arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter
I bilagan redovisas en lokalrevision avseende verksamheter och lokaler för kommunens social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter.
Lokalrevisionen utgår från år 2014 och samtliga kostnader baseras på 2013, som var det senaste året med ett färdigt bokslut.
Figur 1. Delar av social- och arbetsmarknads verksamheter under 2014
1. Verksamhetsförutsättningar
I avsnittet sammanfattas övergripande verksamhetsförutsättningar och generella trender, som har betydelse för verksamhetens utveckling och framtida behov av boenden och lokaler.
Förvaltningen är indelad i två verksamhetsområden och båda verksamhetsområdena berörs av lokalfrågor.
Verksamhetsområde Vuxen ansvarar för ekonomiskt bistånd, flyktingmottagande och integration, arbetsmarknad, boende och missbruk- och beroendefrågor, mottagning vuxna.
Verksamhetsområde Barn och familj ansvarar för ensamkommande barn upp till 18 år, utredning barn och unga, familjerätt, kontaktstöd, öppenvård, mottagning barn och unga.
Förvaltningen ansvarar även för handläggning av serveringstillstånd samt budget- och skuldrådgivning.
6
Utdrag ur reglemente beslutad av kommunfullmäktige 2013-02-20 (gäller from 1 mars 2013):
Social- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom följande verksamhetsområden:
Insatser enligt socialtjänstlagen inom individ- och familjeomsorg
Insatser för att minska verkningarna av arbetslöshet genom samverkan med andra berörda myndigheter och genom drift av egna verksamheter och projekt
Insatser inom det integrationspolitiska området samt integration av nyanlända skyddsbehövande invandrare
Social- och arbetsmarknadsnämnden ska operativt leda en verksamhetsöverskridande grupp för psykiskt och socialt omhändertagande av katastrofoffer (POSOM).
När det i författning hänvisas till den nämnd som avses i socialtjänstlagen, utför social- och arbetsmarknadsnämnden kommunens uppgifter med undantag av socialtjänst avseende äldreomsorgen och rörande fysisk, psykiskt och intellektuellt funktionshindrade som ska hanteras av Vård- och omsorgsnämnden.
1.4 Regelverk
Social- och arbetsmarknadsnämnden har det övergripande ledningsansvaret och fattar beslut främst enligt följande:
Socialtjänstlagen (2001:453) avseende insatser inom individ- och familjeomsorgen, Socialtjänstförordningen (2001:937),
Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,
Föräldrabalken (1949:381) (avser socialtjänstens uppgifter), Alkohollagen (2010:1622).
Övrigt regelverk
Enligt 1§ ”Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar” ska varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte för att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen.
Ansvaret för bostadsförsörjningen
Hemlösheten är både en socialpolitisk och en bostadspolitisk fråga. Det innebär att ansvaret delas mellan socialtjänsten som har det yttersta ansvaret och de kommunala förvaltningar som ansvarar för bostadsförsörjningen. När bostadsförsörjningen inte fungerar blir det effekter på socialtjänstens verksamheter.
Utdrag från regeringens hemsida rörande hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden:
”Hemlösheten är både en socialpolitisk och bostadspolitisk fråga. Ansvaret delas mellan
socialtjänsten, som har det yttersta ansvaret för invånare som saknar bostad, och de kommunala förvaltningar som ansvarar för bostadsförsörjningen.
Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att människors grundläggande behov tillgodoses vilket omfattar ett särskilt ansvar att främja behovet av bostad, dels genom att arbeta för att människor erhåller ett boende, men också för att de skall kunna behålla det boende de har.”
Utdrag från informations- och vägledningsbroschyr kring ” Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden” utgiven av regeringskansliet:
”För att arbetet med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden ska fungera effektivt bör ansvaret för dessa frågor främst finnas på den kommunnivå där man har mest möjlighet att påverka bostadsförsörjningen i kommunen. Kommunens högsta
beslutsfattande organ har det yttersta ansvaret för planeringen av bostadsförsörjningen.”
1.5 Generella trender
De senaste åren har antalet personer med svårigheter att ta sig in på den öppna
bostadsmarknaden ökat, framförallt i storstadsområdena. I Mölndal ökar antalet personer som behöver samhällets hjälp med att lösa sin boendesituation.
