• No results found

Lokalrevision förskola

I bilagan redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kommunens förskoleverksamhet.

Verksamhet för förskolebarn från och med ett år till och med hösten det år barnet börjar förskoleklass (1-5 år) erbjuds i form av förskola och pedagogisk omsorg. Det finns kommunalt drivna förskolor och fristående förskolor. Pedagogisk omsorg är skollagens samlingsnamn på andra former än förskola. I Mölndal finns pedagogisk omsorg i form av familjedaghem, som innebär att en dagbarnvårdare har barn placerade i sitt eget hem. Det finns även sådan verksamhet i enskild regi. Den pedagogiska omsorgen kan ha behov av lokaler för

gruppverksamhet, som löses genom samverkan med andra lokaler, internt eller externt hyrda.

Lokalrevisionen utgår från år 2014 och samtliga kostnader baseras på 2013, som var det senaste året med ett färdigt bokslut. Redovisade prognoser bygger på befolkningsprognos 2014.

Figur 1. Kommunala förskolor inom Mölndal Stad under 2014

1

1. Verksamheter och lokaler 2014

Våren 2014 fanns det 45 kommunala förskolor varav 8 i externt hyrda lokaler. Därutöver fanns 12 fristående förskolor samt ca 75 dagbarnvårdare i kommunal pedagogisk omsorg och 6 dagbarnvårdare i enskild regi. Antalet placerade barn ökade mellan 2012 och 2013 för att minska något 2014.

Kommunal pedagogisk omsorg 323 313 308

Fristående förskola 382 430 415

Pedagogisk omsorg i enskild regi

14 16 18

Totalt 3 730 3 937 3 900

Tabell 1. Placerade barn i olika verksamheter åren 2012- 2014 inkl placerade barn i annan kommun

Kommunens bestånd av förskolelokaler uppgick till cirka 39 000 kvm bruksarea, inklusive externa förskolelokaler, som är cirka 4 000 kvm.

Den totala årskostnaden uppgick till cirka 41 mnkr, inklusive externa hyror. I

lokalförsörjningens lokalkostnader ingår kostnader för tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll, el, värme, vatten, avlopp, fastighetsadministration, försäkringar, räntor,

avskrivningar och externa hyror. I Skolförvaltningens lokalkostnader, utöver internhyra, ingår städning och vaktmästeri som inte har redovisats till lokalrevisionen.

En sammanställning över förskolor, antal platser, area och kostnader för 2013/2014 finns i tabell 2.

Tabell 2. Förskolornas totala lokalbestånd, årskostnad, antal placerade barn och efterfrågan på barnomsorg.

Västra Kållered 2 265 169 180 19 95 294 103 10 180

Östra Kållered 4 521 300 324 45 0 369 -2 18 324

Västra Lindome 2 724 237 216 22 55 293 -19 12 216

Sinntorp 3 448 245 288 20 0 308 45 16 288

Valås 1 172 110 108 60 30 198 -16 6 108

Hällesåker 442 0 0 20 30 50 -21 0 0

SUMMA 39 059 3 169 3 267 308 384 3 959 120 182 3 267

1.1 Förskolans lokalanvändning

1.1.1 Antal platser i kommunal förskola

Antalet placerade barn varierar mellan höst och vår. Antalet placerade barn varierar med cirka 300 mellan augusti och maj. För att klara full behovstäckning under hela året måste det finnas lokalkapacitet för detta.

Tabell 3. Antal barn i förhållande till platser våren 2014

1.1.2 Kvadratmeter per barn

Lokalanvändningen per barn i kommunens förskolor uppgick våren 2014 till i genomsnitt cirka 12 kvm. Förskolorna är byggda under olika tidsperiod och har olika storlekar, kök, i vissa fall i gemensamma lokaler med skolor med mera, vilket är förklaringen till en del av variationen. En annan viktig faktor är placerade barn och deras åldrar. Ju fler yngre barn på en förskola, desto fler kvadratmeter per barn Det finns också förskolor i områden med mindre efterfrågan, som har färre barn placerade under perioder på året och därmed fler kvm/barn, exempelvis Vommedalen.

