Målet är att kunna behålla, utveckla och rekrytera den kompetens som behövs för verksamheten. Målet är vidare att utifrån ovannämnd kompetensförsörjningsstrategi vidta åtgärder inom områdena; försörjning av kärn- och stödkompetens, chefsförsörjning, jämställdhet, etnisk mångfald, åldersbalans och kunskapshantering.
k r i s b e r e d s k a p s m y n d i g h e t e n skall redovisa hur myndighetens arbete med att verka för samverkan mellan offentliga organ, organisationer och näringsliv har genomförts och redovisa en bedömning av upp-nådda resultat. (RB Övriga mål och återrapporterings-krav p17)
En handlingsplan för näringslivssamverkan fastställdes våren 2004 med identifierade aktiviteter inom myndig-heten för att främja samverkan. Planen förankrade och preciserade myndighetens verksamhetsambitioner för året.
En samordningsgrupp för näringslivssamverkan har upprättats inom myndigheten, bestående av representan-ter från berörda enherepresentan-ter. Gruppen syftar till att utbyta erfarenheter, ge varandra stöd och utveckla myndighetens
arbete på området. Gruppen har bl.a. identifierat viktiga budskap och målgrupper för fortsatt arbete.
En kommunikationsplan har tagits fram för att utveckla myndighetens kommunikation i arbetet med privat-offentlig samverkan. Kommunikationsplanen syftar till att skapa klarhet i vad myndigheten skall kommunicera, till vilka målgrupper och hur. Planen skall bidra till att öka samordningen, kvaliteten och effekten i arbetet. Fram-tagandet har skett genom seminarier för medlemmarna i samordningsgruppen.
Rådet för näringslivssamverkan har träffats sex gånger och även arrangerat ett studiebesök till SOS Alarm. Rådet har aktivt deltagit med synpunkter och råd avseende hur myn-digheten kan arbeta, bl.a. arrangerade rådet tillsammans med externa experter en workshop syftande till att testa upplägg och metod för beroendeprojektet utifrån ett givet scenario. Rådet har även bidragit med värdefulla kontakter och kunskaper från respektive bransch, initierat studiepro-jekt och verkat som en referensgrupp för flera för myndig-heten viktiga arbeten, bl.a. gett synpunkter på KBM:s för-slag till regeringen avseende privat-offentlig samverkan.
Fyra enkätundersökningar om privat-offentlig samverkan har genomförts hos kommuner, länsstyrelser, myndigheter och företag. Enkätsvaren har sammanställts och gett såväl KBM som övriga aktörer inom krishanteringssystemet en bild av hur samverkan ser ut idag. Enkäterna utgör ett viktigt underlag till de förslag KBM överlämnar till regeringen.
En av rådets tre externt beställda studier om samver-kan har slutredovisats. Studien är en analys av privat-offentlig samverkan vid fyra inträffade kriser och redogör för de drivkrafter och bevekelsegrunder som utgjort av-görande faktorer. De övriga två studierna (en inventering av samverkansprojekt respektive en analys av två formali-serade samverkansprojekt) avrapporteras i januari 2005.
Föredrag och presentationer har hållits på seminarier, konferenser och workshops (arrangerade av såväl KBM, myndigheter, företag, branschorganisationer, m.fl.). Syftet har varit att sprida såväl kunskap och förståelse för privat-offentlig samverkan som arbetssätt. Även särskilda dialoger i serien ”Samtal med forskare” har skett inom området.
Företrädare för KBM har medverkat till att ta fram ett underlag för att skapa möjligheter till styrning av el till prioriterad samhällsviktig verksamhet vid elbristsituatio-ner. Arbetet, som varit en del av HEL-projektet, har letts av Energimyndigheten och har inneburit ett nära samarbete med företrädare för främst elbranschen. Slutrapport läm-nades till regeringen den 1 november 2004.
KBM har under året bedrivit metodutveckling för att kunna genomföra tele- och nätsäkerhetsanalyser av kom-munikationsförmågan på regional nivå utgående från läns-styrelsens samordningsroll. Som första tillämpning av denna metod har en analys påbörjats i samverkan med länsstyrelsen i Blekinge och med kommuner, teleoperatörer och elföretag inom länet. En slutrapport från denna analys kommer att presenterras under första halvåret 2005.
ORGANISATIONSSTYRNING
k r i s b e r e d s k a p s m y n d i g h e t e n skall från och med den 1 februari 2004 ansvara för införandet, förvaltning-en och utvecklingförvaltning-en av radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (RAKEL-systemet). Myndigheten skall förvalta de avtal som ingåtts rörande RAKEL-syste-met. Krisberedskapsmyndigheten skall ta emot och ansvara för de avtal Försvarets materielverk (FMV) teck-nar i enlighet med regeringens uppdrag till FMV den 22 maj 2003 (N2003/696/ITFoU). Uppgifter och målsätt-ningar avseende utbyggnadstakt och användarorgani-sationer skall övertas från utredningen Radiokommuni-kation för effektiv ledning (N 2002:16). Krisberedskaps-myndigheten skall säkerställa att det arbete som utred-ningen har genomfört tillvaratas och att nödvändig kontinuitet och kompetens bibehålls. Senast från 2007 skall en väsentlig del av RAKEL-verksamheten vara för-lagd till Sollefteå. Detta påverkar inte tidigare inrikt-ningar för verksamheten i Sollefteå. Verksamheten skall genomföras i nära samverkan med berörda användare och användarorganisationer samt Regeringskansliet.