En annan trend är att Schengenavtalet nu gör det lättare för människor att röra sig fritt i Europa och till Sverige. De tendenser som ses inom Mölndals stad och vår grannkommun Göteborg är en ökning av EU-medborgare, framförallt romer från Rumäninen som vistas här. Mölndal har inte gjort någon kartläggning kring hur många de är, men Göteborgs stad uppskattar att de har cirka 500 EU-medborgare. Utifrån Schengenavtalet så är bedömningen att det kommer fler fattiga EU-medborgare i Sverige och runt storstadsområdena åren framöver.
Flyktingsituationen i världen medför ökad ström av asylsökande barn och vuxna till Sverige.
Åren framöver visar Migrationsverkets prognoser rejäl ökning för båda grupperna jämfört med tidigare år.
1.6 Ekonomi
Nämnden redovisar ett överskott med 1,6 mnkr, vilket motsvarar 0,7 procent av
budgetomslutningen. Anslagen för institutionsvård och familjehem överskreds kraftigt.
Kostnaderna för köpt boende ökade markant och överskred anslagen på alla områden inom förvaltningen.
Antalet personer med försörjningsstöd låg på lägre nivå än i fjol, vilket genererade ett överskott.
Tabell 1. Resultaträkning som avser 2013.
Driftredovisning 2013 Intäkter Tabell 2. Driftredovisning för 2013.
2. Verksamheter och lokaler
Lokalbeståndet för social- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter omfattar ca 11 000 kvm varav ca 6 800 kvm är externa och 4 600 kvm är interna lokaler.
Social- och arbetsmarknadsförvaltningens lokalbehov består främst av verksamhetslokaler för att kunna bedriva verksamhet.
I de fall det saknas lägenheter på bostadsmarknaden och genom allmännyttan, uppstår behov av lokaler i form av boende/lägenheter till de målgrupper, som har rätt till insatser utifrån
socialtjänstens ansvarsområde. Denna målgrupp skulle inte varit aktuell om tillgången på lägenheter mötte efterfrågan.
Lokalbeståndet sammanfattas i tabell 3. Förteckning över samtliga lokaler finns i underlagen till lokalrevisionen.
Tabell 3. Lokaler och boenden för social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Årskostnader avser 2014..
2.1 Lokalanvändning och kostnader
Huvuddelen av lokalbeståndet är öppenvårdsverksamhet, arbetsträningsverksamhet och boende. Den totala årskostnaden för lokalerna är ca 10 mkr. I kostnaderna ingår externa hyror, tillsyn och skötsel, reparationer, planerat underhåll, el, värme, vatten, sophämtning, räntor och avskrivningar.
Inom ungdomsboendena har varje lägenhet en hyra som debiteras den enskilde brukaren.
Hyrorna ligger mellan 2 500 kronor per månad och 6 500 kronor per månad i 2013 års prisnivå.
Verksam het
Balltorp Pålsegård Interna 88 1% 45 281 kr
Morsäter Riskulla Interna 142 1% 73 068 kr
Neongatan Interna 98 1% 68 392 kr
Störtfjällsgatan 114 Interna 212 2% 109 087 kr
Kungsbackavägen 87 Interna 247 2% 127 097 kr
Kungsbackavägen 98 Interna 172 2% 88 504 kr
Gamla bageriet Interna 431 4% 221 776 kr
Högenvägen Interna 120 1% 90 066 kr
Soltorpsgatan Interna 696 6% 358 135 kr
Alveredsnäs Interna 368 3% 296 681 kr
Torrekulla Interna 1 937 17% 514 182 kr
Lerbrännargatan 3 Interna 78 1% 118 089 kr
Stadshuset Interna 17 0% 15 640 kr
Forsåker Externa 460 4% 514 182 kr
N3 (familjeverksamhet) plan 1 Externa 215 2% 279 977 kr Nämndemansgatan 3 (klientv) BV Externa 178 2% 210 737 kr
Knarrhögsgatan 14 Externa 82 1% 66 099 kr
Södra Ågatan 4 A-B Externa 3 609 32% 4 471 975 kr
Neon Externa 832 7% 669 972 kr
Hajen Externa 619 5% 292 817 kr
Familjerådgivningen Externa 136 1% 179 920 kr
Katrinebergsgatan 1 Externa 452 4% 639 110 kr
Nämndemansgatan 3 plan 3 Externa 212 2% 355 574 kr
Sum m a 11 401 100% 9 806 361 kr
HVB-boendena blockförhyrs av förvaltningen hos Mölndalsbostäder. Hyresgästerna har därmed inte eget kontrakt då verksamheten bedrivs som hem för vård och boende. De boende betalar en egenavgift på 80 kronor per boendedygn. Förvaltningen står för kostnaderna om boendeplatserna inte används optimalt.
