Hot på agendan – en förstudie av nyhetsvärdering i samband med risker och kriser
Jesper Strömbäck, Demokratiinstitutet, Mitthögskolan
dnr: 0644/2004 start: 12 september 2004 slutredovisning: 31 januari 2005 beviljat: 150 750 kr
kostnad 2004: 150 750 kr beskrivning
Syftet med förstudien är att producera en kunskapsöversikt om nyhetsförmedling och nyhetsurval i samband med risker och kriser. Möjligheter till fördjupad forskning inom området kommer också att diskuteras.
Förstudien avser att granska vilka kunskaper som finns idag när det gäller villkoren för mediernas rapportering kring risker och kriser samt hur nyhetsvärderingen fungerar i olika situationer när det föreligger ett hot mot samhället.
Förstudien omfattar en litteraturgenomgång av internatio-nell forskning med relevans för syfte och problemställning och en analys av centrala begrepp och metoder.
bidrag
Projektet bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap genom att höja kompetensen i krishanteringssystemet.
Detta har skett genom dialog med praktiker, utåtriktade seminarier och konferenser, såsom ett seminarium om journalistik och nyhetsvärdering under den s.k. Demokrati-veckan i Sundsvall i september. Även internationella kon-takter har knutits inom projektverksamheten.
Uppsala
Uppsala universitet Enskilda projekt
Narkotika i Eurasien: Smuggling, Samhälle, Konflikt Svante Cornell, Uppsala universitet, Institutionen för freds- och konfliktforskning
dnr: 0087/2003 start: 1 januari 2004
slutredovisning: 31 mars 2005 beviljat: 1 900 000 kr kostnad 2004: 1 710 000 kr beskrivning
Projektet ämnar undersöka narkotikasmugglingen från Central- och Sydostasien till Europa och de multifacetterade problem som följer i dess spår. Droghanteringen fungerar som ett nav för annan transnationell brottslighet, t.ex.
kvinnohandel och smuggling av lätta vapen och biologiska, kemiska och radiologiska vapenkomponenter. I dess spår följer även korruption, missbruk, samt sjukdomar som HIV och Hepatit C. Dessa problem har exploderat under det senaste årtiondet och på senare år rört sig mot Sverige, och utgör därmed ett ökande hot mot landets nationella funktionalitet. Projektets syfte är att skapa en bättre för-ståelse för de sektorövergripande hot som leds av, och sammankopplas genom narkotikasmugglingen. Detta inkluderar dess aktörer, smugglingsrutter, kopplingen till stater och finansiella institutioner, samt förståelse för vilken roll narkotikahandeln spelar politiskt, socialt och ekonomiskt i de berörda länderna.
bidrag
Projektet bidrar till utvecklingen av samhällets krisbered-skap genom att höja problemmedvetenheten och förmedla resultat i krishanteringssystemet.
Detta har skett bl.a. i kurser, aktivt deltagande i sam-hällsdebatten, t ex genom en uppmärksammad debatt-artikel i SvD och internationella kontakter. En temaskrift har publicerats som har fått stor spridning. Projektet har även bidragit med underlag för arbetet inom ’Mobilisering mot Narkotika’ samt analyserat transnationell brottslighet som ett säkerhetsproblem. Resultaten kommer till användning bland myndigheterna.
Peacebuilding in Divided Societies.
Social Reconstruction as an Element of the Peace Process in Northern Ireland, Cyprus and Israel Ann-Sofi Jakobsson Hatay, Uppsala universitet, Institutionen för freds- och konfliktforskning
dnr: 0019/2002 start: 1 oktober 1999
slutredovisning: hösten 2004 beviljat: 280 000 kr
kostnad 2004: 0 kr beskrivning
I projektet studeras och jämförs fredsbyggande aktiviteter i ett urval etniskt delade stater. Med fredsbyggande avses sådana initiativ som syftar till att främja fredlig kontakt och interaktion på gräsrotsnivå mellan etniska grupper
i konflikt. Det teoretiska syftet är att bidra till teoriutveck-ling vad gäller konfliktlösning och fredsbyggande, dvs.
bidra till en djupare förståelse av fredsprocesser i inom-statliga konflikter, särskilt vad gäller relationer mellan etniska grupper.
bidrag
Projektet bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap genom att höja kompetensen i krishanteringssystemet.
Forskargruppen har fört dialog med praktiker och del-tagit i utåtriktade seminarier och konferenser. Forskarna har undervisat i kurser med inslag om risker och kriser (t ex sker undervisning genom dialogseminarier med deltagare från konfliktområden). De har aktivt deltagit i samhällsdebatten.