åt e r r a p p o r t e r i n g : Krterrapportering: Krisbered-skapsmyndigheten skall redovisa hur införandet av RAKEL-systemet har genomförts, en bedömning av efterfrågan av systemet samt kostnader under 2004.
Eventuella avvikelser i förhållande till uppsatta mål och planer skall redovisas. Redovisningarna skall lämnas i delårsrapporten och i årsredovisningen.
(RB Organisationsstyrning p19)
KBM skall införa, förvalta och utveckla ett radiokommuni-kationssystem för skydd och säkerhet. Som KBM tolkar uppdraget innebär det att användarkretsen begränsas till de aktörer som föreslås i RAKEL-kommitténs betänkande nämligen; polisen, tullen, Kustbevakningen, kommunala räddningstjänsten, akutsjukvården, Försvarsmakten och SOS-alarmering samt därutöver statlig räddningstjänst och elbolag vid särskilda händelser.
Förutom den krets som omfattas av uppdraget finns det sett ur KBM:s synvinkel anledning att undersöka om inte fler aktörer som omfattas av krishanteringssystemet borde kunna anslutas till RAKEL och att elbolagen och statliga räddningstjänsten borde vara med permanent. KBM arbetar med att undersöka förutsättningar för att så skall kunna ske och vilka konsekvenser detta skulle kunna få på bl.a. ansökan av frekvenstillstånd. Myndigheten har för avsikt att rapportera detta till regeringen under våren 2005.
Regeringen har uppdragit åt FMV att upphandla RAKEL-systemet. FMV skall efter avslutad upphandling överlåta kontraktet på KBM. Den 1 april 2004 beslutade FMV att till-dela konsortiet SAAB, Nokia och Swedia Networks avtalet för
att bygga RAKEL-systemet. Beslutet överklagades av Motorola och OTE Marconi till Länsrätten i Stockholm den 8 april.
Länsrätten har den 5 november fastslagit FMV:s tilldelnings-beslut och därmed avslagit överklagandet. Länsrättens beslut överklagades den 12 november till kammarrätten.
Kammarrätten beslutade den 14 december att inte meddela prövningstillstånd. Även kammarrättens beslut överklagades men regeringsrätten beslutade den 20 januari 2005 att inte meddela prövningstillstånd. Den 26 januari fullföljde FMV avtalet som samma dag överlämnades till KBM.
P.g.a. överklagandet har inte KBM kunnat påbörja utbyggnaden av RAKEL. Detta har medfört att driftstarten för etapp 1, som var beräknad till årsskiftet 2005, kommer att bli försenad ca ett år.
KBM har arbetat med förberedelser av utbyggnaden genom att bl.a. inventera befintliga installationsplatser som ägs av användarorganisationerna (företrädesvis rädd-ningstjänsten, polisen och Försvarsmakten), kartlägga processer och flöden för test, radioplanering, bygg och installation. Vidare har KBM förberett anslutningsvillkor, frekvensansökningar, säkerhetsföreskrifter och hantering av mobilstationer.
Under året har också ett flertal externa informations-aktiviteter genomförts för att informera användarorganisa-tionerna om pågående förberedelser och de åtgärder som de måste genomföra för att en omställning skall fungera väl.
En webbplats riktad till användare har utvecklats med information om upphandling, utbyggnadsplan, förbere-delser för användaranslutning och teknik.
Åtta seminarier har anordnats spritt över de olika utbyggnadsetapperna; i Kristianstad, Borås, Stockholm, Eskilstuna, Sundsvall, Linköping, Borlänge och Luleå. KBM har även deltagit i två mässor; SKYDD 2005 den 21-24 sep-tember samt FLISA den 27-29 sepsep-tember samt i en interna-tionell konferens, TETRA World Congress den 22-25 november.
RAKEL-delegationen har under 2004 genomfört fem möten. Delegationen är bemannad med representanter från polisen, Försvarsmakten, Kustbevakningen, SRV,
Sveriges kommuner och landsting. Delegationen leds av överdirektören vid KBM.
Efterfrågan av RAKEL-systemet är något svårbedömd.
Anslutningsviljan är högst bland de statliga aktörerna och där kan med något undantag förväntas en omedelbar anslutning. Även landstingen har visat ett stort intresse.
Anslutningsviljan på den primära kommunala nivån är däremot svag. Inom denna nivå pågår en intensiv diskus-sion om kostnaderna för att ansluta sig till RAKEL-systemet.