Ungdomarna i ungdomsboendet betalar en månadshyra enligt ovan. Förvaltningen står för eventuella tomhyror.
I figur 2 redovisas lokalkostnad per kvadratmeter, där de mörkblåa är lokaler som ägs av kommunen. Den genomsnittliga årskostnaden per kvadratmeter uppgick till 860 kr jämfört med förra året som låg på 1 114 kr. Kostnaden för ägda lokaler varierade mellan 265 kr och 1 514.
Figur 2. Årskostnad per kvadratmeter
2.2 Lokalernas ändamålsenlighet
Verksamheten har generellt sett ändamålsenliga lokaler, som uppfyller verksamhetens krav på funktionalitet. I lokalerna på Södra Ågatan 4A-B där socialkontor/administration arbetar saknas arbetsrum, då verksamheten vuxit de senaste åren.
I dagsläget finns inga lösningar i lokalerna för att råda bot på trångboddheten, vilket gör att förvaltningen ser över möjligheten att utlokalisera personal. Avsaknaden av gemensam reception för verksamheterna är också en nackdel. Den totala användningen av lokalerna på Södra Ågatan ses över med hjälp av lokalförsörjningen.
En del av HVB-bostäderna för personer med missbruk är av äldre standard. Det gäller även för de så kallade ”lågtröskelboendena”, som har en mycket låg standard. Flera åtgärder krävs ur säkerhets- och brandskyddsaspekt och för att få till en standardhöjning.
Verksamheten på Brofästet på Nämndemansgatan 3 har flyttat till nya lokaler på Katrinebergsgatan 1. Lokalerna på Nämndemansgatan ingår i översynen av den totala användningen av lokalerna på Södra Ågatan.
2.3 Teknisk status
Interna fastigheter där social- och arbetsmarknadsförvaltningen har verksamhet och
referenslägenheter, utgörs av fastigheter som i princip inte kan nyttjas av andra verksamheter.
Fastigheterna består till stor del av enskilda äldre hus, som inte når upp till de krav som ställs för att fungera som uthyrningsobjekt. Undantaget är de bostadsrätter staden äger, där
standarden är generellt god. Uppkomna fel och brister i verksamhetslokalerna åtgärdas kontinuerligt i samråd med hyresvärden.
I de äldsta boendena finns renoveringsbehov, där ansvaret ligger på hyresvärdarna.
Omfattningen av renoveringen är beroende av om hyreskontraktet löper på kort eller lång sikt.
Förvaltningen har en årlig budget för underhåll, elkostnader, hyror mm av referensbostäder på 2,1 mnkr.
2.4 Planerade förändringar i verksamheten
Inom målgruppen missbruk och beroende ska fler kunna få hjälp och stöd på hemmaplan, i stället för institutionsplaceringar och köpt boende. Förvaltningens HVB-boenden Forsåker och Soltorp måste därför vara väl lämpade för insatser på hemmaplan. En plan för hur lokalerna kan anpassas och förbättras bör tas fram.
Arbetsmarknadsverksamheten har behov av att säkerställa lokaler för meningsfulla arbetsträningsmöjligheter. I dag hyr förvaltningen Torrekulla av staden genom ett korttidskontrakt på två år för 2014-2015. För att kunna göra en långsiktig planering och
satsning i verksamheten bör kontraktet bli permanent och med rimlig hyresnivå. Alternativet är att hitta en lämplig ersättningslokal och ändra inriktning på uppgifterna inom arbetsträningen.
Öppenvårdsverksamheten Brofästet har flyttat till nya lokaler på Katrinebergsgatan.
