24.6. Bilaga 1 - 3 Lokalresursplan Mölndal

Lokalresursplan 2015

Mölndals Stad

Innehållsförteckning

1. Planeringsförutsättningar ... 8

1.1 Mål och uppföljning ... 9

1.2 Roller och ansvar ... 9

1.3 Organisation ... 10

1.4 Lokalresursplan ... 11

1.5 Förutsättningar och upplägg ... 11

1.6 Ansvariga och medverkande ... 11

2. Omvärld och långsiktig utveckling ... 12

2.1 Vision och mål ... 12

2.2 Befolkningsutvecklingen i några viktiga åldersklasser ... 12

2.3 Befolkningsuppföljning ... 17

2.4 Den socioekonomiska dimensionen ... 18

2.5 Bostadsbeståndet ... 19

2.6 Kommunens bostadsplaner ... 22

3. Lokaler och lokalbehov ... 23

3.1 Lokalbestånd ... 23

3.2 Lokalkostnader ... 24

3.3 Lokalanvändning och framtida lokalbehov ... 25

3.3.1 Skolförvaltningen ... 25

3.3.2 Utbildningsförvaltningen ... 26

3.3.3 Kultur- och fritidsförvaltningen ... 26

3.3.4 Vård- och omsorgsförvaltningen ... 26

3.3.5 Social- och arbetsmarknadsförvaltningen ... 27

3.4 Underhåll- och reinvesteringsbehov ... 27

3.5 Övriga fastigheter ... 27

3.6 Vakanser... 27

4. Slutsatser ... 28

BILAGA 1: Lokalrevision förskola ... 25

BILAGA 2: Lokalrevision skola ... 36

BILAGA 3: Lokalrevision utbildningsförvaltningens verksamheter ... 56

BILAGA 4: Lokalrevision kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter ... 58

BILAGA 5: Lokalrevision vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter ... 76

BILAGA 6: Lokalrevision social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter ... 109 1

2

3

4

Förord

Mölndal är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och även behovet av lokaler. Under 2014 disponerade kommunen ungefär 400 000 kvadratmeter ägda och hyrda lokaler. Målet är att lokalerna ska stödja kommunens verksamheter och bidra till att de når sina mål i en ändamålsenlig och säker verksamhetsmiljö och till så låga kostnader som möjligt. Detta förutsätter en strategisk lokalresursplanering.

Syftet med lokalresursplaneringen är att få ett samlat grepp om de framtida

lokalbehoven för verksamheter. Dels för att få en översikt över hur effektivt lokalerna används och var det kommer att finnas över-/underskott på lokaler samt få underlag för en bedömning av vilka insatser som behövs för att lösa framtida lokalbehov.

Lokalresursplanen är ett underlag till investeringsplanen och budget/plan.

Lokalresursplanen har gjorts i samverkan mellan stadsledningsförvaltningen, lokalförsörjning, skolförvaltningen (SKF), utbildningsförvaltningen (UTF), kultur- och fritidsförvaltningen (KFF), vård- och omsorgsförvaltningen (VOF) samt social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF). En sammanfattning av analyserna redovisas i lokalrevisioner per lokalkategori i bilagorna 1 till 6. Lokalresursplanen ska revideras varje år och samordnas med kommunens fysiska planering, verksamhetsplanering och investeringsplan. Denna lokalresursplan bygger på kostnadsuppgifter som redovisats under 2013 samt befolkningsprognos 2014 om inget annat anges.

Med denna lokalresursplan har kommunen tillgång till ett omfattande material där uppgifter om verksamhetens volymer och lokalbehov samordnats med uppgifter om tillgängliga lokaler, planerade investeringar och kostnader. Därmed har grunden lagts för kommunens fortsatta lokalresursplanering med ett helhetsperspektiv.

Lokalresursplanen har genomförts i ett givande samarbete med verksamheterna och överlämnas härmed till kommunstyrelsen.

Mölndal 2014-12-10

Carina Nordgren Jojo Park

Biträdande stadsdirektör, Lokalstrateg ordförande i lokalstyrgruppen

Sammanfattning

Behovet av lokaler för verksamheterna varierar över tiden och påverkas av

befolkningsutveckling. Framför allt behovet av förskole- och skollokaler, men även efterfrågan på äldreboende och specialanpassat boende. Lokalresursplanen berör flera olika förvaltningar i både det eget ägda beståndet och det inhyrda beståndet. Planen är ett underlag till investeringsplanen och budget/plan.

Under de kommande åren behöver kommunen genomföra relativt omfattande åtgärder i det eget ägda beståndet som syftar till att både upprätthålla värdet på fastigheterna och

ändamålsenligheten på lokalerna. Exempel på detta är tekniska investeringar i ny ventilation på ett stort antal skolor och förskolor. Mölndals stad har liksom de flesta andra kommuner lagt för lite resurser på underhåll och reinvestering i befintliga fastigheter under mycket lång tid. En stor andel av fastighetsbeståndet är från 60- och 70-talen och närmar sig den ålder då stora delar av både installationer och klimatskal behöver bytas, samt lokalerna anpassas efter dagens verksamheter.

I befolkningsprognosen är det främst barn och barnfamiljer som bidrar till stadens ökade befolkning. Barnfamiljer utgör en stor inflyttningsgrupp och det mesta tyder på att denna inflyttningsgrupp kommer att fortsätta dominera statistiken över antalet inflyttade till Mölndals stad. Fler barnfamiljer innebär fler nyfödda vilket ökar kommunens befolkning ytterligare.

Befolkningsprognosen visar ett ökat antal förskolebarn som hänger samman med en stor planerad bostadsutbyggnad. Det behöver byggas nya förskolor i de nybyggda bostadsområdena bland annat i Åby Stallbacke och Krokslätt.

När det gäller elever i grundskolan för hela kommunen skiljer sig inte elevutvecklingen men däremot är skillnaden stor mellan områden. I Lindome anger prognosen att eleverna kommer att öka men inte om man följer den faktiska elevutvecklingen enligt KIR. I norra samt delar av västra och östra Mölndal är förhållandet det motsatta.

Antalet sökande till Fässbergsgymnasiet har minskat under lång tid och under 2014 beslutades att stoppa intaget till gymnasiet. Skolans program efterfrågas inte i tillräckligt stor omfattning av elever i och kring Mölndal, vilket innebär omfattande kostnader att hålla lokalerna.

Verksamheter inom Kultur och Fritid är en viktig del i stads- och samhällsutvecklingen för att Mölndal ska utvecklas till en modig stad med tydlig historia, som förstärker Västsverige genom att vara en attraktiv stad med egen kreativ profil och en hållbar stad där människor växer och mår bra.

Koncentrationen av personer 65 år och äldre finns i centrala Mölndal. Befolkningsprognosen för denna åldersgrupp visar en ökning fram till år 2033. Under denna period förväntas antalet personer inom denna åldersgrupp öka med ca 3 000 personer, varav åldersklassen 85 år eller äldre beräknas öka med ca 850 personer. Förutom tillkommande behov av nya bostäder, ställer statliga myndigheters krav på en viss standard, för att bostaden ska räknas som fullvärdig och att arbetsmiljökrav ska uppfyllas.

Fler boenden för social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamhet behövs bland annat till anhöriginvandring, ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd och asylboenden.

Bostadsförsörjningsfrågan kommer fortsatt att vara i fokus de närmsta åren för såväl vård- och omsorgsförvaltningen och social- och arbetsmarknadsförvaltningens ansvarsområden.

1. Planeringsförutsättningar

Lokalresursplanen är resultatet av ett utvecklingsarbete som pågått under hösten 2014 för att utveckla kommunens lokalresursplanering.

