över området Öjaby. [2019-05-02]. Figur 4: ArcGIS Viewer. (2019). Satellitbild över området Sandsbro. [2019-05-02]. Figur 5: ArcGIS Viewer. (2019). Satellitbild över området Högstorp. [2019-05-02]. Figur 6: ArcGIS Viewer. (2019). Satellitbild över området Ekeberg. [2019-05-02]. Figur 7: ArcGIS Viewer. (2019). Satellitbild över området Vikaholm. [2019-05-02]. Figur 8: ArcGIS Viewer. (2019). Satellitbild över området Räppe/Bredvik. [2019-05-02].
Figur 9: ArcGIS Viewer. Trulsson, P. (2019). Huvudcykelvägar i Växjö. [2019-05-05].
Figur 10: ArcGIS Viewer. Trulsson, P. (2019). Lokal- och regionalbusslinjetrafik i
Växjö. [2019-05-05].
Figur 11: Statistiska Centralbyrån (SCB). (2018b). Statistik om antal personbilar
och pendling i Växjö kommun år 2017. [2019-04-12].
Figur 12: Trulsson, P. (2019). En gestaltning över nätanalysens separata funktioner
placerat ovanpå varandra och bildar ett ”Layer on Layer” system. [2019-04-26].
Figur 13: Trulsson, P. (2019). Figuren visar studiens samtliga parametrar med
diverse aspekter som ingår för att skapa en pendlarnod. Funktionscirkeln är baserad på det beprövade analysverktyget “Värderosen”. [2019-06-14].
Figur 14: Trulsson, P. (2019). Här visas funktionscirkelns resultat från bedömning
och analys av Pendarnod 1. [2019-06-14].
Figur 15: ArcGIS Viewer. Trulsson, P. (2019). Placering av studiens pendlarnoder. [2019-05-20].
Figur 16: ArcGIS Viewer. Trulsson, P. (2019). Illustrationen visar placering av
pendlarnod 1. [2019-06-26].
Figur 17: Trulsson, P. (2019). Funktionscirkeln utifrån resultat för pendlarnod 1. [2019-06-26].
Figur 18: ArcGIS Viewer. Trulsson, P. (2019). Illustrationen visar placering av
pendlarnod 2. [2019-06-26].
Figur 19: Trulsson, P. (2019). Funktionscirkeln utifrån resultat för pendlarnod 2. [2019-06-26].
Figur 20: ArcGIS Viewer. Trulsson, P. (2019). Illustrationen visar placering av
pendlarnod 3. [2019-06-26].
Figur 21: Trulsson, P. (2019). Funktionscirkeln utifrån resultat för pendlarnod 3. [2019-06-26].
Figur 22: ArcGIS Viewer. Trulsson, P. (2019). Illustrationen visar placering av
pendlarnod 4. [2019-06-26].
Figur 23: Trulsson, P. (2019). Funktionscirkeln utifrån resultat för pendlarnod 4. [2019-06-26].
Figur 24: ArcGIS Viewer. Trulsson, P. (2019). Illustrationen visar placering av
pendlarnod 5. [2019-06-26].
Figur 25: Trulsson, P. (2019). Funktionscirkeln utifrån resultat för pendlarnod 5. [2019-06-26].
Figur 26: ArcGIS Viewer. Trulsson, P. (2019). Illustrationen visar placering av
pendlarnod 6. [2019-06-26].
Figur 27: Trulsson, P. (2019). Funktionscirkeln utifrån resultat för pendlarnod 6. [2019-06-26].
Figur 28: Trulsson, P. (2019). Illustrationen sammanfattar generella
servicefunktioner från resultatet av intervjuer samt litteraturstudie. [2019-06-14].
Figur 29: ArcGIS Viewer. Trulsson, P. (2019). Avståndscirklar med optimalt
gångavstånd ur ett fågelperspektiv. [2019-06-26].
Figur 30: ArcGIS Viewer. Trulsson, P. (2019). Avståndscirklar med optimalt
cykelavstånd ur ett fågelperspektiv. [2019-06-26].
Figur 31: Trulsson, P. (2019). Studiens förslag; riktlinjer för pendlarnoder samt
Bilagor
Bilaga 1: Intervju med Charlotte Gustafsson Brynielsson. Bilaga 2: Intervju med Djana Micanovic.
Bilaga 3: Telefonintervju med Gunnar Stomrud. Bilaga 4: Intervju med Patrik Tidåsen.
Bilaga 5: Telefonintervju med Per-Olof Löfberg. Bilaga 6: Intervju med Rasmus Leo.
Bilaga 7: Intervju med Eva Haraldsson.
Bilaga 8: Växjö stad, Övergripande karta – Detaljplaner, pågående planer och färdigställda byggnader.
Bilaga 9: Växjö kommuns översiktsplan – Växjö kommun. Bilaga 10: Växjö kommun översiktsplan – Del: Växjö stad. Bilaga 11: Cykelkarta Växjö.
Bilaga 12: Friluftsprogram 2017, markerade leder och stråk (bild över gångvägar). Bilaga 13: Växjö stadstrafik Linjesträckning (lokala busslinjesträckor).
Bilaga 14: Linjekarta Regionstrafik i Växjö 2013-09-02 (regionala busslinjesträckor).