Fler ungdomar i behov av stöd ska kunna ges det på hemmaplan med hjälp av öppenvård och boendestöd, i stället för köpta platser externt. För det krävs tillgång till boenden där även boendestöd har sina lokaler. De nuvarande lokalerna, som omfattar åtta lägenheter och
personalutrymme för boendestödet på Hajen i Mölndals centrum, har utrymts. Nya lägenheter och lokal för boendestödet har erhållits i kvarteret Fiskarna. Plan finns att utöka antalet lägenheter från åtta till elva.
Förvaltningens lokaler på Södra Ågatan räcker inte längre till för verksamheterna. Antal medarbetare har ökat och antal arbetsrum saknas enligt verksamheten. Detta har lett till
trångboddhet och tillfälliga icke hållbara lösningar. Förvaltningen gör en översyn av den totala lokalanvändningen med stöd av lokalförsörjningen.
Social- och arbetsmarknadsförvaltningen har stort ansvar för ensamkommande barn/ungdomar och nyanlända familjer. Från 2015 kommer nya avtal att gälla för mottagandet av båda
grupperna. Det är nödvändigt att det finns tillgång till bra boendelösningar för båda dessa målgrupper, liksom för övriga kommuninvånare, som av olika orsaker är uteslutna från bostadsmarknaden.
Förvaltningen planerar att starta en egen boendekedja under 2015 för ensamkommande, med platser för asylsökande ungdomar, ungdomar med uppehållstillstånd samt
utslussningslägenheter.
3. Lokalbehov per verksamhetsområde
I avsnittet sammanfattas verksamhetsställen, lokalanvändning, lokalkostnader och planerade verksamhets- och lokalförändringar per verksamhetsområde.
3.1 Ensamkommande barn och ungdomar
Från den 1 april 2008 finns ett tillägg i 5 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, om barns och ungas rätt till stöd och hjälp efter placering utanför hemmet som lyder:
”Socialnämnden ska i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört.”
När placeringen upphör för unga över 18 år gäller: Förtydligandet i 5 kap. 1 § SoL av socialnämndens särskilda skyldighet att ge barn och unga som varit placerade stöd och hjälp som omfattar alla barn och unga till och med 20 års ålder. Men även efter det att den unga fyllt 20 år finns en skyldighet att vid behov bistå med stöd och hjälp. För de unga som varit
placerade enligt 3 § LVU till och med 20 års ålder är det särskilt viktigt att tiden efter tvångsplaceringen förbereds väl och den unga vuxna ges möjlighet att få stöd. Även ensamkommande flyktingbarn med kort tid i Sverige kan vara en grupp i behov av extra mycket stöd och hjälp även efter att de fyllt 20 år. Enligt proposition 2006/07:129 kan boende, personligt och ekonomiskt stöd samt förlängd placering vara aktuella som insatser.
Inom ramen för fortsatt placering, utslussning och eftervård finns det möjlighet att ge unga vuxna stöd och hjälp utifrån deras behov.
Uppdraget och ansvaret som ankomstkommun
2006 tecknade Mölndals stad överenskommelse om tillfälligt mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare i Sverige, s.k. ensamkommande barn.
Överenskommelsens giltighetstid gällde från och med 1 juli 2006 och tills vidare. Uppsägning av överenskommelsen ska ske skriftligen med tolv månaders uppsägningstid. I praktiken säkrar avtalet kommunen ersättning för mottagandet fram till 21-årsdagen. Skulle kommunen sakna avtal så är det vistelsebegreppet som gäller och det blir således kommunens ansvar ändå om barnen vistas i kommunen.
Ankomstkommunen ansvarar enligt överenskommelsen för att ordna tillfälligt boende för ensamkommande barn. Kommunen har ett särskilt ansvar för barnen den dag de blivit vuxna om de är i fortsatt behov av insatser. Nya avtal kommer att skrivas från 2015.
Målgruppen asylsökande ensamkommande barn
Av Migrationsverkets prognos från september 2014 framgår, att det de närmaste åren kommer cirka 6 500 ensamkommande asylsökande barn årligen till Sverige. I prognos från november 2014 utökas antalet till mellan 8000 och 9200.