Utgångspunkter för kommunens lokalresursplanering kan sammanfattas i nedanstående punkter.

1.1 Mål och uppföljning

Övergripande mål är att kommunen ska ha en ändamålsenlig, attraktiv, sund och säker

verksamhetsmiljö som bidrar till hög produktivitet hos kommunens verksamheter, en effektiv användning av kommunens resurser och låg miljöpåverkan från kommunens fastigheter.

Planeringen och uppföljningen av lokalförsörjningen och lokalanvändningen ska dokumenteras i en lokalresursplan som omfattar samtliga verksamheter och lokaler.

1.2 Roller och ansvar

Kommunledningen har det övergripande ansvaret för att styra och samordna kommunens försörjning och användning av fastigheter och lokaler.

Stadsbyggnadsförvaltningen är formell fastighetsägare för staden. I uppdraget ingår att planera, hanterar mark- och exploateringsverksamhet samt är myndighet för plan-, bygg-, bostadsanpassnings- och lantmäterifrågor.

Lokalförsörjningsavdelningen förvaltar stadens fastigheter och upplåter lokaler åt stadens verksamheter och svarar för stadens operativa lokalresursplanering i samverkan med nyttjande verksamheter. I uppdraget ingår att följa upp kommunstyrelsens mål för lokalförsörjningen och lokalanvändningen, samt att bryta ned målen i delmål för lokalförsörjningen.

Lokalnyttjande verksamheter ansvarar för att redovisa sina lokalbehov och bära kostnaderna för nyttjade fastigheter och lokaler. Nyttjande verksamheter ska delta aktivt i kommunens lokalresursplanering, söka möjligheter att effektivisera lokalanvändningen och medverka till att utrymmen kan avvecklas eller frigöras för annan användning.

1.3 Organisation

Organisationen för kommunens lokalresursplanering omfattar funktionerna lokalstyrgrupp, lokalberedning och lokalgrupper.

Lokalstyrgrupp svarar för stadens strategiska frågor när det gäller lokalförsörjning och lokalanvändning. Lokalstyrgruppen beslutar och styr förvaltningarnas behov. Dessutom hanterar lokalstyrgruppen större lokalförändringar som påverkar mer än en förvaltning. Beslut om stadens lokalresursplan tas även i Lokalstyrgruppen.

Lokalberedning planerar, samordnar och följer upp på taktiskt nivå och bereder ärenden inför beslut i lokalstyrgruppen. Det sker genom att årligen fastställa en långsiktig lokalresursplan utifrån verksamheternas behov och befolkningsförändringar. Önskemål och behov identifieras och värderas mot stadens totala användning jämfört med den totala ekonomin.

Lokalgrupper följer upp leveransen av service samt lokaler på operativ nivå. På driftsmöten behandlas frågor som berör förvaltningarnas aktuella lokalproblem. I denna grupp sker de tätaste kontakterna i samband med ombyggnader i lokalerna och dessutom hanteras beslut om mindre lokalanpassningar inom dessa grupper.

Figur 1. Forum för samverkan

1.4 Lokalresursplan

Planeringen och uppföljningen av lokalförsörjningen redovisas i en lokalresursplan som beslutas av kommunstyrelsen. I lokalresursplanen redovisas:

1. planeringsförutsättningar

2. omvärld och långsiktig utveckling

3. sammanfattande lokalresursplan för hela kommunen 4. lokalresursplaner per förvaltning eller lokalkategori

Lokalresursplaneringen förutsätter en nära samverkan mellan lokalstyrgruppen,

förvaltningarna, fysiska planering, verksamhetsplanering och budgetarbete. Genomförande av enskilda lokalprojekt ska alltid samordnas med lokalresursplanen.

1.5 Förutsättningar och upplägg

I lokalresursplanen redovisas verksamheternas volymer och lokalbehov i antal kvadratmeter.

Dessutom redovisas planerade investeringar och avvecklingar enligt investeringsplan, för att kunna få en samlad bild av hur olika förändringar i lokalbeståndet påverkar stadens totala lokalanvändning och lokalkostnader.

Som underlag för kommunens lokalresursplan har lokalrevisioner genomförts för följande verksamheter: förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildning, kultur- och

fritidsförvaltningens verksamheter, vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter, social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. Lokalresursplanen bygger på uppgifter som redovisats till utredningen under år 2014 och färdigt bokslut för år 2013. Befolkningsprognoser är redovisade från 2014.

Lokalrevisioner har genomförts för följande förvaltningar:

 Skolförvaltningen (SKF), bilaga 1 och 2

 Utbildningsförvaltningen (UTF), bilaga 3

 Kultur- och fritidsförvaltningen (KFF), bilaga 4

 Vård- och omsorgsförvaltningen (VOF), bilaga 5

 Social- och arbetsmarknadsförvaltningen (SAF), bilaga 6 Insamlade uppgifter från verksamheterna i Lokalberedningen och

Lokalförsörjningsavdelningen har sammanställts för varje fastighet och beskriver

lokalkostnader, prognoser över verksamheternas volymer, framtida lokalbehov, samt planerade investeringar och årskostnader för lokalerna.

1.6 Ansvariga och medverkande

Lokalresursplanen har gjorts i samverkan med lokalberedningen där Gunnel Pålsson (SKF), Henrik Larsson (UTF), Jenny Ivarsson (KFF), Monica Mathisen (VOF) och Tarja Thorén (SAF) ansvarar för verksamheterna. Befolkningsstatistik ansvarar Åsa Henriksson (SLF) och kartunderlag Per Persson (SBF). Från lokalförsörjningen har Kaj Andréasson och Rune Ohlsson medverkat.

2. Omvärld och långsiktig utveckling

Mölndal kommer inom de närmaste tio åren att befinna sig i en aktiv utvecklingsfas.

Befolkningstillväxten i regionen väntas öka vilket ställer stora krav på byggandet av bostäder och förtätningar i centrala lägen. Stora infrastruktursatsningar inom Västsvenska paketet planeras och ska genomföras. In och utflödet av människor mellan regionens delar kommer därmed att öka. Enligt beräkningar kommer 1,5 miljoner människor att ingå i

pendlingsregionen år 2020.

2.1 Vision och mål

Inför stora utvecklingsprocesser har staden tagit fram en gemensam framtidsbild som beskriver Mölndal 2022. Tillsammans med Mölndalsbor, företag, föreningsliv och grannkommuner har visionen tagits fram och antagits i Kommunfullmäktige (2013-09-18).

Den övergripande visionsformuleringen är ”Mölndal är den hållbara staden där alla får chansen. Med mod och kreativitet förstärker vi Västsverige”.

Fokusområden:

En modig stad med tydlig historia Mölndal förstärker Västsverige

En hållbar stad där vi växer och mår bra

Visionen ska ligga till grund för strategisk planering och utveckling i Mölndals stad och som grund sätta folkvalda mål för vad som ska uppnås för att visionen ska förverkligas.

2.2 Befolkningsutvecklingen i några viktiga åldersklasser

Mölndal hade i början av 2014 en folkmängd på 61 978 personer. Det innebär en ökning med 0,5 procent jämfört med samma period 2013. Mölndal tillhör därmed de 59 kommuner där befolkningen ökade med 300 personer eller mer.

Mölndal är befolkningsmässigt rikets 35:e största kommun och länets 3:e största.

Födelseöverskottet är det som främst bidragit till kommunens folkökning under 2013. I motsats till riket har flyttningsöverskottet haft betydligt mindre påverkan på folkökningen under åren 2009–2013.

Under samma period har Mölndal ökat med i genomsnitt 433 invånare per år. Det är en ökning som motsvarar 0,7 procent. Det årliga flyttningsöverskottet har legat på 112 invånare och har bidragit till kommunens folkökning med 35 procent för hela perioden.

