Skillnaden i elevernas beskrivningar av sina tankar ur ett genusperspektiv 39

I vårt omfattade analysarbete kan vi konstatera att pojkarna är mer aktiva under lektionerna och söker kontakt med varandra. Hos flertalet av flickorna har vi sett motsatsen, då de jobbar med sin uppgift, på sin plats och enskilt. De ”duktiga” flickorna kan även kopplas samman med ”den dolda läroplanen” då de underordnar sig skolans regler och mål (Tallberg Broman m.fl. 2002). Om ”duktighet och sköta skolarbetet” förenas med kvinnlighet, kan vi kanske lättare förstå varför majoriteten av pojkarna i vår studie visar på motsatsen gentemot hur flickorna beskriver och agerar i sitt arbete med att lära sig läsa och skriva. Vi kan konstatera att flertalet av Språkbiten-pojkarna tycker skriva och läsa är tråkigt, en del anser sig även dåliga på det. Språkbiten- pojkarnas attityder får oss att tänka på begreppet ”the lads” som Willis (1981) myntade efter att gjort en studie i en skolklass. ”The lads” kan kopplas samman med ett beteende, en motståndskultur mot den kultur som skolan erbjuder. Motståndet som pojkarna i Willis studie uppvisade under lektionerna var bland annat gungande på stolarna, titta ut genom fönstret och att de nästintill låg ner i bänken. Detta beteende ser vi också hos Språkbiten-pojkarna. Väljer pojkarna ett beteende som utifrån ett genusperspektiv kan ses som så okvinnligt så möjligt? Eller har det att göra med den behavioristiska syn som Språkbiten präglas av, där pojkarnas avsaknad av sin ”ryggsäck”, det vill säga deras avsaknad av sina erfarenheter, gör svenskämnet tråkigt? Om vi utgår från det sistnämnda och jämför Språkbiten-pojkarnas attityder till sitt läsande och skrivande med Montessori och Trageton, där elevernas erfarenheter har en större plats, finns det en tydlig skillnad. Framförallt hos Trageton-eleverna där vi inte ser någon skillnad mellan pojkarnas och flickornas attityder till svenskämnet. Enligt oss kan detta ha att göra med att teknik, det vill säga datoranvändningen, är en viktig del i det arbetssätt som Trageton-elevernas läs- och skrivinlärning utgår från. Utifrån forskningsresultat (Skolverket, 2010) kan vi konstatera att teknikämnet tilltalar fler pojkar än flickor, medan svenskämnet tilltalar fler flickor än pojkar. Vi anser att Tragetons IKT-baserade arbetssätt kan öka pojkarnas lust i läs – och skrivinlärningen samtidigt som flickornas lust kan öka för teknik. Enligt oss jämnar Tragetons arbetssätt ut genusordningen mellan

vad som anses kvinnligt respektive manligt och istället samvävs pojkars och flickors olika intressen, vilket bidrar till en mer lustfylld läs- och skrivinlärning där den inre motivationen är den viktigaste drivfaktorn.

5.3 Sammanfattning

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse av läs- och skrivinlärning utifrån elevernas perspektiv, då elevperspektivet är något som saknas i tidigare forskning. Hur beskriver elever sin läs- och skrivinlärning? Är det för lusten elever lär sig läsa och skriva eller är det rentav en för-lust att lära sig läsa och skriva?

Ett resultat vi har kommit fram till är att faktorer som autentisk mottagare samt elevernas tidigare erfarenheter kan ha en inverkan på hur lustfyllt eleverna beskriver sin läs- och skrivinlärning. Det är viktigt att mottagaren till det eleverna gör är autentisk, det vill säga äkta, och att elevernas erfarenheter synliggörs och tas tillvara i läs- och skrivundervisningen. Hur stor plats elevernas erfarenheter får i läs- och skrivundervisningen, samt vilka mottagare eleverna skriver och läser för, varierar beroende av vilken/vilka pedagogisk/a grundsyn/er samt vilket arbetssätt som elevernas läs- och skrivundervisning genomsyras av. Enligt oss kan lärarens arbetssätt samt pedagogiska grundsyn bidra till eller begränsa för hur lustfyllt eleverna beskriver sin läs- och skrivinlärning.

5.4 Kritisk reflektion

Elevers syn på läs- och skrivinlärning är en individuell upplevelse som inte går att generalisera. Vi är medvetna om att denna undersökning inte kan stå som grund för hur alla elever upplever sin läs- och skrivinlärning, utan endast kan säga något om det som observerats och framkommit under våra intervjuer. Patel och Davidson (2003) menar att genom noggrann redovisning av hur man arbetat med sin datainsamling och analys, kan läsaren göra en bedömning av hur man gått tillväga och därmed anses studien ha bra reliabilitet. För att öka validiteten kan olika metoder användas för att studera samma objekt (Höst, Regnell & Runesson, 2006). Vi anser att vår undersökning är valid och reliabel. Detta då resultatet med stor sannolikhet skulle bli detsamma, om någon annan skulle genomföra undersökningen, på de skolor som finns i vårt urval och då verkligen

mäta det som vår studie avsett att mäta. Dock är generaliserbarheten för denna studie låg då det krävs mer underlag för att dra några generella slutsatser. Den insamlade empirin var tillräcklig för att besvara våra frågor i vår studie, däremot är det möjligt att studien hade haft en bättre validitet om det funnits möjlighet att observera samt intervjua fler elever från fler skolor.