3.1.1 Planerade verksamhetsförändringar
Från och med 1 januari 2014 trädde en ny lag i kraft, som ger Migrationsverket möjlighet att anvisa ensamkommande barn även till kommuner, som inte skrivit avtal om mottagande.
Förändringen har inneburit att färre barn blir kvar i Mölndal. De anvisas till alla kommuner i landet utifrån framräknade fördelningstal. Mölndal kommer att vara undantagen från
anvisningar enligt den nya lagen under 2014.
Från 2015 kommer Mölndal att omfattas av samma regler som övriga kommuner, vilket innebär ett mottagande av ensamkommande utifrån fördelningstalet som i sin tur bygger på kommunernas invånarantal. 2015 har Mölndal en egen kvot på 2 x 14, d v s 28
ensamkommande. Därutöver räknar förvaltningen med ca 25 ensamkommande barn som kommer som anknytning till släkt.
Brist på boendeplatser i kommuner dit barnen anvisats gör att dessa kommuner behåller barnen i Mölndal hos befintliga boenden. På sikt finns risk att ansvaret för dessa barn överflyttas till Mölndal.
3.1.2 Antal platser och platsbehov
Figur 3 visar en jämförelse mellan januari och augusti 2012- 2014 över antal ensamkommande barn och ungdomar i Mölndal. Totalt ankom ca 300 barn och ungdomar både under 2012 och 2013. Antal anvisade ökade från 142 till 253 barn och ungdomar.
Figur 3. Jämförelse ensamkommande barn och ungdomar i Mölndal mellan 2012 fram till augusti 2014.
I figur 4 nedan redovisas ensamkommande barn och ungdomar mellan åren 2010 och 2013 till och med augusti. Under 2012 ankom det flest barn och ungdomar med ca 600.
Figur 4. Jämförelse ensamkommande barn och ungdomar i Mölndal mellan 2010 fram till augusti 2014.
Ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd, tidpunkt för 21-årsdag Som ankomstkommun mellanlandar barnen i tillfälliga boenden innan de blir anvisade en plats i en annan kommun. Ersättning för faktisk vårdkostnad ges till och med 21-årsdagen. När de blir vuxna behöver de ett stadigvarande boende och likaså en försörjning.
En kartläggning av målgruppen som stannat i Mölndal och när statsbidraget kommer att upphöra redovisas enligt följande. Observera att detta är en dagsfärsk analys från september 2014 och att siffrorna ständigt kan komma att ändras beroende på om de sker en
familjehemsplacering, släkting- placering, avvikning, avvisning mm. Staplarna visar på variationen i mottagandet under tidigare år, vilket gör att till exempel 2017 är det många ensamkommande som fyller 21 år.
Figur 5. Prognos för antal köpta boenden fram till år 2021.
I Mölndal anlände 877 barn under perioden januari till augusti varav 770 anvisats vidare, 26 avvikit och 10 är kvar. Utöver detta fattas ett ca 70 barn i statistiken. Dessa har blivit
uppskrivna i ålder, bor på Sagåsen med anhöriga, har valt att inte söka asyl samt att
Migrationsverket inte hunnit anvisa ett flertal barn i slutet på augusti (här döljer sig den största avvikelsen).
Personer som söker asyl Uppgifter från Migrationsverket:
I Migrationsverkets prognos från september 2014 beräknas antalet personer som söker asyl att öka kraftigt. En större andel av dem som söker kommer att ges uppehållstillstånd, vilket gör att det finns ett fortsatt stort behov av kommunplatser. Prognosen höjs från 60 000 till 80 000 nya asylsökande i år. Migrationsverkets nya prognos i november för 2015 höjs antalet ytterligare upp till 105 000. Antalet flyktingar är det högsta sedan andra världskriget.
I år väntas cirka 51 000 få uppehållstillstånd och därmed rätt att bosätta sig i en kommun.
Förhandlingar om fler platser pågår och enligt länsstyrelserna kommer det att behövas omkring 23 000 anvisningsbara platser inför nästa år varav 2043 i Västra Götalands län. Därutöver beräknas 43 000 nyanlända bosätta sig i landets kommuner på egen hand. År 2015 ökar även dessa siffror utifrån den nya prognosen för 2015. För 2015 kommer enligt prognosen 69 600 asylsökande få uppehållstillstånd.