Drygt 4 500 personer flyttade mellan Göteborgs kommun och Mölndals stad under 2013. Det motsvarar drygt 50 procent av Mölndals in- och utflyttning. Flyttströmmen mellan dessa kommuner resulterade i ett positivt flyttningsnetto för Mölndal med 140 personer.

Överlägset flest göteborgare flyttar till Mölndal följt av Partille, Kungsbacka, Lerum och Härryda. Störst andel av utflyttarna till Mölndal återfinns inte oväntat i åldrarna 25-34 år, varav 0-4―åringarna utgör den största gruppen upp till 19 år. Omvänt kan konstateras att

mölndalsbor i åldrarna 20-29 år är väl representerade bland utflyttarna till Göteborg. Den mest frekventa gruppen bland barn och unga är även här 0 till 4 år.

Under 2013 flyttade 550 personer från Mölndal till Halland, vilket var 211 personer fler än de som flyttade i motsatt riktning. Främst flyttar mölndalsborna till Kungsbacka och Varbergs kommun.

Till ytan är Mölndal 145,8 km², vilket innebär 425 invånare per km². Det kan jämföras med länets 68 och rikets 24 invånare per km². 65 procent av kommuninvånarna bor i centralorten Mölndal.

I Mölndal är 20 procent av kommuninvånarna mellan 0 till 15 år. I förhållande till länet och riket är det en 2 procentenheter högre andel. I Mölndal är 16 procent av kommuninvånarna 65 år eller äldre, vilket är 3 procentenheter lägre än i både länet och riket.

Invånarnas medelålder är något högre i länet och riket jämfört med Mölndal. Under 2013 föddes 711 barn i kommunen, vilket är en minskning med 10,5 procent jämfört med samma period föregående år. Fluktuationer i barnafödandet mellan enstaka år tillhör det normala och något alla kommuner behöver ha en beredskap för. I länet och riket skedde istället en ökning med 0,1 respektive 0,4 procent.

Enligt befolkningsprognosen för 2014-2024 kommer Mölndals befolkning att fortsätta öka. En viss befolkningstillväxt kommer ske även om nya bostäder inte byggs i den takt som är planerat kommer befolkningen ändå att öka, men inte i samma omfattning.¹ (Se diagram 1).

Vid årsslutet 2014 beräknas kommunen ha ökat sin befolkning med nästan 600 personer, från 61 978 till 62 577 invånare. År 2024 kommer Mölndal, enligt prognosen, ha ett invånarantal på 68 883 personer. Det innebär en 10-procentig befolkningsökning under de närmaste 10 åren.

Befolkningsökningen förväntas därmed vara 2 procentenheter högre än föregående

tioårsperiod. Som mest väntas folkmängden öka med 832 personer (år 2019) och som minst med 371 personer (år 2015).

Detta beror i hög utsträckning på att nybyggnationen varierar mycket mellan enskilda år.

Födelsenettot antas inte variera lika mycket, utan förväntas ligga mellan 300 och 368 personer under periodens olika år. I medeltal bidrar antalet födda minus döda med drygt 340 personer årligen.

Antalet barn och unga i åldrarna 1 till 5 år förväntas öka med sammanlagt 417 barn under perioden 2014-2024. Initialt däremot för prognosåren 2015-2016 beräknas antalet barn i denna åldersgrupp minska med nästan 90 personer. Störst ökning väntas för åren 2023 och 2024 med drygt 390 respektive 355 personer. Det är en något lägre ökning än motsvarande antal år bakåt i tiden, då ökningen låg på 671 barn i åldrarna 1-5 år.

Befolkningsprognosen baseras på att de demografiska förutsättningarna som antas från början gäller under hela prognosperioden. Förändringar som ovan är svåra att förutse och därför kan prognosen bli osäker bara efter några år. De faktorer som har störst påverkan på antalet barn i förskoleåldern är svängningar i den ekonomiska konjunkturen, fluktuationer i födelsetalen och förändrade flyttmönster.

En ökning beräknas också för grundskolebarnen, 6-15 år, med knappt 950 personer, eller 12 procent, under samma period. Det är nu effekten av det ökade antalet födda under 2000-talet får genomslag i grundskolan. Utbildningsnivån är generellt hög bland kommunens invånare.

Utbildning är en viktig del ur både ekonomiskt och socialt hänseende, då det ger barn och unga möjlighet att överskrida familjebakgrundens sociala begränsningar och utveckla en god hälsa.

Det har under det senaste decenniet skett en relativt blygsam ökning bland gymnasieungdomar bosatta i kommunen. Ökningen har totalt legat på 7,7 procent, eller knappt 209 ungdomar i åldrarna 16-19 år. Enligt prognosen kommer denna grupp att växa under de kommande tio åren med nästan 450 personer. Relativt innebär det en 16-procentig ökning.

Varje år framöver kommer antalet barn som börjar i förskoleklass variera mellan ett tillskott på 66 barn till ett underskott på 98 barn jämfört med det föregående året. Likaså kommer antalet ungdomar som går ut högstadiet och ska börja på gymnasiet variera mellan ett tillskott på 74 till ett underskott på 44 ungdomar. Detta blir särskilt påtagligt mot slutet av prognosperioden.

1 I kommunens befolkningsprognos (huvudalternativ) tas hänsyn till planerat bostadsbyggande. En ren befolkningsprognos (utan bygg) används enbart för jämförelser, se figur 2.

Mellan åren 2014 och 2024 beräknas antalet 0-18-åringar öka med drygt 1 820 personer (12 procent), i de yrkesverksamma åldrarna, 19-64 år, med knappt 3 120 personer (8 procent), och gruppen 65 år eller äldre med drygt 1 365 personer (13 procent). Bland de allra äldsta, 85 år eller äldre, förväntas ökningen bli 5 procentenheter högre. Kommunen bör därför planera för en ökad efterfrågan på äldreomsorgens tjänster för de kommande åren.

Karta 1. Antal kommuninvånare per kommundel år 2014.

Diagram 1. Mölndals befolkningsutveckling enligt befolkningsprognos 2014-2024. När du läser diagrammet tänk på att den lodräta axel anger ett värde mellan 58 000-70 000 invånare.

Diagram 2 och 3. Andel män respektive kvinnor av totalbefolkningen för åren 2014 och 2024. 40- 44―åringar är den grupp bland kvinnorna som bedöms minska mest i förhållande till den totala

befolkningen. För männen är det istället unga personer i åldrarna 5-9 som berörs. Däremot gäller för båda könen att andelen 75-79―åringar beräknas ha ökat mest fram till 2024.

Diagram 4. Befolkningsutvecklingen i några viktiga åldersgrupper, 2003-2013 med prognos till 2024-12-31.

2.3 Befolkningsuppföljning

Befolkningsstatistiken för första halvåret i år visar att Mölndal, liksom riket i sin helhet, har haft en större folkökning än på flera år. I Mölndal har befolkningen ökat från 61 978 till 62 456.

Ökningen beror på både en större invandring än utvandring och ett födelseöverskott (födda frånräknat döda). Det är främst kriget i Syrien som har medfört en stor invandring till Sverige.

Stockholms kommun hade störst folkökning under första halvåret med 7 484 personer, närmast följd av Göteborg och Malmö. Mölndal kom på 24:e plats, efter Sundbyberg och före

Kungsbacka. Kommunen ökade därmed sin befolkning med nästan 480 personer eller 0,8 procent. Det kan jämföras med 0,5 procent för hela året 2013. Nedan görs en uppföljning av befolkningsprognosen i några punkter:

Mölndals befolkning har vuxit med 478 invånare sedan årsskiftet. Det är nästan 180 personer fler än hälften av den förväntade ökningen för hela året om 599 mölndalsbor.