Lokalanvändningen i eget lokalbestånd per förskola varierade mellan som lägst 9,0 kvm för Jungfrustigen och 40 kvm för Stensjön. Vid mättillfället i januari var det hög kvadratmeter per barn på den nystartade förskolan eftersom alla barn inte var placerade.

Den genomsnittliga arean per barn ligger på en normal nivå med tanke på att många är äldre förskolelokaler. Flertalet förskolor ligger i intervallet 10-16 kvm. Målet bör vara att nå en genomsnittlig lokalanvändning på 10-12 kvm per barn, för att uppnå en effektiv

lokalanvändning. Det är viktigt att uppmärksamma att det är fler faktorer än kvadratmeter, som påverkar antal barn i lokalerna, bland annat ventilationen. I figuren nedan redovisas förskolor, som ägs av kommunen med fyllda staplar och inhyrda lokaler med ofyllda staplar.

Diagram 1. Kvadratmeter bruksarea per barn i kommunens förskolor vårterminen 2014

Anmärkning: hög kvadratmeteryta per barn på nystartade Stensjöns förskola förklaras av att alla barn inte var placerade vid mättillfället i januari.

1.1.3 Lokalernas ändamålsenlighet

Förutom att ha tillräckligt med lokaler för den verksamhet som bedrivs är det viktigt att lokalerna är ändamålsenliga. Flertalet förskolor är byggda från 60-talet och framåt och är präglade av olika sätt att se på förskolan i samhällsplaneringen och det pedagogiska arbetets förändring. Förskolorna har i allmänhet betydligt fler barn i grupperna än tidigare vilket ställer krav andra krav på uppgradering av ventilationssystemen. Lokalernas standard uppfattas på många förskolor som låg och i samband med de större upprustningar som behöver göras finns förutsättningar att planera för lokaler bättre anpassade till förskolans utökade uppdrag när det gäller barns lärande men också bättre entréer, hygienutrymmen och rum för måltider. Idag uppmärksammas och betonas vikten av utevistelse för förskolebarnen. Många gårdar är i behov av ordentlig upprustning och komplettering för att ge rum för lek och planerade aktiviteter.

1.1.4 Lokalernas status

Generellt har byggnader uppnått sin tekniska livslängd efter 40 år. Teknisk livslängd är den tidsperiod under vilken en byggnad med normalt underhåll kan användas för avsett ändamål.

Flertal av byggnaderna är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd. Isolering av tak, väggar, fönster och grund är oftast bristfällig på hus byggda under denna tidsperiod, vilket medför en onödigt hög energiförbrukning. Elsystem som installerades på 60-talet är inte dimensionerade för dagens krav. För användarna räcker inte elsystemen från 60-talet till och för att förbättra elsäkerheten behövs systemen byggas om eller bytas ut för att uppfylla dagens krav.

Fukt och dräneringsproblem är svåra att komma åt då många av byggnader är byggda med platta på mark. Stammar och rörsystemen är av gjutjärn och ligger under plattan i en fuktig miljö, vilket förkortar deras livslängd. Delar av fastighetsbeståndet har undermåliga

ventilationsanläggningar som inte klarar av att förse byggnaderna med dagens krav på ventilation, ventilationen uppfyller lagkraven som råder (OVK) men uppfyller inte dagens nybyggnadskrav vad gäller luftflöden. Gamla ventilationsanläggningar är också kraftigt sämre än nya moderna ur energisynpunkt. Exempel på förskolor som ligger högt i prioritering vad gäller ventilationsåtgärder är: Gärdesängens förskola, Rävekärrs förskola, Bölets förskola och Bosgårdens förskola.

Det finns i stadens förskolor också många exempel där det inre underhållet är undermåligt till följd av för lite investeringar historiskt. Lokalförsörjningsavdelningen jobbar aktivt med att ta helhetsgrepp kring de objekt där man till exempel genomför ventilationsentreprenader för att lyfta helheten i fastigheterna.