Anhöriginvandring
Mölndal stad har för närvarande avtal om 50 flyktingar per år. Vid delårsbokslutet framkom att Mölndal hade tagit emot 111. Inflödet påverkas av anhöriginvandringen. Det har ökat med anledning av att ett högre antal ensamkommande barn har blivit kvar i Mölndal tidigare år då det saknats anvisningsplatser i landets kommuner.
3.1.3 Slutsatser
För ungdomar som under de närmaste åren uppnår 21 års ålder, måste det till en fungerande boendekedja. Det innebär att de bör ha slussats ut till en i egen bostad innan de fyller 21 år.
De avtal som Mölndal upphandlat med externa aktörer om ensamkommandes boende, har som krav att boendena aktivt medverkar till utslussning i egen lägenhet på olika sätt. Mölndal borde dock kunna erbjuda ett antal små lägenheter åt målgruppen.
För de familjer som kommer med anledning av familjeanknytning till ensamkommande eller till en vuxen som redan befinner sig i Sverige, är bostadssituationen betydligt svårare att lösa.
Arbetsförmedlingens bosättningsenhet har inte längre ett uppdrag att arbeta med
bostadsanvisningar för alla nyanlända till kommuner i landet. Detta gäller enbart nyanlända med speciell yrkesanknytning. Det innebär att Mölndal har att hantera bostadsfrågan för många familjer. Det saknas stora lägenheter i bostadsbeståndet, vilket gör att förvaltningen tvingas anlita externa aktörer för höga kostnader.
Mölndals stad behöver skapa en bättre beredskap och boenderesurser i form av lägenheter, som möjliggör att målgrupperna ges ett fungerande boende.
3.2 HBV-boenden
Förvaltningen har två HVB-boenden (Hem för vård och boende), för målgruppen missbrukare med sammanlagt 25 lägenheter. Varje boende har personalutrymmen i anslutning till
lägenheterna.
3.2.1 Verksamhetsställen
Forsåkers boende är förvaltningens HVB för personer med pågående missbruk av alkohol och/eller narkotika. Boendet är mer långsiktigt och de boende erbjuds stöd från personalen dag- och kvällstid. Nattetid finns tillgång till ronderande vakt. Pågående missbruk tolereras, men målsättningen är att placeringen ska leda till minskat missbruk och ett mer säkert permanent boende. Boendet på Forsåker är ett bistånd enligt socialtjänstlagen.
Soltorps motivationsboende är förvaltningens HVB för män och kvinnor med
missbruksproblematik, som önskar en drogfri boendemiljö med stöd från personal. Boendet kan användas som ett omvårdnadsboende under en kortare tid eller för lite längre placering. Soltorp är bemannat dag- och kvällstid.
Figur 6. HBV-boenden under 2014.
3.2.2 Planerade verksamhetsförändringar
Det kommer att utökas med två heltidstjänster under 2015 på Soltorp.
Mobila teamet som utgår från Forsåker har full verksamhet från 2014. Teamet har också tillsyn och uppsökande verksamhet med utgångspunkt i den husbil som boendeverksamheten hyr.
Ett team för samsjukliga (psykiatri/missbruk), bestående av personal från social- och
arbetsmarknadsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen, är under planering och har Soltorps motivationsboende som eventuell utgångspunkt.
3.2.3 Antal platser och platsbehov
HBV-boendena har sammanlagt 25 platser i dag fördelat på Soltorps, respektive Forsåkers boende. Behov finns att utöka med utslussningslägenheter från dagens två till fyra.
Tillsammans med Vård- och omsorgsförvaltningen har behov av ett samsjuklighetsboende lyfts fram under 2013. Det verksamheterna gör i nuläget är att starta upp ett samsjuklighetsteam utifrån målgruppen. På sikt behövs även ett boende för målgruppen med cirka 6-8 platser utifrån den bedömning som görs idag.
3.2.4 Slutsatser
För att kunna erbjuda hjälp och stöd på hemmaplan krävs ändamålsenliga boenden med normal
För att kunna erbjuda hjälp och stöd på hemmaplan krävs ändamålsenliga boenden med normal