Befolkningstillväxten bedöms därför hamna minst i nivå med prognosen.

Antalet födda var vid halvåret 375 personer, vilket är nästan hälften av det förväntade antalet för hela året. Även antalet döda ligger i fas med det beräknade antalet.

Antalet in- respektive utflyttade ligger något högre respektive lägre än hälften av det förväntade antalet för helåret. Flyttmönster påverkas på kort sikt av bland annat

förändringar på bostads- och arbetsmarknaden, vilket kan innebära att utflyttningen ökar under andra halvåret. När detta skrivs är Stadsbyggnadsförvaltningens siffror över antal färdigställda bostäder inte publicerade ännu. Det går därför inte att bedöma framtida befolkningsökning baserad på inflyttningen i nyproduktion.

Den faktiska befolkningen i åldrarna 1 till 5 är vid halvårsskiftet i det närmaste i fas med vad de förväntas vara vid slutet av året enligt prognosen. Liknande tendens sågs även föregående år och då stämde helårsprognosen väl för denna åldersgrupp.

Människor som söker asyl i Sverige idag kommer främst från Syrien, Eritrea, Somalia och Afghanistan. Även statslösa utgör en stor grupp bland de asylsökande. Under första halvåret sökte nästan 32 000 personer asyl i Sverige. Det är något över 70 procent fler än under motsvarande period föregående år. Åren framöver visar Migrationsverkets prognoser ökning för båda grupperna jämfört med tidigare år.

2.4 Den socioekonomiska dimensionen

31 425 av mölndalsborna förvärvsarbetar. Jämfört med föregående år är det en ökning med 449 personer. Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 16 eller äldre, ligger på 64 procent.

Det är en ökning med 0,7 procentenheter. Bland kvinnorna kvarstår sysselsättningsgraden på 61 procent, medan det skett en ökning bland männen på 1 procentenhet till 67 procent. Bland utrikes födda var sysselsättningsgraden 14,5 procent, vilket är en ökning med 1,4

procentenheter.

33 procent av invånarna i Mölndal har minst en 3-årig eftergymnasial utbildning och räknas som högutbildade. Det kan jämföras med 25 procent av invånarna i Sverige och placerar

därmed Mölndal bland de 16 kommuner i landet med högst andel högutbildade i åldrarna 25-64 år. Även medelinkomsten på 300 700 kronor för befolkningen 20 år eller äldre placerar

Mölndal en bit över rikssnittet på 265 800 kronor.

Antalet arbetslösa uppgår till 1 365 personer eller 4,3 procent. Det är en minskning med 0,7 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Situationen på arbetsmarknaden är betydligt kärvare på såväl läns- som riksnivå med arbetslöshetssiffror på 7,9 respektive 7,4 procent. Trots en fortsatt hög arbetslöshet bland ungdomar har den sjunkit med 3,5

procentenheter till 7,6 procent jämfört med samma period 2013. Mölndal uppvisar också en betydligt mindre andel arbetslösa 18-24―åringar än länet och riket, där arbetslösheten ligger på 13,4 respektive 15 procent.

Antalet arbetstillfällen i Mölndal har ökat med 2 528 stycken sedan 2008. Det är en ökning med 7 procent. Med 36 822 arbetstillfällen står kommunen för 4,7 procent av länets 784 323

arbetstillfällen. Flest arbetstillfällen finns inom tillverkning och utvinning, handel samt vård och omsorg. Den största ökningen av antalet arbetstillfällen sedan 2008 kan noteras för företagstjänster med 620 stycken, offentlig förvaltning med 529 stycken samt information och kommunikation med 327 arbetstillfällen.

45 979 personer arbetspendlar till eller från Mölndal. Bland dessa finns 5 397 fler inpendlare än utpendlare. Männen pendlar i större utsträckning än kvinnor. Det är drygt 3 900 personer, det vill säga 8,5 procent, fler män än kvinnor som pendlar. 11 134 personer av den

förvärvsarbetande befolkningen i Mölndal har sin bostad och arbetsplats i kommunen.

2.5 Bostadsbeståndet

Från och med årets redovisning baseras bostadsbeståndet på det nationella lägenhetsregistret, som förvaltas av Lantmäteriet och uppdateras av landets kommuner. Enligt registret fanns det 26 776 lägenheter i Mölndal i början av 2014.² Det utgör 0,6 procent av landets hela

bostadsbestånd.

Mölndals bostadsbestånd är fördelat på 12 847 lägenheter (48 procent) i småhus, 13 721 lägenheter (51,2 procent) i flerbostadshus och 208 lägenheter (0,8 procent) i övriga hus.³ Av dessa är 27,7 procent bostadsrätter, 30,7 procent hyresrätter, 41,4 procent äganderätter och 0,5 procent okänd upplåtelseform.

De flesta lägenheterna i flerbostadshus, 52,9 procent, är hyresrätter medan 46,5 procent är bostadsrätter och 0,6 procent har okänd upplåtelseform.

Störst andel flerbostadshus, 32,6 procent, byggdes under åren 1961-1970. En stor andel av småhusen, 20,3 procent, tillkom också under denna period.

I småhus är äganderätt den vanligaste upplåtelseformen med hela 85,7 procent. Andelen småhuslägenheter med hyres- respektive bostadsrätt är nästan lika stor och ligger på 6,3 respektive 7,6 procent. 0,4 procent av småhusen har okänd upplåtelseform.

För lägenheter i flerbostadshus är det bostadsrättföreningar med 46,5 procent, allmännyttiga bostadsföretag (25,3 procent) och övriga juridiska personer (12,5 procent), som utgör de tre största ägarna. När det gäller småhus ägs den absoluta merparten, 85,7 procent, av fysiska personer, 7,6 procent av bostadsrättsföreningar och 5,1 procent av allmännyttiga

bostadsföretag.

För första gången på över 20 år är det idag möjligt att redovisa hur hushållen i Sveriges kommuner bor. Boendeutrymmet, mätt som bostadsarea per person, är i genomsnitt 39 kvm/person i Mölndal och i Sverige 42 kvm/person.

Det genomsnittliga priset för en småhusfastighet i landet uppgick till nästan 2,35 miljoner kronor under tredje kvartalet 2014.⁴ För Mölndal låg denna siffra betydligt högre med 3,54 miljoner kronor. På årsbasis har priset stigit med 7 procent för hela landet och 4 procent för Mölndal.

2 Med lägenhet avses en bostad oavsett i vilken hustyp den ligger. Även bostäder i småhus definieras som lägenheter.

3 Småhus definieras som friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus är bostadsbyggnader som innehåller tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus definieras som byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, till exempel byggnader avsedda för

verksamhet eller samhällsfunktion.

4 Med småhusfastighet menas friliggande en- och tvåbostadshus samt rad- och kedjehus för permanentboende.

Diagram 5. Flyttningsöverskottet (inflyttare frånräknat utflyttare) i femårsklasser för åren 2008-2013.

Åldersfördelningen bland de som flyttar till Mölndal skiljer sig från de som flyttar från kommunen.

Kommunen har stor inflyttning av familjer i förskoleåldrarna och utflyttning av unga vuxna. I områden med mycket småhus märks detta tydligast.

Diagram 6. Andel lägenheter i småhus per kommundel. Mölndal står för mer än hälften av kommunens småhusbebyggelse, varav drygt 1/3 av småhusen ligger i Västra Mölndal. Kållered har lägst andel småhus.

Diagram 7. Andel lägenheter i flerbostadshus per kommundel. Merparten av flerbostadshusen finns även de koncentrerade till Västra Mölndal, som tillsammans med den östra delen står för drygt 85 procent av det totala beståndet av flerbostadshus. Av resterande flerbostadshus finns knappt 9 procent i Kållered och något över 5 procent i Lindome.