Bilaga 15: Krösatågens linjesträckor. Bilaga 16: Öresundstågens linjesträckor. Bilaga 17: Detaljplan Öjaby 1:17 m.fl. Bilaga 18: Detaljplan Ekesås 1:1, Sandsbro.
Bilaga 19: Detaljplan Växjö 9:2 m.fl. Fagrabäcksrondellen. Bilaga 20: Detaljplan Växjö 13:35, Vikaholm, Teleborg. Bilaga 21: Detaljplan Bergkvara 6:26 m.fl. Bredvik.
Bilaga 22: Placering av pendlarnoderna för intervjuerna baserad på nätanalysen. Bilaga 23: Karta enligt översiktsplan.
Bilaga 24: Huvudtrafiksleder. Bilaga 25: Karta enligt nätanalysen.
Bilaga 1, Intervju med Charlotte Gustafsson
Brynielsson
Charlotte Gustafsson Brynielsson, Hållbarhetschef Växjö kommun
2019-04-26 Med medgivande att svaren redovisas.
Vad innebär din roll som hållbarhetschef? Vilken avdelning tillhör ni och vad är era främsta arbetsuppgifter? Hur många år har ni aktivt jobbat med hållbarhetsfrågor? Vad har du gjort tidigare?
Jag har varit hållbarhetschef i ett år och har lagt mycket tid åt Växjö nuläget i relation med de globala målen. Tidigare jobbade jag i 10 år på Regionförbundet i Kalmar och de sista som områdeschef för ”Befolkning och välfärd”. Jag har även jobbat med demografiska frågor och utvecklingsfrågor kopplade till socialtjänsten. Mer inriktat åt sociala hållbarhetsfrågor och innan dess jobbade jag 10 år med Agenda 21 som är likt denna enhet. Jag leder hållbarhetsavdelningen i Växjö kommun som är en del av Kommunledningsförvaltningen. Vi fungerar som strategiskt stöd och har övergripande ansvar för genomförande direkt under kommunledning och koncernledning, både inom politik och chefer.
Hållbarhetsgruppen på kommunledningsförvaltningen består idag av tio stycken strateger inom olika områden, t ex. miljö och klimat, inom energifrågor, mångfald, funktionshinder och tillgänglighet, demokrati och tillgänglighet, folkhälsa. Vi ska öka vår kunskap om biologisk mångfald. Det som görs just nu är att ta fram ett nytt hållbarhetsprogram som ska ersätta det tidigare miljöprogrammet och få med de sociala hållbarhetsaspekterna. Det byggs på Agenda 2030, de 17 globala målen och den svenska analysen av hur Sverige ligger kopplat till de globala målen. De tar en ny sats av Växjös framgångsrika miljöutveckling och ska hitta samband till en hållbar utveckling. Transporter är en stor fråga och utvecklingsfråga.
Hur många år har Växjö kommun arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor?
Växjö har sedan 70-talet arbetat med miljön genom sanering av sina sjöar, men formulerade sig först år 1993-1994 med mål för ett fossilfritt och koldioxidneutralt Växjö.
I programmet vi har tagit del av har ni bedömt tre mål från Agenda 2030 med störst relevans för Växjö kommun. Mål 11; hållbara städer och samhällen, Mål 13; bekämpa klimatförändringen samt Mål 15; Ekosystem och biologisk mångfald. Hur arbetar ni i praktiken för att uppnå dessa tre målen?
På planeringsavdelningen omsätts dessa mål i fysisk planering. De arbetar med att göra en utvecklingsstrategi utifrån tre stycken scenarioanalyser genomförda av Rasmus Leo, planeringsarkitekt och Rebecca Martinsson, planeringsarkitekt. Dem visar hur vi ska tänka och få med översiktsplanen i planeringsarbetet. De har haft scenarierna ute på remiss i invånardialoger med de fysiska planeringsunderlagen. Ett förslag har lagts där de konstaterat att de behöver finna ett mellanläge eller en kombination av dessa renodlade framtidsscenariot de beskriver. Den första handlar om att skapa det flerkärniga Växjö, den andra handlar om storstaden Växjö och det
tredje handlar om det tvåkärniga Växjö som sammankopplas med Alvesta. Summan av dessa är att kombinera för att de ser att Växjö är motorn men måste finna ett sätt att få med omlandet på ett mer strategiskt sätt och därför är er uppsats
superintressant ur ett översiktsplaneringsperspektiv.
Vad anser ni är ett hållbart samhälle, nämn gärna förutsättningar och utmaningar?
Vi använder Bruntlandkommissionens definition av hållbart samhälle, som ett samhälle som håller för de som lever här idag utan att äventyra kommande
generationer förutsättningar och deras behov. Vi behöver istället ställa om tänket att vi vill minska vårt fotavtryck. Vi vill att det ska räcka till alla oss här idag och inte bara inom Växjös eller Sveriges gränser utan också till det Agenda 2030 pekar på.
Vad anser ni är den viktigaste utmaningen för Växjö och Sverige gällande att uppnå en hållbar framtid?
Agenda 2030 pekar på två riktningar med målen. Dem går inte att särskilja men vad de pekat ut i sin rapport är att vi har två stora utmaningar. Först att minska
ojämlikheten, och skapa lika livsvillkor mellan stad och landsbygd samt
bostadssegregation. Det andra som lyfts upp är mål nummer 12 och detta gäller även