Studien har uppmärksammat att det finns en begränsad mängd tidigare forskning om lekgrupper. Med studien önskar vi kunna bidra med kunskap och förståelse om lekgruppsundervisningen eftersom det är en ansenlig arbetsmetod för barnens sociala träning. För att öka kunskaperna om barns sociala samspel, utveckling och lärande skulle vidare forskning kunna innebära att genomföra observationer. Studiens intervjuer bidrog med muntlig information om förskollärarnas tillvägagångsätt, dock skulle
observationer kunna ge en tydligare bild av deras utformande och agerande i lekgruppsundervisningen. Förutom att ta del av förskollärarnas perspektiv kan observationerna även lyfta fram barnens perspektiv och visa hur de förhåller sig till leken och samspelet med såväl förskolläraren som med de andra barnen och sin fysiska miljö. Vi anser att observationer skulle kunna bidra till en fördjupad förståelse och ökade kunskaper om lekgruppsundervisningen både ur ett förskollärar- och
barnperspektiv.
43
Referenser
Alterator, S., & Deed, C. (2013). Teacher adaption to open learning spaces. Issues in educational research, 23(3), 315–330.
Arnqvist, A. (2014). Kvantitativa data- exemplet barns läsande. I A. Löfdahl. M.
Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 104–
119). Stockholm: Liber AB.
Broström, S. (2017). A dynamic learning concept in early years`education: A possible way to prevent schoolification. International Journal of Early Years Education, 25(1), 3–15.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3:a uppl.).Malmö: Liber AB.
Bubikova-Moan, J., Næss Hjetland, H., & Wollscheid, S. (2019). ECE teachers´views on play-based lerarning: a systematic review. European Early Childhood Education Research Journal, 27 (6), 776–800.
Bäckman, K., Elm, A., & O Magnusson, L. (2020). Förskola, barn och undervisning:
Didaktik i förskolan. Stockholm: Liber AB
Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O, Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s.31–74). Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O., & Igland, M-A. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. I O, Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s.75–94). Lund: Studentlitteratur.
Edwards, S., Cutter-Mackenzie, A. (2013). Pedagogical play types: What do they suggest for learning about sustainability in early childhood education?. International Journal of Early Childhood, 45, 327–346.
Fenwik, T. (2015). Sociomateriality and learning: a critical approach. In: Scott D, Hargreaves e (ed.). The SAGE Handbook of Learning, London: SAGE, pp. 83–93.
Havu-Nuutinen, S., & Niikko, A. (2014). Finnish primary school as a learning enviroment for six-year-old preshool children. European Early Childhood Education Research Journal, 22(5), 621–636.
Hjalmarsson, M. (2014). Enkäter till förskollärare. I A. Löfdahl. M. Hjalmarsson & K.
Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 157–165). Stockholm:
Liber AB.
Hunter, J. (2019). Supporting Teachers to Successfully Implement a play- based learning approach. Kairaranga, 20(2), 16–29.
44
Izadpanah, S., & Günce, K. (2014). Integration of educational methods and physical settings: Design guidelines for high/scope methodology in pre-schools. South African Journal of Education, 34(2), 01–17.
Jensen, M. & Harward, Å. (red.) (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur.
Kirk, G., & Jay, J. (2018). Supporting kindergarten children´s social and emotional development: Examining the synergetic role of environments, play, and relationships.
Journal of Research in Childhood Education, 32(4), 472–485.
Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber AB.
Knutsdotter Olofsson, B. (2009). Vad lär barn när de leker? I M. Jensen. & Å. Harward (Red.), Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur (s. 75–91). Lund:
Studentlitteratur.
Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (Red.). (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed- regelverk och etiska förhållningsätt. I A.
Löfdahl. M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.32–43). Stockholm: Liber AB.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl. M. Hjalmarsson & K.
Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.144–155). Stockholm:
Liber AB.
Maxwell, L. E. (2007). Competency in child care settings: The role of the physical enviroment. Enviroment and Behavior, 39(2), 229–245.
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande.
Stockholm:Liber AB.
O Magnusson, L. (2020). Bild och bildskapande som didaktiska verktyg i förskolan-potential och möjlighet. I K. Bäckman. A. Elm & L. O Magnusson (Red.), Förskola, barn och undervisning: Didaktik i förskolan (s. 53–67). Stockholm: Liber AB.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen- kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2006). Play and learning- lnseparable dimensions in preschool practice. Early Child Development and Care, 176(1), 47–65.
doi:10.1080/0300443042000302654
Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S. (2016). Lärandets grogrund. Lund:
Studentlitteratur AB.
Pyle, A., & Alaca, B. (2018). Kindergarten children’s perspectives on play and learning.
Early Child Development and Care, 188(8), 1063–1075.
doi:10.1080/03004430.2016.1245190.
