För-lusten att läsa och skriva ur ett genusperspektiv 34

4.3.1 ”Duktiga” flickor och ”suckande” pojkar

Under intervjuerna frågar vi samtliga elever vad de tycker om att arbeta med i skolan. Majoriteten av Språkbiten-pojkarna beskriver att de mest gillar att arbeta med matematik i skolan. Vidare berättar pojkarna att de upplever läsning som tråkigt eller jobbigt. Flertalet av pojkarna menar att det känns roligare att skriva än att läsa. Två av de intervjuade pojkarna anser sig även vara dåliga på att läsa och skriva och upplever därför läsa och skriva som tråkigt. Under våra observationer när eleverna arbetar med läs- och skrivinlärning i uppgiften om Elsa Beskow uppmärksammar vi att flertalet av pojkarna i klassrummet rör på sig mer i stolarna än vad flickorna gör. Vidare ser vi också att många av pojkarna ligger över sina bänkar, pillar med pennor eller suddis. Två pojkar sitter på sin plats och tittar ut genom fönstret när Fia går igenom uppgiften med Elsa Beskow.

”Två pojkar leker med varandras lim och viskar till varandra. De tittar på oss emellanåt, vi upplever det som att de försöker titta i smyg. De har inte börjat klippa eller klistra in bilderna. Det har gått sex minuter sedan Fia sa till eleverna att börja jobba” (Utdrag ur observation från Språkbiten).

Under våra observationer uppmärksammar vi att flertalet av Språkbiten-flickorna, i motsats till pojkarna, sitter stilla på sina platser, klipper, klistrar och skriver av meningar från tavlan. Under intervjuerna, när vi frågar Språkbiten-flickorna vad de tycker om att arbeta med i skolan, svarar 5 av 6 flickor att de tycker det är roligt att läsa och skriva. Vidare beskriver flickorna att de tycker det är roligt att läsa och skriva eftersom de lär sig mycket av det. Under intervjuerna uppmärksammar vi också att flickorna gärna berättar om vad de lärt sig i skolan, exempelvis vilka böcker de är färdiga med, även om vi inte ställer några specifika frågor just kring detta.

Flertalet av flickorna samt pojkarna på Montessori-skolan uppger inte att de tycker att läsa eller skriva är tråkigt, dock uppger de inte heller att de tycker det är roligt att läsa och skriva. Två av de intervjuade pojkarna berättar att de tycker det är roligt att läsa. När vi frågar Montessori-eleverna vad de tycker mest om att arbeta med i skolan svarar samtliga av flickorna och pojkarna ”forska”. Vidare berättar eleverna att man ofta själv får välja vad man ska ”forska” om och att det ofta innefattar en illustration. Under våra observationer hos Montessori-eleverna uppmärksammar vi att Montessori-pojkarna är aktiva på så vis att de rör sig i de olika rummen mer än vad Montessori-flickorna gör. Vidare ser vi också att pojkarna gärna samlas i klungor kring bord och småpratar med varandra, i jämförelse med flickorna som sitter på sin plats och arbetar enskilt. Ingen av de intervjuade Trageton-eleverna berättar att de upplever läsande eller skrivande som jobbigt eller tråkigt. Tvärtom berättar de gärna om vilka tjocka böcker de läser, hur många ord och hur långa texter de skriver på datorn. Alla intervjuade elever utom en pojke berättar också om längtan att få börja skriva med penna och att detta är något de ser framemot att göra. De svårigheter som flertalet av eleverna tog upp som hade med skolan att göra handlade om datorerna, exempelvis när man inte kan logga in eller i början när man skulle lära sig allt nytt. Under observationen uppmärksammade vi att pojkarna gick ifrån sina datorer till andra pojkar i klassrummet och gärna läste ”kompisens” brev och frågade vem mottagaren var som ”kompisen” skrev brev till. I motsats till pojkarna såg vi att flertalet av flickorna satt kvar vid sina datorer och ”knapprade” på tangenterna.

4.3.2 Teoretisk förankring av empirin samt slutsats

Under intervjuerna har vi uppmärksammat att det finns en skillnad i hur eleverna beskriver sin läs- och skrivinlärning, utifrån ett genusperspektiv. Även under observationerna har vi upplevt att elevernas agerande skiljer sig utifrån ett genusperspektiv. Vi har sett att pojkarna är aktiva och inte fullt lika produktiva under lektionerna som flickorna är. I motsats till pojkarna producerar Språkbiten-flickorna då de färdigställer fler uppgifter under lektionen. Även i elevernas beskrivningar av vad de tycker är roligt att göra i skolan kan vi se att flickornas och pojkarnas svar tenderar att bli varandras motsatser. Pojkarna gillar matematik, men inte läsa och skriva. En del av pojkarna anser sig även vara dåliga på att läsa. Flickorna däremot tycker om att läsa och skriva och berättar gärna vad och hur mycket de producerar i skolan. Hos Trageton- och Montessori-eleverna är pojkarna rörliga och går runt och pratar med kamrater under lektionen. I motsats till pojkarna jobbar flickorna mer individuellt med enskilda uppgifter. Dock finns inte samma tendenser i varken Montessori eller Trageton- elevernas beskrivningar av vad de anser är roligt i skolan. Majoriteten av Trageton- eleverna tycker om att läsa och skriva. Montessori-eleverna tycker bäst om att ”forska”. Den dolda läroplanen (Broady, 2007) handlar om underförstådda regler som elever ska förstå och följa för att bevara ordning och struktur i klassrummet. I den dolda läroplanen ingår att kunna sitta tyst på sin plats, vänta på sin tur och producera det läraren efterfrågar. Tallberg Broman m.fl. (2002) talar om hur flickor oftare än pojkar kan kopplas samman med den dolda läroplanen. Utifrån våra observationer är den dolda läroplanen närvarande i samtliga av de arbetssätt som finns i vårt urval. Det är främst flickorna som underordnar sig den dolda läroplanen, då flickorna i större utsträckning än pojkarna producerar det läraren ber dem att göra samt sitter tysta på sin plats och arbetar enskilt med sitt skolarbete.

Vår slutsats är att det finns en genusordning hos alla de tre klasserna vi besökt, som framförallt är tydlig hos Språkbiten.