Under 2004 har kostnaderna för RAKEL uppgått till 13 039 tkr och intäkterna till -315 tkr vilket är betydligt lägre än ursprungligen beräknat för året. Anledningen till detta är överklagandet vilket inneburit att utbyggnaden av RAKEL skjutits på framtiden. KBM redovisar därför ett stort anslagssparande för 2004. För att kunna nå målen med RAKEL när utbyggnaden väl kommer igång är det mycket viktigt att KBM får disponera hela detta anslagssparande.
k r i s b e r e d s k a p s m y n d i g h e t e n skall redovisa hur forskning inom myndighetens verksamhetsområde har initierats och redovisa former för planering, upp-följning och utvärdering. Redovisningen skall inkludera formerna för genomförandet av forskningsresultat inom arbetet med att utveckla samhällets krisbered-skap. Redovisningen skall utgöra grund för fortsatt utveckling av myndighetens uppgifter inom forsk-ningsområdet. (RB Organisationsstyrning p21)
KBM utför inte någon egen forskning utan denna bedrivs vid universitet, högskolor och sektorsinstitut. Vid KBM samordnas dessa forskningsinsatser för krishanterings-systemets behov. KBM har en aktiv roll när det gäller att initiera, följa upp, utvärdera och sprida forskningsresultat.
Forskningsbaserad kunskap skall tillsammans med erfaren-hetsbaserad kunskap stärka Sveriges krisberedskap.
Forskning för att utveckla samhällets krisberedskap bedrivs långsiktigt. Vetenskapligt grundade kunskaper byggs över tid genom att KBM stödjer forskare som konti-nuerligt stärker sin kompetens genom avrapporterade forskningsprestationer. Dessa personer ingår i krishante-ringssystemets nätverk och levererar kunskapstillskott i olika former. De bidrar konkret genom forskningsrapporter och genom att vara lärare på kurser, deltagare i seminarier samt som analysstöd i olika sammanhang. Genom att forskarnas produkter sprids genom seminarier, läroböcker och andra skrifter blir aktörerna gradvis mer kompetenta och får bättre underlag för planering och för beslut i olika situationer.
Kunskapsbyggandet sker också mer indirekt genom att problemmedvetenheten stärks om krishanteringsrelate-rade fenomen och om olika lösningsalternativ. Forskare kan problematisera frågeställningar kring centrala begrepp som sårbarheter, hot, olika former av krishantering samt internationell samverkan. Exemplen på hur samhällets krisberedskap utvecklats som följd av forskning finansierad av KBM är redan tydliga. Kunskapsbidragen kommer att utvecklas vidare under de kommande åren när de sats-ningar som KBM initierat kan avrapporteras och delges berörda aktörer.
För att säkerställa ämnesrelevans och vetenskaplig kvalitet främjar KBM forskning vid flera olika universitet, högskolor och sektorsinstitut, i enlighet med regeringens anmodan i prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap. Denna mångfald av utförare bidrar till en kon-kurrensutsatt kritisk massa, vilket är en förutsättning för att skapa innovativa forskningsmiljöer vid forskningsfron-ten. KBM:s tilldelning av forskningsmedel bör ses som en incitamentsstruktur för att engagera och stimulera landets främsta forskare att bidra till just krishanteringsområdet.
KBM har en helhetssyn, intensiva myndighetskontakter och nödvändig beställarkompetens för att kunna främja
och förmedla forskning och verka för kompetensförnyelse inom krisberedskapsområdet. Vidare verkar KBM för att mottagare av forskningsresultat har en förståelse för forsk-ningens villkor och har kapacitet att föra dessa nya kun-skapsrön vidare inom respektive organisation och till olika slutanvändare.
Forskning finansierad av KBM utgår från ett sektors-övergripande angreppssätt. Kunskapen är viktig för KBM:s eget förnyelsearbete och för rollen som regeringens stabs-myndighet inom området. Kunskapsgrunden är ett villkor för att kunna agera som en pådrivande kraft bland de myndigheter och organisationer som KBM samordnar.
Myndighetens kommunicerande roll med övriga aktörer inom krishanteringssystemet är också en förutsättning för att forskningsresultat skall ge kompetensavtryck inom hela systemet.
När KBM inrättades den första juli 2002 övertog myn-digheten pågående forskningsprojekt från ÖCB och SPF. En stor del av de medel som KBM disponerade för forskning under 2002-2003 reserverades för att slutföra dessa över-tagna projekt. En forsknings- och analysenhet inrättades vid KBM i samband med att myndigheten bildades. Sedan maj 2004 har KBM en renodlad forskningsfrämjande enhet under ledning av en vetenskapligt meriterad forsknings-chef. Med tanke på den långsiktighet som ett kunskaps-uppbyggande på området kräver, vilket regeringen fram-håller i prop. 2001/02:158, är det viktigt att notera att den forskningssamordnande verksamheten vid KBM endast har bedrivits sedan andra halvåret 2002.