Demokratisering och försoning efter inomstatlig konflikt. En utvärdering av de internationella insatserna i Bosnien, Makedonien och Kosovo 1995-2000
Anna Jarstad, Uppsala universitet, Institutionen för freds- och konfliktforskning
dnr: 0040/2002 start: 1 april 2001
delredovisning: 31 mars 2004 slutredovisning: 31 januari 2005 beviljat:3 200 000 kr
kostnad 2004: 404 700 kr beskrivning
I projektet görs en utvärdering av de internationella freds-främjande insatserna med avseende på deras bidrag till demokratisering och försoning i Bosnien, Makedonien, Kosovo 1995-2000. I analysen beaktas dels de enskilda insatsernas måluppfyllelse, dels de olika insatsernas sammanvägda resultat. Syftet är att bidra till en teoretisk kunskapsutveckling som kan ligga till grund för effektiva insatser inom ramen för den nya generationens freds-bevarande insatser.
bidrag
Projektet bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap genom att höja kompetensen i krishanteringssystemet.
Detta har skett genom en dialog med praktiker och deltagande i utåtriktade seminarier och konferenser, t ex medverkan i Folke Bernadotte Akademins idékonferens om forskning och forskningsbehov avseende konflikthantering och konfliktprevention där praktiker och forskare deltog
Fördrivning av civila i Kosovo, Bosnien-Hercegovina och Sydafrika
Erik Melander, Uppsala universitet, Institutionen för freds- och konfliktforskning
dnr: 0045/2002 start: 1 januari 2001
slutredovisning: 30 november 2004 beviljat: 2 600 000 kr
kostnad 2004: 350 000 kr beskrivning
Syftet med detta projekt är att genom fallstudier undersöka de processer som leder till fördrivning av civila i interna konflikter, och de speciella problem som därav följer.
Frågor som blir aktuella är: när, var, hur och i vilken omfattning sker fördrivning av civila i interna konflikter?
Detaljerad kunskap av detta slag kan användas av krishan-teringssystemets olika aktörer som grund för bedömningar av risker och insatsbehov i framtida situationer av liknande karaktär.
bidrag
Projektet bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap genom att höja kompetensen i krishanteringssystemet.
Det sker genom nära samverkan och dialog med praktiker samt genom undervisning på kurser.
Demokratisk krishantering – En fråga om förtroende Stefan Olsson, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen
dnr: 0077/2002 start: 1 januari 2004
delredovisning: december 2004 slutredovisning: 31 december 2005 beviljat:2 000 000 kr
kostnad 2004: 900 000 kr beskrivning
En förutsättning för en framgångsrik krishantering är att det finns ett gott förtroende mellan myndigheterna och allmänheten. Detta förtroende är i mycket beroende av myndigheternas förmåga att agera effektivt. Men i en demokratisk rättsstat vilar förtroendet också på att de beslut som fattas överensstämmer med den demokratiska statens grundläggande värderingar. Hur kan detta förtro-ende upprätthållas vid beslutsfattande i kris? Syftet med projektet är att empiriskt studera hur demokratins olika mekanismer för att skapa förtroende fungerar i krissitua-tioner.
bidrag
Projektet bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap genom att höja kompetensen i krishanteringssystemet.
Det har skett genom deltagande i utåtriktade seminarier och konferenser. En föredragning har hållits för KBM:s referensgrupp för inriktning av forskning. Dessutom har forskarna aktivt deltagit i och främjat samhällsdebatten.
NBC Security: Alternatives for a Swedish Contribution Charles F Parker, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen
dnr: 0080/2002 start: 1 januari 2002
slutredovisning: 1 februari 2005 beviljat: 1 000 000 kr
kostnad 2004: 100 000 kr beskrivning
Syftet med projektet är att undersöka på vilka sätt Sverige skulle kunna bidra till att öka NBC-säkerheten genom att medverka i uppbyggnaden av en europeisk krishanterings-funktion som har kapacitet att hantera NBC-incidenter, samt att undersöka hur Sverige kan bidra till att upprätta multilaterala strategier för att bekämpa NBC-hot. Projektet syftar till att analysera NBC-forskning /-säkerhet i andra länder och utifrån detta ta fram specifika initiativ som Sverige skulle kunna använda sig av.
bidrag
Projektet bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap genom att ta fram beslutsunderlag för myndigheters arbete.
Detta sker genom att Charles Parker är expert i den internationella Blixkommissionen för NBC-spridningsfrågor och ger analysstöd till dess sekretariat vid UD.
Ramforskningsprogram
Konflikter i det europeiska rummet:
trender, förebyggande åtgärder och lösningar Peter Wallensteen, Uppsala universitet, Institutionen för freds- och konfliktforskning
dnr:0058/2002 start: 1 januari 2002
slutredovisning: 31 december 2005 beviljat: 6 200 000 kr
kostnad 2004: 2 000 000 kr beskrivning
Programmets övergripande syfte är att analysera den kon-fliktutveckling som kan observeras i det europeiska rum-met. Programmet består av två delprojekt. Den ena delen består i att beskriva och analysera faktiska konfliktmönster i Europa och dess närhet sedan 1986. Systematiskt kart-läggs konflikter och deras effekter på det civila samhället, såsom samhälleliga kostnader, effekter för civila, effekter för barn etc. Inom den andra delen av programmet studerar man de insatser som gjorts i konfliktförebyggande och fredsfrämjande syfte med avseende på typ av insatser och grad av framgång.