Diagram 8. Av kommunens drygt 1/3 hyresrätter finns störst andel, 75 procent, i Västra och Östra Mölndal.

Störst andel gäller även för upplåtelseformerna bostadsrätt och äganderätt. Östra Lindome har en större andel av kommunens äganderätter än både Västra Lindome och Kållereds kommundelar. Andelen lägenheter med hyresrätt är ungefär lika stor i de östra kommundelarna av Lindome och Kållered.

2.6 Kommunens bostadsplaner

Till grund för befolkningsprognosen ligger kommunens planer för bostadsbyggandet.

Kommunen planerar att bygga 7 343 lägenheter under åren 2014-2024, varav 5 866 lägenheter i flerbostadshus (80 procent) och 1 477 lägenheter i småhus (20 procent). Vid årsslutet 2024 beräknas Mölndals befolkning ha ökat med 10 procent, från 62 577 till 68 883 invånare och bostadsbeståndet med 25 procent, från 27 211 till 34 119 lägenheter.

Diagram 9. Planerat bostadsbyggande redovisat per kommundel för åren 2014-2024.

3. Lokaler och lokalbehov

I avsnittet redovisas en sammanfattning av kommunens lokalbestånd år 2014 samt planerade lokalförändringar. I avsnittet redovisas också en bedömning av de framtida lokalbehoven baserade på reviderade lokalrevisioner för förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildning, kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter, vård- och

omsorgsförvaltningens verksamheter samt social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter.

3.1 Lokalbestånd

Kommunens bestånd av ägda och hyrda lokaler omfattade i oktober 2014 ca 400 000 kvm bruksarea (BRA), fördelade på ca 270 000 kvm ägda fastigheter (75 %) och ca 93 000 kvm externt hyrda fastigheter (25 %). Dessutom hyr social- och arbetsmarknadsförvaltningen in 126 referenslägenheter som inte ingår i sammanställningen. Gunnebo och Forsåker ingår inte heller.

Av det totala lokalbeståndet omfattar ca 163 000 kvm (45 %) skolförvaltningens lokaler, ca 67 000 kvm (18 %) vård- och omsorgsförvaltningens lokaler, ca 46 000 kvm (12 %) kultur- och fritidsförvaltningens lokaler, ca 24 000 kvm (6 %) utbildningsförvaltningens lokaler och 11 000 kvm (3 %) social- och arbetsmarknadsförvaltningens lokaler. Under övrigt nyttjas lokaler för bland annat verksamheter inom tekniska förvaltningen, serviceförvaltningen,

stadsledningsförvaltningen m fl.

Figur 4. Lokalbestånd 2014 (ca 400 000 kvm) fördelat per verksamhet

3.2 Lokalkostnader

Den totala kostnaden för fastigheterna uppgick till ca 350 mnkr år 2013. I kostnaden ingår lokalförsörjningens kostnader för tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll, el, värme, vatten, avlopp, fastighetsadministration, försäkringar, räntor, avskrivningar och externa hyror. I fastigheter som används av flera olika verksamheter har kostnaden fördelats i proportion till respektive verksamhets area. Kostnaden för planerat underhåll varierar mycket från år till år.

Även mindre ombyggnadsprojekt kan rymmas inom driftsramen.

Av den totala årskostnaden avser ca 160 mnkr skolförvaltningen, ca 88 mnkr vård- och omsorgsförvaltningen, ca 52 mnkr kultur- och fritidsförvaltningen, ca 22 mnkr

utbildningsförvaltningen och 10 mnkr social- och arbetsmarknadsförvaltningen.

Figur 5. Årskostnad 2013 som uppgår till ca 350 mnkr fördelat per verksamhet

3.3 Lokalanvändning och framtida lokalbehov

Redovisningen av lokalresursplanen är upplagd genom att lokalrevisioner har genomförts för följande verksamheter: förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildning, kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter, vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter samt social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter.

I lokalrevisionerna analyseras bland annat verksamheternas lokalanvändning och framtida lokalbehov. Syftet är att lokalrevisionerna i fortsättningen ska kunna användas som underlag för lokalresursplaner för respektive verksamhet.

3.3.1 Skolförvaltningen

Det totala lokalbeståndet för skolförvaltningens verksamheter inklusive administrativa lokaler, familjedaghem, öppen förskola och familjecentral omfattar ca 163 000 kvm vilket motsvarar ca 165 mnkr. De interna lokalerna omfattar ca 158 000 kvm och externa lokaler ca 5 000 kvm.

Förskolor

Lokalanvändningen per barn i kommunens förskolor uppgick våren 2014 till i genomsnitt cirka 12 kvm, vilket är en normal nivå med tanke på att många är äldre förskolelokaler. Målet bör vara att nå en genomsnittlig lokalanvändning på 10-12 kvm per barn, för att uppnå en effektiv lokalanvändning.

Antalet yngre barn mellan 1 till 5 år förväntas öka med ca 400 barn mellan åren 2014 och 2024 med planerat bostadsutbyggande. Planeringen för förskola innehåller osäkerhet då förändringar i födelsetal kan ske snabbt. Mer detaljer kring planerade projekt finns i bilaga 1.

Skolor

Lokalanvändningen per skola uppgick till 17,7 kvm BRA per elev exklusive gymnastiksalar.

Enligt branschnyckelta bör lokalanvändningen ligga på 10-12 kvm per elev. Det finns god potential för att kunna effektivisera skolorna. För att nå en lokalanvändning med färre kvm per elev krävs en stor satsning för att bygga lokaler som är mer yteffektiva och ändamålsenliga.

Antalet barn mellan 6 till 15 år förväntas öka under perioden 2014 – 2024 med 950 personer.

Totalt för hela kommunen skiljer sig inte elevutvecklingen, men däremot är skillnaden stor mellan områden, vilket gör att det är svårt att planera i områdesvis. Fristående skolors

etablering i kommunen påverkar också planeringen. Planerade projekt för skolor finns i bilaga 2.

3.3.2 Utbildningsförvaltningen

Det totala lokalbeståndet för utbildningsförvaltningens verksamheter omfattar ca 24 000 kvm, vilket motsvarar ca 22 mnkr. De interna lokalerna omfattar ca 17 000 kvm och externa lokaler ca 7 000 kvm.

Under 2015 kommer i stort sett samtliga verksamheter att lämna Fässbergsgymnasiet.

Prognosen för gymnasiesärskolan kommer att sjunka kraftigt, eftersom antalet elever inskrivna i grundsärskolan minskat under flera år. Mer detaljer redovisas i bilaga 3.

3.3.3 Kultur- och fritidsförvaltningen

Det totala lokalbeståndet för kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter omfattar ca 46 000 kvm, vilket motsvarar ca 52 mnkr. De interna lokalerna omfattar ca 35 000 kvm och externa lokaler ca 11 000 kvm.

Målsättningen för Kultur och fritidsförvaltningen är att skapa förutsättningar för att kunna erbjuda kommuninvånare och besökare en bred kultur- och fritidsverksamhet av hög kvalitet i anläggningar. Kultur- och fritidsanläggningar är viktiga mötesplatser och besöksmål i en attraktiv stad där folk vill bo och verka. Nya tillgänglighetskrav, teknikutvecklingen och moderna förväntningar på stadens offentliga kultur- och idrottsinstitutioner innebär också att man löpande måste se över och utveckla dem.

Generellt håller byggnaderna för kultur- och fritidsverksamheter en relativt hög standard med vissa undantag. Eftersom flertalet av verksamheterna befinner sig i ett fastighetsbestånd från 60- och 70-talen kommer detta på sikt att påverka kultur- och fritids verksamhetsutövande. Mer planerade projekt finns att läsa i bilaga 4.