45
Pyle, A., & Bigelow, A. (2015). Play in kindergarten: An interview and observational study in three canadian classrooms. Early Childhood Education Journal, 43(5), 385–
393. https://doi.org/10.1007/ s10643-014-0666-1.
Pyle, A., & Danniels, E. (2017). A continuum of play-based learing: The role of the teacher in play-based pedagogy and the fear of hijacking play. Early Education and Development, 28(3), 273–289.
Pyle, A., & Deluca, C. (2017). Assessment in play-based kindergarten classrooms: An empirical study of teacher perspectives and practies. Journal of Educational Research, 110(5), 457–466.
Roos, C. (2014). Att berätta om små barn- att göra en minietnografisk studie. I A.
Löfdahl. M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.46–57). Stockholm: Liber AB.
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2011). Förskolan- arena för barns lärande. Stockholm: Liber AB.
Skolforskningsinstitutet (2019). Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan. Systematisk översikt 2019:01. Solna:
Skolforskningsinstitutet. ISBN 978-91-984383-6-9.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Lund:
Studentlitteratur AB.
Taylor, M. E., & Boyer, W. (2020). Play-based learning: Evidence-based research to improve childrens`s learning experiences in the kindergarten classroom. Early Childhood Education Journal, 48(2), 127–133.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. S. 1933 (1981). Leken och dess roll i barnets psykologiska utveckling. I Psykologi och dialektik. En antologi i urval av L-C. Hydén. Stockholm: Norstedts.
Wallerstedt, C., & Pramling, N. (2012). Learning to play in a goal-directed practice. Early Years, 32(1), 5–15. doi:10.1080/ 09575146.2011.593028.
46
Bilagor
Bilaga 1: Intervjufrågor
1. När du hör uttrycket lekbaserade lärmiljöer – vad kommer du att tänka på då?
- Ge exempel
2. Vilken erfarenhet har du av lekbaserade lärmiljöer?
- Ge exempel
3. Vilket stöd och utbildning har ni fått för att skapa lekbaserade lärmiljöer?
- Finns det stöd att få i det dagliga arbetet, i så fall vilka?
- Saknar du någon form av stöd? Hur skulle du vilja ha det?
4. På vilka sätt strukturerar du upp lekbaserade lärmiljöer?
- Finns det något mer sätt? Ge exempel från verksamheten - Vilka tankar har du när gör du det?
5. Händer det att du tar olika roller i leken?
- Varför?
- Ge exempel?
- Hur tänker du kring rollen du intar?
6. Hur stödjer ni barns sociala utveckling och lärande genom leken?
- På vilka sätt?
- Ge exempel från verksamheten
7. Vilka möjligheter anser ni lekbaserade lärmiljöer åstadkommer för barns social utveckling och lärande?
- Ser du några fördelar med lekbaserade lekmiljöer?
- Har du uppmärksammat några negativa aspekter med lekbaserade miljöer?
8. Är det något mer du har kommit att tänka på som jag inte har frågat om?
47
Bilaga 2: Information och samtycke till förskollärarna
Hej!
Vi heter Madeleine Eliasson och Maria Johansson och studerar vid
förskollärarprogrammet, Högskolan i Gävle. Under höstterminen 2020 skriver vi vårt examensarbete i didaktik.
Under perioden vecka 41–43 planerar vi för en intervjustudie på er förskola.
Syftet med vår undersökning är att undersöka hur förskollärare arbetar med att skapa lekbaserade lärmiljöer i syfte för att främja barns sociala utveckling och lärande. För att närma oss detta kommer vi att genomföra intervjuer med verksamma förskollärare.
Undersökningen kommer att avrapporteras som ett examensarbete där
förskolans namn och alla deltagande anställda kommer att avidentifieras (i både eventuella bilder och i text) i det slutgiltiga arbetet. Allt insamlat material förvaras så att ingen obehörig får tillgång till det. När examensarbetet har examinerats kommer det sparas i högskolebibliotekets databas DIVA.
Medverkan i undersökningen lekbaserad lärmiljö och barns sociala utveckling och lärande är helt frivillig och du kan när som helst avbryta deltagandet. Detta samtycke ger, efter ditt medgivande oss som studenter tillstånd att samla in material genom en intervju som kommer spelas in på ljudfil. Denna inspelning kommer endast att bearbetas av oss och ljudfilen kommer raderas efter studiens avslut. Vi står till förfogande för att svara på frågor under hela vår tid på förskolan.
Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt ta del av insamlade uppgifter och vid behov få eventuella fel rättade eller att hanteringen av
personuppgifter begränsas. Vår handledare Anneli Frelin är vår kontaktperson (kontaktuppgifter nedan), som också tar emot eventuella klagomål på hanteringen av personuppgifter.
Vi är tacksam för svar senast v.40 datum 2 oktober.