1.1.5 Bedömning av kökskapacitet

Fastighetsförvaltare och enhetschefer för måltid har tillsammans gjort en bedömning av maxkapacitet och statusbedömning av samtliga kök. En prioriteringslista är gjord som gäller kök där det finns ett totalrenoveringsbehov. Det innebär fastighetstekniska åtgärder, såsom t.ex.

vatten-, avlopps-, ventilations- och elsystem. Det kan även vara skador i bärande konstruktionsdelar samt total upprustning av ytskikten.

2. Verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov

2.1 Planerade förändringar i verksamheten

Skollagen anger att alla barn ska erbjudas förskola från ett års ålder om familjen/barnet

uppfyller kraven för plats (arbete, studier, föräldraledig, arbetslös, egna, särskilda behov). Från och med hösten det år barnet fyller tre år ska allmän förskola erbjudas alla barn. Förskolan kan drivas av kommunen eller som fristående verksamhet med godkännande från kommunen. Om föräldrarna önskar ska kommunen sträva efter att erbjuda så kallad pedagogisk omsorg. Idag erbjuds alla barn i kommunen placering enligt skollagens krav.

Framtida lokalbehov påverkas av flera saker: befolkningsutvecklingen, i vilken takt nya bostadsområden byggs och bostadsbrist med ökad utflyttning av unga människor som följd.

Detta påverkar antalet förskolebarn. Kommunens lokalbehov påverkas också av i vilken utsträckning fristående förskolor etableras i kommunen. Ökar behovet av platser parallellt med fristående förskolors etablering krävs mindre kommunal utbyggnad. I annat fall kan en viss kortsiktig överetablering bli fallet. Mölndal har dessutom en förhållandevis stor andel familjer, som efterfrågar pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. En minskning av denna

efterfrågan påverkar behovet av mer förskola, eftersom det är denna verksamhet som

kommunen har skyldighet att erbjuda. Sammantaget är det många osäkra faktorer när det gäller planering av förskola, där den kanske främsta är förändringar av födelsetal som inte

prognostiserats. Det innebär att långsiktig planering måste kombineras med möjlighet att lösa behov som uppkommer snabbt.

Ytterligare en faktor som kan påverka framtida lokalbehov är politiska beslut om antal barn per avdelning/grupp. En minskning med två barn per grupp i förskolan innebär exempelvis behov av lokaler för utökning med 22 nya avdelningar.

Förskolor med 1-3 avdelningar (omfattar 15- 60 barn) är ur många aspekter inte effektiva att driva. Det gäller lokalvård och måltider, men också möjligheten att samordna

öppning/stängning med bättre personaltäckning som följd. Mot bakgrund av detta planeras nya förskolor som ersättning för mindre förskolor i ett område.

2.2 Pågående projekt

Nya förskolor byggs för att öka antalet platser och för att ersätta befintliga lokaler, som inte är ändamålsenliga och/eller externt förhyrda. I vissa fall är det inte kommunen som bygger utan blir istället hyresgäst. Framöver gäller det främst etablering av förskolor i nya bostadsområden där lokaler planeras i bostadshusen. Planeringen av förskolor har i regel lång framförhållning då de är kopplade till planläggning av nya bostadsområden. I investeringsbudget 2015-2018 finns följande projekt:

Förskola Pågående projekt

Jungfrustigens förskola Förskolan kompletterades med paviljonger hösten 2010 då behovet av platser i området behövde lösas snabbt. Befintlig förskola byggs till och paviljongen tas bort, klart hösten 2015. Ger ingen utökning av platser.

Stallbackens förskola Ny förskola byggs i det nya bostadsområdet, klar hösten 2017. Möjligheterna ses över för ytterligare ca 40 barn eftersom den planerade förskolan i Lilla Fässbergsdalen, som planerades ersätta paviljongförskolan Kompassen, är under prövning. Detaljplanearbetet pågår men det finns risk för överklagan.