En stor utmaning gällande de kvalitativa intervjuerna var frågorna till eleverna. Det visade sig att frågorna till eleverna i vissa fall var för vida, då vissa av våra frågor gav stora tolkningsmöjligheter för eleverna. Detta visade sig vara en nackdel då det stora tolkningsutrymmet ledde till att eleverna hade svårigheter att svara på vissa frågor och det blev stundtals långa pauser. Det blev då en utmaning för oss att inte leda eleverna vidare i deras svar, dock uppmärksammade vi under våra transkriberingar att detta ibland ändå gjorts. Valet att intervjua eleverna parvis istället för enskilt kan ha bidragit till att eleverna påverkade varandra i sina svar. Kanske hade fler variationer av svar framkommit om vi intervjuat eleverna enskilt? När vi analyserade vår empiri märkte vi att några av de elever som intervjuats parvis uppgett svar som liknande varandras. Elevernas intresse av att delta i vår undersökning skilde sig mellan de olika skolor vi besökte. Eleverna på en av skolorna var mycket vana vid besök, medan två av skolorna inte deltagit i någon liknande undersökning tidigare. Detta är något som påverkade oss som intervjuare, då situationen kändes något forcerad vid ett av tillfällena. Framförallt på Montessori-skolan uppmärksammande vi att eleverna hade svårt att frångå sitt arbete för att bli intervjuade. Vi vet inte om detta berodde på att situationen upplevdes som otrygg för eleverna eller om de arbetade med något just då som var väldigt intressant för dem.

Transkriberingarna av intervjuerna kändes som en viktig del av examensarbetet då många nya viktiga aspekter uppmärksammades. Observation som metod var mycket värdefull då vi kunde komma närmare eleverna i deras arbete och ställa frågor om det som pågick i stunden. Det var också viktigt för oss att få ta del av helheten och se samtliga elever som deltog i undervisningen. Som observatörer hade vi egna föreställningar samt tidigare upplevelser med oss i bagaget, vilket påverkade hur vi observerade. Detta är något vi är medvetna om.

Bilduppgiften anser vi fungerade bra då bilduppgiften låg som ett stöd och fungerade som en trygghet för eleverna vid intervjuerna. Under analysen av vårt arbete har våra nyckelord samt frågeställningar varit i fokus. Att hitta litteratur samt tidigare forskning som passade in på våra frågeställningar har inte varit svårt, då elevers tidigare läs- och

skrivinlärning är ett väl utforskat ämne. Dock anser vi att vår studie erbjuder en ny infallsvinkel då vi utgår från elevernas perspektiv, vilket gör vår studie unik.

5.5 Konsekvenser för yrkesrollen

Under studiens gång har vi genom att ha bearbetat våra observationer, sett hur lärares pedagogiska grundsyn, kan påverka hur undervisningen bedrivs och som i sin tur kan påverka hur eleverna tänker kring sin läs- och skrivinlärning. Vi har fått en djupare förståelse för hur det som lärare tänker i teorin inte alltid är det som sker i praktiken och vice versa. Trots att en lärare arbetar enligt ett visst arbetssätt kan undervisningen skilja sig åt lärare emellan. Den pedagogiska grundsynen är enligt oss alltid närvarande och kan bidra till en variation i hur lärare bedriver undervisningen även om lärare jobbar efter samma arbetssätt. Läraren, eleverna, klassrumsmiljön och så vidare är faktorer som vi tror alltid kommer att spela roll för hur lärandet upplevs av eleverna. Vår viktigaste lärdom av denna studie är vikten av att stanna upp i det dagliga arbetet och reflektera över vår lärarroll, vårt undervisningssätt och de elever som vi möter varje dag. Det handlar om att våga ta på sig olika glasögon och se undervisningen ur olika perspektiv.

5.6 Framtida forskning

Ett av studiens resultat visar att Trageton-eleverna beskriver sin läs- och skrivinlärning som mer lustfylld i jämförelse med de andra två klasserna i vårt urval. Likaså är genusordningen mindre tydlig hos Trageton-eleverna än hos de övriga eleverna. En tanke som slår oss är hur mycket IKT-användningen bidrar till detta? Det hade varit intressant att se om man kan få liknande resultat om man replikerar undersökningen med andra elever på andra skolor. Det hade också varit spännande att undersöka hur Montessori-eleverna samt Språkbiten-eleverna hade beskrivit sin läs- och skrivinlärning om man börjat använda datorn på liknande sätt som Trageton förespråkar.

