Människan som delsystem

Människan är en komplex varelse och det finns flera komponenter som påverkar individen, det biologiska, det psykologiska och det sociala systemet. Från en biologisk utgångspunkt är människan ett djur som söker att överleva i en given miljö. Evolutionen har drivit fram den fysiologiska struktur som människan besitter. Denna struktur har inte förändrats nämnvärt över en lång tidsperiod så vi är fortfarande på sätt och vis urtidsmänniskor. Detta bör ses i relation till den snabba tekniska utveckling människan skapat. Vi reagerar ofta primitivt i interaktionen med komplicerad teknologi. Intressanta informationsutbyten sker mellan det biologiska och det psykologiska systemet. Forskningen är idag i stort sett ense om att psyket och kroppen påverkar

Människa, teknik och organisation

det ligger i sakens natur att det psykologiska systemet analyseras i relation till en teknisk/biologisk likaväl som en organisatorisk systembeskrivning, finns det alltid risk för psykologisk ensidighet. Att förstå säkerhet och risker (eg. verksamhet och problem pb) är ofta att förstå hur tekniken fungerar. Psykologiska frågor i en organisation inbegriper ofta att man samtidigt analyserar klassiska ”människa-maskinfrågor”, och även nyare frågor som människa – datorer, av beteendevetare, psykologer och tekniker. Det sociala systemet utgörs av relationer mellan människor och detta system överlappar starkt med det psykologiska systemet. En naturlig systemgräns är de attityder och värderingar som särskiljer en grupp av människor från en annan. Det sociala systemet som kunskapsområde behandlas inom socialpsykologin och denna kunskap kan förväntas få ökad betydelse i verksamheter. Det sociala systemet har stor betydelse för hur människors mönster utvecklas vad avser kommunikation och samarbete. (Rollenhagen, 1997) Som Rollenhagen beskriver kan människan sättas i sammanhang och analyseras med biologiska, psykologiska och sociala synsätt. Om vi betraktar det biologiska synsättet på människan så kan vi egentligen gå hur långt och filosofiskt som helst, för hur definierar man egentligen en människa? Vi kommer därför att fokusera på några egenskaper som kan tänkas påverka organisationen och IT-systemens användning och effektivitet, såsom mänskliga behov, kunskapsnivå och attityd. (Rollenhagen, 1997)

6.2.1 Behov

Maslow som var aktiv på tidigt 1900-tal lade fram teorier om att människan hade olika behov som den behövde uppfylla för att bli lycklig och hel. Han påvisade att människan fyller dessa successivt och att behoven är hierarkiskt ordnade. Den första nivån tillhör de biologiska behoven såsom sömn, mat och sex. Om dessa behov uppfylls kan människan fylla nästa nivå med trygghet; kärlek, bostad och finansiell trygghet. Därefter eftersträvas i de sociala behoven umgänge, att tillhöra en grupp och ett meningsfullt arbete. Är dessa nivåer uppfyllda kan människan utforska sig själv i olika intressen eller i en hobby (”ego-nivån”). I denna nivå söker människan sig själv samt relationer till andra för att få uppskattning. I den högsta nivån i Maslows pyramid finns i självförverkligandet där människan når sin fulla förmåga. Där kan hon vara kreativ och finna sätt att agera, uttrycka och uppleva lycka. Maslows pyramid kan studeras i figur 23 nedan. (Ellis & Dick, 2003)

Figur 23 Maslows behovspyramid, fritt efter Ellis & Dick, 2003, sid 58

Maslow har fått medhåll av andra men även mycket kritik. Att människan endast strävar mot att uppfylla en behovsnivå i taget kan ifrågasättas. Moderna undersökningar visar på att vissa människor bara har ekonomiska skäl till att de arbetar medan andra kan tänka sig att arbeta utan ersättning om arbetet upplevs som meningsfullt. Att behoven kommer instinktivt är även osäkert då det kan lika väl vara så att människan lär sig vissa behov utifrån de sociala influenser som

Människa, teknik och organisation

finns inom arbetes och umgänges kretsar. Behoven om självförverkligande är ett sådant behov vilket blir påtagligt vanligare i senare forskning då människan lärt sig och betraktar andras lycka då den finner vissa sätt att självförverkliga personliga önskningar. Maslows behovspyramid är en mycket förenklad variant för att förklara människors behov men den fyller ett visst logiskt intresse ur vilket en djupare förståelse för människans behov kan göras. Alderfer har beskrivit människans behov som existentiella behov, relationsbehov och utvecklingsbehov. Alderfers teorier hävdar att människor kan uppleva flera behovsnivåer samtidigt och inte nödvändigtvis behöver gå igenom ett steg innan man når nästa. Han säger även att omgivningen kan göra så att vissa behov inte kan nås. Exempelvis kan självförverkligande inte uppnås i en tråkig och icke stimulerande miljö. Om detta inträffa menar Alderfer att människan byter ett viktigt behov för ett annat och då exempelvis byter självförverkligande till relationella och sociala behov istället. Detta betyder att arbetets mening minskar i betydelse för individen och den sociala gemenskapen blir istället viktigare. (Ellis & Dick, 2003)

6.2.2 Kunskapsnivå

Människan inhämtar, lagrar och bearbetar information. Vi varseblir vår omgivning genom att mönster analyseras i hjärnan. Denna process kan beskrivas som en slags mönsterigenkänning där hjärnan kombinerar data med olika aspekter eller särdrag hos omgivningen och sedan sätter ihop dessa till en varseblivning. Människans minne spelar här en avgörande roll ur hur mycket den kan komma ihåg och snabbt använda i sitt arbete med att tolka data till information. (Rollenhagen, 1997)