Kängurun

Östra Balltorp

Planering av extern förhyrning av förskola i det nya bostadsområdet Kängurun i Krokslätt. I plan 2017-18, till viss del för att ersätta inte ändamålsenliga äldre förskolelokaler.

Ny förskola byggs för att ersätta små lägenhetsförskolor i bostadsområdet samt förskolelokal i skolan. I plan 2018

2.3 Befolkningsutveckling för barn 1-5 år

Antalet unga invånare i åldrarna 1 till 5 år förväntas öka med sammanlagt 417 barn under perioden 2014-2024. Men initialt, 2015-2016, beräknas antalet barn i denna åldersgrupp minska med nästan 90 personer. Störst ökning beräknas för 2023 och 2024 med drygt 390 respektive 355 personer, se även avsnitt 2.4. Utan planerat bostadsbyggande förväntas antalet 1 till 5-åringar öka med 66 barn, det vill säga ett årligt tillskott på 6 barn.

Figur 2. Antal barn 1 till 5-åringar under 2014 som finns bosatta i Mölndal.

Diagram 5. Befolkningsprognos med och utan bostadsbyggande för åren 2014-2024.

2.4 Efterfrågan på förskola och pedagogisk omsorg

En fortsatt beräkning utifrån aktuell befolkningsprognos och 92 % efterfrågan visar en utveckling enligt nedanstående diagram. Då är utgångspunkten att lika många barn som 2014 fortsatt har plats på fristående förskolor eller pedagogisk omsorg. Ökningen av antalet

förskolebarn under perioden innebär att det saknas platser och verksamheten behöver byggas ut.

Diagram 6. Totalt antal platser och platsbehov för barnomsorg 1-5 år för åren 2014-2024

2.5 Lokalbehov per område

Sammanställningen utgår från antalet platser våren 2014. Planerad utökning de närmaste åren är inte inräknad utan anges i kommenterande text. De redovisade platserna är detaljerade och är inte avrundade för att undvika avrundningseffekter på helheten.

Norra Mölndal Krokslätt och Toltorp I Krokslätt planeras ett nytt

bostadsområde, Kängurun. I arbetet med detaljplanen ingår en förskola integrerad i byggnationen som dels ska täcka det utökade behovet, dels ersätta äldre ”småförskolor”.

Oklart i dagsläget vilket år det blir aktuellt eftersom utbyggnaden hänger samman med bostadsområdets utbyggnad. Utökning med planerat ca 50 platser kommer att innebära att bristen minskar.

Västra Mölndal

Eklanda, Bosgården, Bifrost Området har brist på platser. En utökning av ytterligare två avdelningar planeras i

Stallbackens förskola eftersom den planerade förskolan i Lilla Fässbergsdalen, som planerades

ersätta paviljongförskolan Kompassen, är under prövning. Detaljplanearbetet pågår men det finns risk för överklagan. Kompassen, tillfällig paviljongsförskola i Eklandaområdet, behöver ersättas med en permanent något större förskola som ger en utökning med ca 35 platser. Det tillfälliga bygglovet för paviljongen gäller längst tom 2018.

Centrala Mölndal Åby och Balltorp

I området finns överskott på platser som täcker behov i angränsande västra och norra området.

I det nya bostadsområdet ska Stallbackens förskola byggas som ger ytterligare ca 130 platser.