Referenslista

Litteraturförteckning

Arvastson, Gösta & Ehn, Billy (2007). Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerupsutbildning.

Bettelheim, Bruno (1983). Lära sig läsa - barns behov av mening. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB.

Bjar, Louise (2006) Det hänger på språket! Lund: Studentlitteratur.

Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket: tillsammans och på

egen hand. Stockholm: Natur och kultur.

Broady, Donald (2007) Den dolda läroplanen, 127:15-22. Krut: Stockholm.

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar:

metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Egidius, Henry (2000). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur. Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte

Hedlin, Maria (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber. Höst, Martin, Regnell, Björn & Runeson, Per (2006). Att genomföra examensarbete. Lund: Studentlitteratur.

Jackson, Philip W., Boostrom, Robert E. & Hansen, David T. (1993). The moral life of

schools, Jossey-Bass: San Francisco.

Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Kåreland, Lena (2009). Barnboken i samhället. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Malmö: Gleerup.

Liberg, Caroline, af Geijerstam, Åsa & Folkeryd, Jenny Wiksten (2010). Utmana,

utforska, utveckla!: om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Liberg, Caroline. (2006). Elever som textresurser i mötet med skriftspråkliga

textvärldar. In: Det hänger på språket: lärande och språkutveckling i grundskolan. (pp.

107-137). Lund: Studentlitteratur.

Molloy, Gunilla (2007). När pojkar läser och skriver. Studentlitteratur: Lund. Nilsson, Jan & Nilsson, Ulf (1990). Fånga läslusten!. Ronneby: Nilsson & Nilsson. Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Sandström Madsén, Ingegärd (2009). Samtala, läsa och skriva för att lära: i ett

utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad: Kristianstad University

Press.

Skjöld-Wennerström, Kristina & Bröderman-Smeds, Mari (1997) Montessori-

pedagogik i förskola och skola. Stockholm: Natur & kultur.

Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Smith, Frank (2000). Läsning. Stockholm: Liber.

Stensmo, Christer (1994). Pedagogisk filosofi: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Tallberg Broman, Ingegerd, Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette (2002).

Likvärdighet i en skola för alla: historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm:

Statens skolverk.

Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber.

Wagner, Ulla (2004). Samtalet som grund: om den första skriv- och läsutvecklingen. Stockholm: Bonnier utbildning.

Watt Boolsen, Merete (2007). Kvalitativa analyser: forskningsprocess, människa,

Wedin, Eva-Karin (2011). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. Norstedts juridik: Stockholm.

Weiner Ahlström, Susanne (2001). Språkbiten: stavelsen som språklig byggsten. Stockholm: Bonnier utbildning.

Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Willis, Paul (1981). Fostran till lönearbete, Göteborg: Röda bokförlaget.

Öhrn, Elisabet (2002) Könsmönster i förändring? En kunskapsöversikt om unga i skolan Stockholm: Skolverket.

Elektroniska källor

Bezemer, Jeff & Kress, Gunther (2008). Writing in multimodal texts: A social semiotic

account of designs for learning. Written Communication hämtad (120910):

http://www.ips.gu.se/digitalAssets/1360/1360556_writing-in-multimodal-texts.pdf.

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning, hämtad (120529): http://libris.kb.se/export.jsp?type=hitlist&q=91-7307-008-

4&r=&p=1&m=10&g=&s=r&d=libris&posts=3#.

SOU (2009) Flickor och pojkar, hur jämställt är det? Hämtad (20121004) : http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/94/34/1994d30d.pdf

Skolverket (2010) Flickor presterar bättre än pojkar i hela Europa, Hämtad (20121004):

http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/jamstalldhet/jamstalldhet-i- skolan/2.1674/flickor-presterar-battre-an-pojkar-i-hela-europa-1.92830

Föreläsning

Asante, Kwame (2010-04-29), Children’s Rights and Welfare in Ghana: Global

Bilaga 1.

Observationsfrågor

Hur ser miljön ut i den pedagogiska verksamheten? Hur agerar eleverna i läs- och skrivundervisningen? Hur arbetar läraren med läs- och skrivundervisning

Kan vi se några likheter eller skillnader mellan flickors och pojkars agerande, ur ett genusperspektiv?

Bilduppgift

Kan du rita hur du känner dig när du läser och skriver?

Kan du rita vad du tänker på när du hör orden läsa och skriva?

Intervjuguide

Skulle du kunna berätta för oss hur du tycker att ditt första år i skolan varit? Kan du berätta för oss vad ni brukar göra i skolan när ni läser och skriver? Kunde du läsa innan du började 1:an?

Tror du att det är viktigt att kunna läsa och skriva? (Om barnet svarar ja – skulle du kunna berätta för oss varför du tror det är viktigt att kunna läsa och skriva? Varför behöver du kunna läsa och skriva?)

Berätta för oss om det finns något du tyckt varit roligt att lära dig?

Skulle du kunna berätta för oss om det finns något som varit mindre roligt som du lärt dig?