Majoriteten av förskollärarna förklarar att dem kan inta en framträdande roll för att guida till socialt samspelet mellan barnen och lekmaterialet. Samtidigt beskrivs det att förskollärarna även kan inta en mindre framträdande roll om det sociala samspelet utvecklar sig positivt. Ulla säger att ”mitt mål är att barnen ska lära sig och bli
självständiga men det krävs att jag är en närvarande och stöttande förskollärare för att främja barns sociala samspel, kommunikation och leksignaler”. För att kunna stödja och hjälpa barnen framåt i sin sociala utveckling berättar förskollärarna att de bör inta en passande roll genom att vägleda barnen till ett lustfyllt samspel som skapar positiva upplevelser tillsammans.
Frida har den här terminen startat upp en ny lekgrupp och berättar: ” Idag lekte vi tåg, jag började som konduktör men under lekens gång fick jag ge rollen vidare och istället bli passagerare”. Förskollärarna beskriver att de bör kunna skifta mellan olika roller beroende på vilken vägledning barnen är i behov av. Om barnen är i behov av mer stöd i det sociala samspelet berättar förskollärarna att de intar en huvudroll i leken, och när barnen är i mindre behov av stöd intar de olika biroller. Några förskollärare nämner att även om de har intagit en biroll som kräver mindre deltagande får de aldrig kliva ur leken och sluta uppmärksamma vad som händer i barnens samspel. Förutom
förskollärarnas roll handlar lotsningen även om att handleda de barn som inte riktigt kommer in i leken. I sådan situation kan förskollärarna tilldela barnet en viktig roll i leken.
I min lekgrupp är det mycket kalaslek och där är det oftast samma barn som tar rollen som hund eftersom det inte är en komplicerad roll att inta. Hunden kan ligga lite och rulla på golvet.
I den situationen kan jag gå in och hjälpa barnet genom att säga att hunden kanske behöver gå på en promenad eller behöver mat. Då kan jag styra in barnet till resten av gruppen, tillslut kanske barnen uppmärksammar att det fattas någon i leken, det kan vara en lillebror och då lotsar jag in barnet genom att fråga – Du kanske vill vara lillebror? (Hjördis).
I lekgrupperna är tanken att förskollärarna ska göra alla barnen delaktiga i leken genom att lyfta deras positiva förmågor för att motverka att barnet får en stämpel som dålig lekare.
30
Samtliga förskollärare uttrycker att lekgruppens kontinuitet ger barngruppen positiva fördelar och erfarenheter i det sociala samspelet, de menar att gruppkänslan stärks och att barnen skapar relationer som bidrar till att de även samspelar i den fria leken.
Förskollärarna berättar att lekgrupperna skapar en trygghet som bidrar till ett lekfullt samspel som sker på barnens villkor, på så sätt kan förskollärarna framför allt stödja barns sociala utveckling och lärande.
Sammanfattningsvis visar resultatet att förskollärarna menar att deras roll i lekgruppen har en stor inverkan på barns sociala utveckling och lärande. Förskollärarnas närvaro och delaktighet under leken är två betydelsefulla aspekter i lotsningsarbetet. Vilken roll förskollärarna intar och delar ut beror till viss del på barnens sociala förmågor,
lekkompetens, gruppdynamiken och leksammanhang. Lekgruppens trygghet och delaktighet menar förskollärarna skapar ett meningsfullt samspel som främjar barns sociala utveckling och lärande.
31
Diskussion
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med att skapa lekbaserade lärmiljöer i syfte att främja barns sociala utveckling och lärande. Kapitlet inleds med en metoddiskussion om valet av metoden och metodverktyget där förändringar, fördelar och lärdomar lyfts samt diskuteras. Därefter redovisas resultatdiskussion, där studiens resultat diskuteras i relation till tidigare forskning, litteratur samt teoretiska
utgångspunkter.
Metoddiskussion
För att bidra till fördjupade kunskaper om hur förskollärare utformar lekbaserade lärmiljöer, diskuterades metodvalet och vi kom fram till att intervju och observation var passande metoder för att besvara examensarbetets syfte. Men på grund av tidsbrist samt samhällssituationen med Covid-19 som resulterade i strikta restriktioner att ingen obehörig fick vistas i förskolans aktiva verksamhet, medförde att vi inte kunde
genomföra observationer. Vi är väl medvetna om att detta kan ha påverkat resultatet, det hade kunnat se annorlunda ut om vi fått möjlighet att kombinera intervjuerna med observationer.
För att komma nära förskollärarnas perspektiv och deras berättelser anser vi att
semistrukturerade intervjuer var en passande metod (jfr. Bryman, 2018; Löfgren, 2014).
Förskolorna besöktes för att delge muntlig information till de berörda förskollärarna om studien. De personliga mötena resulterade i muntliga samtycken från förskollärarna att de ville delta. För att förskollärarna skulle få möjlighet att förbereda sig delades intervjufrågorna ut i samband med missivet. Fördelen med detta var att informanterna kände sig väl förberedda och trygga i sina svar när intervjufrågorna ställdes, något som bidrog med positiv respons från deltagarna. Utifrån informanternas tidigare erfarenhet har de berättat att om inte intervjufrågor har delats ut i förväg har det lett till en
osäkerhet. En nackdel som uppmärksammade med att skicka ut intervjufrågorna var att några blev begränsade av sina nedskrivna anteckningar. Därav fick vi utöver våra färdigskrivna följdfrågor även använda individualiserade följdfrågor för att leda in intervjun till studiens syfte.
32
Till följd av Covid- 19 hade informanterna problem med att avsätta tid för intervju. På en av förskolorna var det strikta restriktioner om besöksförbud, det resulterade i att två av våra tilltänkta informanter inte hade möjlighet för en personlig intervju. Därav besvarade informanterna intervjufrågorna i ett gemensamt dokument som skickades via mejl. Intervjusvaren via mejlen gav inte lika rikliga och utförliga svar som de personliga mötena. Det ledde till att kontakta ytterligare en informant som hade möjlighet till en personlig intervju.
Ljudupptagning användes vid intervjuerna, vilket var ett fördelaktigt verktyg för att kunna fokusera på informanternas berättelser och inte gå miste om några formuleringar (jfr. Löfgren, 2014). Ljudinspelningen underlättade utskrivningarna av intervjuerna eftersom det gick att sänka hastigheten på röstuppspelningen men dock var det ibland svårt att uppfatta vissa ord. Intervju med ljudupptagning gav ett rikt material dock återupptog några förskollärare berättandet efter avslutad intervju, vilket kan ha medfört att relevant information kan ha missat eftersom det inte spelades in. Detta har bidragit till en lärdom att inte stänga av ljudupptagningen förrän man går ut ur rummet.
Resultatdiskussion
I det här kapitlet kommer resultatet att diskuteras i förhållande till teoretiska utgångspunkter, litteratur och tidigare forskning. För att besvara studiens
forskningsfrågor kommer resultatdiskussionen presenteras och beskrivas genom tre olika teman Lekens betydande roll för barns sociala utveckling, Miljön och materialets betydande roll för barns sociala utveckling, Förskollärarens roll för barns sociala utveckling.