Minnet lagra två olika typer av kunskap. Inlärning av praktiska färdigheter följer normalt en sekvens där färdigheten först befinner sig som ATT-kunskap, för att sedan transformeras till HUR-kunskap som kan utföras mer eller mindre automatiskt. Man kan besitta Hur-kunskap men sakna Att-kunskap, det vill säga att man vet hur man gör men inte varför och i vilket sammanhang. En användare av ett informationssystem kan till exempel ha förvärvat vissa enskilda kommandon utan att förstå hur dessa kommandon relateras till informationssystemet som helhet. Ibland brukar man tala om ”mentala modeller” för dessa inre helhetsbeskrivningar av ett processystems funktion. (Rollenhagen, 1997)

Vuxna människor har olika kapacitet när det gäller att förstå abstrakta resonemang och när det gäller att använda sig av abstrakta formella system. När det gäller arbetslivets utveckling menar många att man kan se en tendens mot en abstraktisering av arbetsuppgifterna. Detta betyder att många arbetsuppgifter som tidigare kunde hanteras med hjälp av konkreta tankeoperationer börjar nuförtiden kräva formella och abstrakta tankeoperationer. Denna omställning av tänkandet kan uppfattas som svår därför att den kräver andra kognitiva förmågor än tidigare. En ökad teknisk komplexitet hos allt fler informationssystem kommer att ställa ökade krav på kognitiv förmåga. Misstag och felbehandlingar blir allt mer kritiska för säkerheten därför att en liten missbedömning kan få stora konsekvenser. Kunskap om människors förutsättningar vid hanterande av komplex teknik kommer följaktligen att krävas i allt större utsträckning. (Rollenhagen, 1997)

Vilken kunskap användare har påverkar inte bara vilka behov som människan kan uppnå utan även dess attityd till arbete och till att använda teknik. Kunskapen är mycket individuell och

Människa, teknik och organisation

uppfattningar, aktuell situation, tid för tolkning och reflektion med mera, i en kunskapsprocess. I grunden är det data som kommuniceras mellan människor och i IT-system. Skillnaden är att människor kan tolka data till information, att se samband och meningsfullhet i data. (Folkesson & Olsson, 2001)

Kunskapsnivån är en del av hur människor i en arbetsmiljö kan ta till sig information och använda den för att bruka teknik, utföra arbetsuppgifter och agera i och med organisationen. En skiftande kunskapsnivå är normalt eftersom alla individer påverkas av sina egna erfarenheter samt olika omvärldsfaktorer som teknik, organisation och attityder. (Folkesson & Olsson, 2001) 6.2.3 Attityd

En individs attityd påverkas i stor grad av vilken kunskap han eller hon besitter. Det är människors attityder och värderingar som i mångt och mycket styr ett arbetes organisation och människornas agerande i en organisation (Rollenhagen, 1997). Attityden påverkar i sin tur vilka förväntningar som blir uppfyllda. En person med höga förväntningar och positiv attityd till teknik kan med andra ord lättare bli besviken samtidigt som den är mer positivt inställd till att använda den. I slutändan är det viktigt att ta hänsyn till den individuella kunskapen då man diskuterar teknik i verksamheter eftersom kunskapsgraden hos individerna till stor del påverkar attityden samt osäkerheten och viljan att använda tekniken. (Folkesson & Olsson, 2001)

Om vi har i åtanke att Rollenhagen (1997) sätter säkerhet och kvalitet i samband kan vi följa ett företags problematik angående attityder utanför och inom organisationen. På varje arbetsplats finns mer eller mindre utsagda värderingar angående säkerheten. Ibland talar man om en organisations säkerhetskultur. Den avspeglar ofta de värderingar som finns i samhället vid en given tidpunkt samt att de kan variera stort mellan olika branscher. Att argumentera för en säkrare arbetsmiljö eller ett generellt säkrare system innebär ofta att den som argumenterar också intar en viss moralisk ståndpunkt. En grundläggande värdering är i viken mån man anser att säkerhet har hög prioritet gentemot andra värderingsdimensioner. Problemet är att optimera relationen mellan kostnader för produktivitet och kostnader för säkerhet. (Rollenhagen, 1997) Attityder anses ofta som någonting subjektivt och personligt och kan därför inte med kraft användas i diskussioner om säkerhet. Man döljer därför värderingar och attityder bakom en objektiv fasad istället för att gå rakt på sak. De tecken och ritualer som värderingar och attityder framkallar i en kultur är en produkt av historien. Attityder går i arv från en människa till en annan utan att man ens behöver vara medveten om det. Allt arbete sker således mot en bakgrund som grundläggs utanför företaget genom lagar, traditioner, teknisk utveckling, utbildning etc. Denna omgivande kultur kommer att påverka den enskilda företagskulturen i större eller mindre utsträckning, men påverkan finns ofrånkomligen. Inom företag utvecklas också kulturer som kan visa sig i form av attityder till ny kunskap, ledarstil, öppenhet, prioritering och strategi. Det kan även vara mycket svårt att förändra en given kultur, något man behöver ha i tankarna när man försöker införa olika förändringar och säkerhetshöjande aktiviteter. (Rollenhagen, 1997)