3.3.4 Vård- och omsorgsförvaltningen

Vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter omfattar ca 67 000 kvm vilket motsvarar ca 88 mnkr. De interna lokalerna omfattar ca 7 000 kvm och externa lokaler ca 60 000 kvm.

Kommande behov av äldreboende är aktuell och verksamheten bör planera för den åldersutveckling inom befolkningen som sker under de kommande åren. Särskilt bör man beakta den ökning som sker från 2017 när 40-talistgenerationen kommer upp i 80-årsåldern.

Det finns LSS-bostäder som inte uppfyller gällande myndighetskrav. Av dessa behöver fyra avvecklas så fort som möjligt och ersättas. Utöver detta finns behov av en nybyggnation av gruppbostäder årligen. Planerade projekt för vård- och omsorgsförvaltningen redovisas i bilaga 5.

3.3.5 Social- och arbetsmarknadsförvaltningen

Det totala lokalbeståndet för social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter omfattar ca 11 000 kvm vilket motsvarar ca 10,4 mnkr. De interna lokalerna omfattar ca 4 500 kvm och externa lokaler ca 6 100 kvm.

Bostadsförsörjningsfrågan kommer fortsatt att vara i fokus de närmsta åren. Behov finns av en långsiktig strategi med en uppdaterad bostadsförsörjningsplan, för att möta de behov staden och förvaltningen har. Mer detaljerad information redovisas i bilaga 6.

3.4 Underhåll- och reinvesteringsbehov

Det kommer även att behöva genomföras relativt omfattande åtgärder i det eget ägda beståndet som syftar till att både upprätthålla värdet på fastigheterna och ändamålsenligheten på

lokalerna. Hit hör exempelvis tekniska investeringar i ny ventilation på ett stort antal skolor och förskolor. Mölndals stad har liksom de flesta andra kommuner lagt för lite resurser på underhåll och reinvestering i befintliga fastigheter under mycket lång tid. En stor andel av

fastighetsbeståndet är från 60- och 70-talen och närmar sig den ålder då stora delar av både installationer och klimatskal behöver bytas, samt lokalerna anpassas efter dagens verksamheter.

Sammantaget innebär detta att Mölndals stad har mycket stora investeringar i befintliga fastigheter framför sig.

För att få ett bättre underlag i arbetet med att bedöma framtida investeringar har

Lokalförsörjningen påbörjat ett arbete med att genomföra mer genomgripande och omfattande statusbedömningar. Detta arbete genomförs av externa objektiva konsulter och genomförs i år på ca tio fastigheter, arbetet kommer fortsätta kommande år. Statusbedömningarna ger en överskådlighet över underhålls- och reinvesteringsbehov och kommer användas dels i prioriteringen av underhållsmedel men också som stöd vid bedömning av

kostnadseffektiviteten vid valet av ombyggnad/tillbyggnad eller nybyggnad.

3.5 Vakanser

Kvarnen 254 kvm, Lackarebäcks gård 305 kvm och f.d. Musikskolan på Gamla torget 1 373 kvm är vakanta lokaler som staden äger. Totalt omfattar det ca 2 000 kvm. Lokaler med överytor behöver identifieras i kommande arbete.

4. Slutsatser

Mölndal hade i början av 2014 en folkmängd på ca 62 000 personer. Enligt prognosen, med utgångspunkt i ett stort tillskott av nya bostäder, beräknas befolkningen under de kommande 20 åren att öka till ca 68 500 personer, d v s en ökning med ca 325 personer per år. Det är främst barn och barnfamiljer som bidrar till stadens ökade befolkning. Framtida lokalbehov påverkas bland annat av befolkningsutvecklingen, i vilken takt nya bostadsområden byggs och

bostadsbrist med ökad utflyttning av unga människor som följd.

Det är många osäkra faktorer när det gäller planering av förskola, där den kanske främsta är förändringar av födelsetal som inte prognostiserats. Det innebär att långsiktig planering måste kombineras med möjlighet att lösa behov som uppkommer snabbt.

Antalet elever kommer att öka i Mölndal. Totalt för hela kommunen skiljer sig inte

elevutvecklingen men däremot är skillnaden stor mellan områden, vilket gör att det kan vara svårt att planera kommande verksamhetslokaler.

Kultur- och fritidsanläggningar är viktiga mötesplatser och besöksmål i en attraktiv stad där folk vill bo och verka. Mer och mer blir dessa anläggningar strategiska frågor för politiska beslut och prioriteringar i arbetet med konkurrenskraftig samhällsutveckling.

Rutiner för den långsiktiga planeringen håller på att tas fram när det gäller vård- och omsorgsförvaltningen samt social- och arbetsmarknadsförvaltningens särskilda boenden i samband med bostadsförsörjningsprogrammet. Detta arbete sker i samarbete med

Stadsledningsförvaltningen, Lokalförsörjningsavdelningen och Stadsbyggnadsförvaltningen.

Det är framförallt en tydlig arbetsordning och ärendegång för planärenden, exploateringsavtal och markanvisning som behövs.

En stor andel av fastighetsbeståndet är från 60- och 70-talen. Relativt omfattande åtgärder kommer att behöva genomföras i det eget ägda beståndet för att både upprätthålla värdet på fastigheterna och ha ändamålsenliga lokaler. Stora delar av både installationer och klimatskal behöver bytas och lokalerna anpassas efter dagens verksamhetsbehov.

BILAGA 1: Lokalrevision förskola

I bilagan redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kommunens förskoleverksamhet.

Verksamhet för förskolebarn från och med ett år till och med hösten det år barnet börjar förskoleklass (1-5 år) erbjuds i form av förskola och pedagogisk omsorg. Det finns kommunalt drivna förskolor och fristående förskolor. Pedagogisk omsorg är skollagens samlingsnamn på andra former än förskola. I Mölndal finns pedagogisk omsorg i form av familjedaghem, som innebär att en dagbarnvårdare har barn placerade i sitt eget hem. Det finns även sådan verksamhet i enskild regi. Den pedagogiska omsorgen kan ha behov av lokaler för

gruppverksamhet, som löses genom samverkan med andra lokaler, internt eller externt hyrda.

Lokalrevisionen utgår från år 2014 och samtliga kostnader baseras på 2013, som var det senaste året med ett färdigt bokslut. Redovisade prognoser bygger på befolkningsprognos 2014.

Figur 1. Kommunala förskolor inom Mölndal Stad under 2014

1

1. Verksamheter och lokaler 2014

Våren 2014 fanns det 45 kommunala förskolor varav 8 i externt hyrda lokaler. Därutöver fanns 12 fristående förskolor samt ca 75 dagbarnvårdare i kommunal pedagogisk omsorg och 6 dagbarnvårdare i enskild regi. Antalet placerade barn ökade mellan 2012 och 2013 för att minska något 2014.

Antal barn 2012

Antal barn 2013

Antal barn 2014

Kommunal förskola 3 011 3 178 3 169

Kommunal pedagogisk omsorg 323 313 308

Fristående förskola 382 430 415

Pedagogisk omsorg i enskild regi

14 16 18

Totalt 3 730 3 937 3 900

Tabell 1. Placerade barn i olika verksamheter åren 2012- 2014 inkl placerade barn i annan kommun

Kommunens bestånd av förskolelokaler uppgick till cirka 39 000 kvm bruksarea, inklusive externa förskolelokaler, som är cirka 4 000 kvm.

Den totala årskostnaden uppgick till cirka 41 mnkr, inklusive externa hyror. I

lokalförsörjningens lokalkostnader ingår kostnader för tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll, el, värme, vatten, avlopp, fastighetsadministration, försäkringar, räntor,

avskrivningar och externa hyror. I Skolförvaltningens lokalkostnader, utöver internhyra, ingår städning och vaktmästeri som inte har redovisats till lokalrevisionen.