Norra Mölndal 2016 2018 2020 2024

Befolkningsprognos 1-5 år 449 464 466 464

Total efterfrågan prognos 92 % 413 426 428 427 Maxkapacitet kommunal förskola 280 280 280 280 Platser i fristående förskola i kommunen 35 35 35 35

Platser pedagogisk omsorg 25 25 25 25

Summa platser 340 340 340 340

Över-/underskott -73 -86 -88 -87

Västra Mölndal 2016 2018 2020 2024

Befolkningsprognos 1-5 år 1016 1102 1148 1159 Total efterfrågan prognos 92 % 935 1014 1057 1067 Maxkapacitet kommunal förskola 830 830 830 830 Platser i fristående förskola i kommunen 40 40 40 40 Maxkapacitet kommunal förskola 430 430 430 430 Platser i fristående förskola i kommunen 55 55 55 55

Platser pedagogisk omsorg 25 25 25 25

Summa platser 510 510 510 510

Över-/underskott +31 +22 +25 +40

Östra Mölndal

Lackarebäck, Ryet/Glasberget, Rävekärr

I östra Mölndal planeras flera nya bostadsområden som

Kvarnbyvallen och

Kvarnbyterassen. Inom området

ligger också Forsåker planerat för stor bostadsutbyggnad. I detta område behöver förskolor planeras på sikt.

framöver vilket innebär behov av utbyggd förskola.

Utöver de platser som finns i Mölndal, fristående eller

kommunala, har barn folkbokförda i Mölndal plats i andra kommuner.

Ungefär 80 barn ingår i denna

grupp och de flesta finns i fristående förskolor. Dessa platser är inte områdesfördelade i redovisningen ovan. När det gäller de fristående förskolorna som finns i kommunen har de i flera fall profiler och inriktning, som innebär efterfrågan från andra områden än där förskolan är belägen. Kvarnhjulet som finns i centrala Mölndal har exempelvis många barn från västra området placerade och Happy Kids i Kållered, med profil svensk-engelsk förskola, har barn från i stort sett hela kommunen. Det innebär att den redovisade bristen alternativt överskottet inte är lika stort som den som anges i de områdevisa sammanställningarna.

Östra Mölndal 2016 2018 2020 2024

Befolkningsprognos 1-5 år 713 759 825 893

Total efterfrågan prognos 92 % 656 699 759 822 Maxkapacitet kommunal förskola 610 610 610 610 Platser i fristående förskola i kommunen 45 45 45 45 Maxkapacitet kommunal förskola 505 505 505 505 Platser i fristående förskola i kommunen 95 95 95 95 Maxkapacitet kommunal förskola 610 610 610 610 Platser i fristående förskola i kommunen 135 135 135 135

Platser pedagogisk omsorg 120 120 120 120

Summa platser 865 865 865 865

Över-/underskott +47 +67 +20 -45

Hela kommunen 2016 2018 2020 2024

Befolkningsprognos 1-5 år 4163 4322 4479 4617 Total efterfrågan prognos 92 % 3830 3976 4121 4247 Maxkapacitet kommunal förskola 3265 3265 3265 3265 Platser i fristående förskola i kommunen 405 405 405 405 Platser i pedagogisk omsorg 285 285 285 285

Summa platser 3955 3955 3955 3955

Över-/underskott +125 -21 -166 -292

Placering i annan kommun 80 80 80 80

Summa överskott 205 59 -86 -212

3. Slutsatser och förslag

Den genomsnittliga lokalanvändningen i antal kvadratmeter per barn ligger på normal nivå och förväntas ligga kvar på denna nivå under de kommande åren. Bedömningen är att det inte finns någon teoretisk besparingspotential för lokalbeståndet som helhet.

Befolkningsprognosen visar ett ökat antal förskolebarn som hänger samman med en stor

planerad bostadsutbyggnad. Det behöver byggas nya förskolor i de nybyggda bostadsområdena.

Planeringen för förskola innehåller osäkerhet då förändringar i födelsetal kan ske snabbt vilket innebär att det behöver finnas beredskap för en större utbyggnad är den det prognostiserade behovet.

Generellt har byggnader uppnått sin tekniska livslängd efter 40 år. Teknisk livslängd är den tidsperiod under vilken en byggnad med normalt underhåll kan användas för avsett ändamål.

Flera av byggnaderna nedan är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd.

Nedan redovisar planerade projekt för förskolan 2015-2018.

Figur 3. Planering för kommunens förskolor fram till 2018

Related documents