En sammanställning över förskolor, antal platser, area och kostnader för 2013/2014 finns i tabell 2.

Tabell 2. Förskolornas totala lokalbestånd, årskostnad, antal placerade barn och efterfrågan på barnomsorg.

Förskolor områdesvis

Kvm BRA Summa

Placerade barn kommunal förskola

Maxkapacite t

Platser i pedagogisk omsorg

Platser i fristående förskola i kommunen

Totalt antal barnomsorg splatser

Lediga platser/brist på plats

Antal avdelningar kommunal förskola

Max- kapacitet kommunal förskola

Krokslätt 2 415 180 189 10 0 199 -40 11 189

Toltorp 1 432 100 90 14 34 138 -17 5 90

Bifrost 2 341 186 198 12 42 252 54 11 198

Eklanda 3 996 378 360 14 0 374 -28 20 360

Bosgården 2 760 295 270 12 0 282 -68 15 270

Åby 2 428 214 252 0 54 306 83 14 252

Balltorp 1 796 182 180 29 0 209 11 10 180

Lackarebäck 3 973 290 342 5 0 347 45 19 342

Glasberget 1 548 135 126 20 44 190 -4 7 126

Rävekärr 1 798 148 144 6 0 150 -6 8 144

Västra Kållered 2 265 169 180 19 95 294 103 10 180

Östra Kållered 4 521 300 324 45 0 369 -2 18 324

Västra Lindome 2 724 237 216 22 55 293 -19 12 216

Sinntorp 3 448 245 288 20 0 308 45 16 288

Valås 1 172 110 108 60 30 198 -16 6 108

Hällesåker 442 0 0 20 30 50 -21 0 0

SUMMA 39 059 3 169 3 267 308 384 3 959 120 182 3 267

1.1 Förskolans lokalanvändning

Antalet placerade barn varierar mellan höst och vår. Antalet placerade barn varierar med cirka 300 mellan augusti och maj. För att klara full behovstäckning under hela året måste det finnas lokalkapacitet för detta.

Antal barn

Antal platser

Över- /underskott Kommunal

förskola

3 169 3 267 +98

Tabell 3. Antal barn i förhållande till platser våren 2014

1.1.2 Kvadratmeter per barn

Lokalanvändningen per barn i kommunens förskolor uppgick våren 2014 till i genomsnitt cirka 12 kvm. Förskolorna är byggda under olika tidsperiod och har olika storlekar, kök, i vissa fall i gemensamma lokaler med skolor med mera, vilket är förklaringen till en del av variationen. En annan viktig faktor är placerade barn och deras åldrar. Ju fler yngre barn på en förskola, desto fler kvadratmeter per barn Det finns också förskolor i områden med mindre efterfrågan, som har färre barn placerade under perioder på året och därmed fler kvm/barn, exempelvis Vommedalen.

Lokalanvändningen i eget lokalbestånd per förskola varierade mellan som lägst 9,0 kvm för Jungfrustigen och 40 kvm för Stensjön. Vid mättillfället i januari var det hög kvadratmeter per barn på den nystartade förskolan eftersom alla barn inte var placerade.

Den genomsnittliga arean per barn ligger på en normal nivå med tanke på att många är äldre förskolelokaler. Flertalet förskolor ligger i intervallet 10-16 kvm. Målet bör vara att nå en genomsnittlig lokalanvändning på 10-12 kvm per barn, för att uppnå en effektiv

lokalanvändning. Det är viktigt att uppmärksamma att det är fler faktorer än kvadratmeter, som påverkar antal barn i lokalerna, bland annat ventilationen. I figuren nedan redovisas förskolor, som ägs av kommunen med fyllda staplar och inhyrda lokaler med ofyllda staplar.

Diagram 1. Kvadratmeter bruksarea per barn i kommunens förskolor vårterminen 2014

Anmärkning: hög kvadratmeteryta per barn på nystartade Stensjöns förskola förklaras av att alla barn inte var placerade vid mättillfället i januari.

1.1.3 Lokalernas ändamålsenlighet

Förutom att ha tillräckligt med lokaler för den verksamhet som bedrivs är det viktigt att lokalerna är ändamålsenliga. Flertalet förskolor är byggda från 60-talet och framåt och är präglade av olika sätt att se på förskolan i samhällsplaneringen och det pedagogiska arbetets förändring. Förskolorna har i allmänhet betydligt fler barn i grupperna än tidigare vilket ställer krav andra krav på uppgradering av ventilationssystemen. Lokalernas standard uppfattas på många förskolor som låg och i samband med de större upprustningar som behöver göras finns förutsättningar att planera för lokaler bättre anpassade till förskolans utökade uppdrag när det gäller barns lärande men också bättre entréer, hygienutrymmen och rum för måltider. Idag uppmärksammas och betonas vikten av utevistelse för förskolebarnen. Många gårdar är i behov av ordentlig upprustning och komplettering för att ge rum för lek och planerade aktiviteter.

1.1.4 Lokalernas status

Generellt har byggnader uppnått sin tekniska livslängd efter 40 år. Teknisk livslängd är den tidsperiod under vilken en byggnad med normalt underhåll kan användas för avsett ändamål.

Flertal av byggnaderna är byggda på 60-talet, vilket gör att de redan har passerat sin tekniska livslängd. Isolering av tak, väggar, fönster och grund är oftast bristfällig på hus byggda under denna tidsperiod, vilket medför en onödigt hög energiförbrukning. Elsystem som installerades på 60-talet är inte dimensionerade för dagens krav. För användarna räcker inte elsystemen från 60-talet till och för att förbättra elsäkerheten behövs systemen byggas om eller bytas ut för att uppfylla dagens krav.

Fukt och dräneringsproblem är svåra att komma åt då många av byggnader är byggda med platta på mark. Stammar och rörsystemen är av gjutjärn och ligger under plattan i en fuktig miljö, vilket förkortar deras livslängd. Delar av fastighetsbeståndet har undermåliga

ventilationsanläggningar som inte klarar av att förse byggnaderna med dagens krav på ventilation, ventilationen uppfyller lagkraven som råder (OVK) men uppfyller inte dagens nybyggnadskrav vad gäller luftflöden. Gamla ventilationsanläggningar är också kraftigt sämre än nya moderna ur energisynpunkt. Exempel på förskolor som ligger högt i prioritering vad gäller ventilationsåtgärder är: Gärdesängens förskola, Rävekärrs förskola, Bölets förskola och Bosgårdens förskola.

Det finns i stadens förskolor också många exempel där det inre underhållet är undermåligt till följd av för lite investeringar historiskt. Lokalförsörjningsavdelningen jobbar aktivt med att ta helhetsgrepp kring de objekt där man till exempel genomför ventilationsentreprenader för att lyfta helheten i fastigheterna.

1.1.5 Bedömning av kökskapacitet

Fastighetsförvaltare och enhetschefer för måltid har tillsammans gjort en bedömning av maxkapacitet och statusbedömning av samtliga kök. En prioriteringslista är gjord som gäller kök där det finns ett totalrenoveringsbehov. Det innebär fastighetstekniska åtgärder, såsom t.ex.

vatten-, avlopps-, ventilations- och elsystem. Det kan även vara skador i bärande konstruktionsdelar samt total upprustning av ytskikten.

2. Verksamhetens utveckling och framtida lokalbehov

2.1 Planerade förändringar i verksamheten

Skollagen anger att alla barn ska erbjudas förskola från ett års ålder om familjen/barnet

uppfyller kraven för plats (arbete, studier, föräldraledig, arbetslös, egna, särskilda behov). Från och med hösten det år barnet fyller tre år ska allmän förskola erbjudas alla barn. Förskolan kan drivas av kommunen eller som fristående verksamhet med godkännande från kommunen. Om föräldrarna önskar ska kommunen sträva efter att erbjuda så kallad pedagogisk omsorg. Idag erbjuds alla barn i kommunen placering enligt skollagens krav.

Framtida lokalbehov påverkas av flera saker: befolkningsutvecklingen, i vilken takt nya bostadsområden byggs och bostadsbrist med ökad utflyttning av unga människor som följd.

Detta påverkar antalet förskolebarn. Kommunens lokalbehov påverkas också av i vilken utsträckning fristående förskolor etableras i kommunen. Ökar behovet av platser parallellt med fristående förskolors etablering krävs mindre kommunal utbyggnad. I annat fall kan en viss kortsiktig överetablering bli fallet. Mölndal har dessutom en förhållandevis stor andel familjer, som efterfrågar pedagogisk omsorg i form av familjedaghem. En minskning av denna

efterfrågan påverkar behovet av mer förskola, eftersom det är denna verksamhet som

kommunen har skyldighet att erbjuda. Sammantaget är det många osäkra faktorer när det gäller planering av förskola, där den kanske främsta är förändringar av födelsetal som inte

prognostiserats. Det innebär att långsiktig planering måste kombineras med möjlighet att lösa behov som uppkommer snabbt.

Ytterligare en faktor som kan påverka framtida lokalbehov är politiska beslut om antal barn per avdelning/grupp. En minskning med två barn per grupp i förskolan innebär exempelvis behov av lokaler för utökning med 22 nya avdelningar.

Förskolor med 1-3 avdelningar (omfattar 15- 60 barn) är ur många aspekter inte effektiva att driva. Det gäller lokalvård och måltider, men också möjligheten att samordna

öppning/stängning med bättre personaltäckning som följd. Mot bakgrund av detta planeras nya förskolor som ersättning för mindre förskolor i ett område.

2.2 Pågående projekt

Nya förskolor byggs för att öka antalet platser och för att ersätta befintliga lokaler, som inte är ändamålsenliga och/eller externt förhyrda. I vissa fall är det inte kommunen som bygger utan blir istället hyresgäst. Framöver gäller det främst etablering av förskolor i nya bostadsområden där lokaler planeras i bostadshusen. Planeringen av förskolor har i regel lång framförhållning då de är kopplade till planläggning av nya bostadsområden. I investeringsbudget 2015-2018 finns följande projekt:

Förskola Pågående projekt

Jungfrustigens förskola Förskolan kompletterades med paviljonger hösten 2010 då behovet av platser i området behövde lösas snabbt. Befintlig förskola byggs till och paviljongen tas bort, klart hösten 2015. Ger ingen utökning av platser.

Stallbackens förskola Ny förskola byggs i det nya bostadsområdet, klar hösten 2017. Möjligheterna ses över för ytterligare ca 40 barn eftersom den planerade förskolan i Lilla Fässbergsdalen, som planerades ersätta paviljongförskolan Kompassen, är under prövning. Detaljplanearbetet pågår men det finns risk för överklagan.

Kängurun

Östra Balltorp

Planering av extern förhyrning av förskola i det nya bostadsområdet Kängurun i Krokslätt. I plan 2017-18, till viss del för att ersätta inte ändamålsenliga äldre förskolelokaler.

Ny förskola byggs för att ersätta små lägenhetsförskolor i bostadsområdet samt förskolelokal i skolan. I plan 2018

2.3 Befolkningsutveckling för barn 1-5 år

Antalet unga invånare i åldrarna 1 till 5 år förväntas öka med sammanlagt 417 barn under perioden 2014-2024. Men initialt, 2015-2016, beräknas antalet barn i denna åldersgrupp minska med nästan 90 personer. Störst ökning beräknas för 2023 och 2024 med drygt 390 respektive 355 personer, se även avsnitt 2.4. Utan planerat bostadsbyggande förväntas antalet 1 till 5- åringar öka med 66 barn, det vill säga ett årligt tillskott på 6 barn.

Figur 2. Antal barn 1 till 5-åringar under 2014 som finns bosatta i Mölndal.

Diagram 5. Befolkningsprognos med och utan bostadsbyggande för åren 2014-2024.

2.4 Efterfrågan på förskola och pedagogisk omsorg

En fortsatt beräkning utifrån aktuell befolkningsprognos och 92 % efterfrågan visar en utveckling enligt nedanstående diagram. Då är utgångspunkten att lika många barn som 2014 fortsatt har plats på fristående förskolor eller pedagogisk omsorg. Ökningen av antalet

förskolebarn under perioden innebär att det saknas platser och verksamheten behöver byggas ut.

Diagram 6. Totalt antal platser och platsbehov för barnomsorg 1-5 år för åren 2014-2024

2.5 Lokalbehov per område

Sammanställningen utgår från antalet platser våren 2014. Planerad utökning de närmaste åren är inte inräknad utan anges i kommenterande text. De redovisade platserna är detaljerade och är inte avrundade för att undvika avrundningseffekter på helheten.

Norra Mölndal Krokslätt och Toltorp I Krokslätt planeras ett nytt

bostadsområde, Kängurun. I arbetet med detaljplanen ingår en förskola integrerad i byggnationen som dels ska täcka det utökade behovet, dels ersätta äldre ”småförskolor”.

Oklart i dagsläget vilket år det blir aktuellt eftersom utbyggnaden hänger samman med bostadsområdets utbyggnad. Utökning med planerat ca 50 platser kommer att innebära att bristen minskar.

Västra Mölndal

Eklanda, Bosgården, Bifrost Området har brist på platser. En utökning av ytterligare två avdelningar planeras i

Stallbackens förskola eftersom den planerade förskolan i Lilla Fässbergsdalen, som planerades

ersätta paviljongförskolan Kompassen, är under prövning. Detaljplanearbetet pågår men det finns risk för överklagan. Kompassen, tillfällig paviljongsförskola i Eklandaområdet, behöver ersättas med en permanent något större förskola som ger en utökning med ca 35 platser. Det tillfälliga bygglovet för paviljongen gäller längst tom 2018.

Centrala Mölndal Åby och Balltorp

I området finns överskott på platser som täcker behov i angränsande västra och norra området.

I det nya bostadsområdet ska Stallbackens förskola byggas som ger ytterligare ca 130 platser.

Norra Mölndal 2016 2018 2020 2024

Befolkningsprognos 1-5 år 449 464 466 464

Total efterfrågan prognos 92 % 413 426 428 427 Maxkapacitet kommunal förskola 280 280 280 280 Platser i fristående förskola i kommunen 35 35 35 35

Platser pedagogisk omsorg 25 25 25 25

Summa platser 340 340 340 340

Över-/underskott -73 -86 -88 -87

Västra Mölndal 2016 2018 2020 2024

Befolkningsprognos 1-5 år 1016 1102 1148 1159 Total efterfrågan prognos 92 % 935 1014 1057 1067 Maxkapacitet kommunal förskola 830 830 830 830 Platser i fristående förskola i kommunen 40 40 40 40

Platser pedagogisk omsorg 30 30 30 30

Summa platser 900 900 900 900

Över-/underskott -35 - 114 -157 -167

Centrala Mölndal 2016 2018 2020 2024

Befolkningsprognos 1-5 år 521 531 527 510

Total efterfrågan prognos 92 % 479 488 485 470 Maxkapacitet kommunal förskola 430 430 430 430 Platser i fristående förskola i kommunen 55 55 55 55

Platser pedagogisk omsorg 25 25 25 25

Summa platser 510 510 510 510

Över-/underskott +31 +22 +25 +40