Programmet i sin helhet syftar till bättre förståelse av olika skeden i konfliktprocessen som kan tjäna som underlag för svenskt agerande i yttre och inre konflikt-situationer.
bidrag
Projektet bidrar till utvecklingen av samhällets krisbered-skap genom att ta fram metoder och verktyg.
Projektet har byggt på en specifik metod för att identi-fiera väpnade konflikter inom det europeiska rummet vilken har väckt stor uppmärksamhet internationellt och resultaten beträffande utvecklingstrender har ofta blivit citerade inom krisberedskapsområdet, och utanför. Där-med har projektet bidragit till att precisera vad som menas med vissa typer av hot och risker.
Kontakterna med praktiker har varit många inom den policyskapande nivån, t ex med KBM, Sida, utrikesförvalt-ningen etc. Vidare har projektet en referensgrupp där personer från KBM, Sida, Folke Bernadotteakademin och regeringskansliet ingår. Det ger en unik direktkontakt.
Underlag för myndigheters arbete har tagits fram, bl. a.
för UD där delar av projektmaterialet har använts.
Man har deltagit i utåtriktade seminarier och konferen-ser. Resultatet från projektet har bl. a. presenterats vid utrikesdepartementet, Sida, olika FN-organ samt vid semi-narier på olika universitet. Projektdeltagarna deltar aktivt i samhällsdebatten, främst genom framträdanden i media, paneldiskussioner och seminarier.
Projektets resultat har integrerats i undervisningen på olika nivåer inom universitetet vilket förmedlar erfarenhet av metodiken.
Ett flertal forskningsrapporter och populärvetenskapliga rapporter har publicerats. En presentation av projektets information sker dessutom årligen där även material om händelser utanför Europa ingår vilka har blivit citerade världen över. Under projektets återstående tid kommer ett antal skrifter att utarbetas av omedelbar betydelse för utbildning inom krisberedskapsverksamheten.
De internationella kontakterna har varit omfattande.
Forskningsmässigt har det betytt andra miljöer i Norden, när det gäller handläggare också bl. a. Europa och FN-systemet.
Miljöstöd
Gamla Torget-samarbetet vid Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten
Sverker Gustafsson, Uppsala universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten
dnr:0265/2003 start: 15 februari 2003 slutredovisning:31 mars 2006 beviljat:1 150 000 kr
kostnad 2004: 366 850 kr
beskrivning
Anslaget ges till Uppsala universitets institutioner för statskunskap, freds- och konfliktforskning och östeuropa-studier samt arbetsenheterna för multietnisk forskning, nordamerikastudier och offentlig rätt med betoning på folkrätt inom juridiska fakulteten. Syftet med Gamla Torget-samarbetet är att väcka intresse för forskning om samhäl-lets säkerhet, beredskap och krishanteringsförmåga i ett nationellt och internationellt perspektiv. Arbetet skall bedrivas genom seminarie- och konferensverksamhet rik-tad till bl.a. verksamma forskare, lärare, doktorander och studenter vid Uppsala universitet. Bl.a. ska fakulteten genomföra en seminarieserie med två seminarier i måna-den med syfte att väcka intresse för forskningsfrågor som är relaterade till samhällets säkerhet och beredskap. Dess-utom arrangerar fakulteten årligen en forskarkonferens.
Tema för konferensen utarbetas i samarbete med KBM.
Därtill kan särskilda seminarier kunna anordnas för att presentera forskningsidéer eller forskningsresultat från projekt som stöds av KBM.
bidrag
Projektet bidrar till utvecklingen av samhällets krisbered-skap genom att ta fram metoder och verktyg.
Forskarna har fört en dialog med praktiker och deltagit i utåtriktade seminarier och konferenser samt aktivt delta-git i samhällsdebatten. Projektdeltagare har undervisat i kurser med inslag om risker och kriser. Dessutom har underlag för myndigheters arbete tagits fram. Samman-taget bidrar programmet med en viktig kompetensförsörj-ning inom krishanteringssystemet.
Lönetjänst som professor i statskunskap,
särskilt krishantering och internationell samverkan Försvarshögskolan samt Uppsala universitet,
Statsvetenskapliga institutionen
dnr:0024/2002 start:1 januari 2004
slutredovisning:31 december 2006 slutredovisning:3 000 000 kr kostnad 2004: 1 000 000 kr beskrivning
Tjänsten tillsätts av UU, som också har arbetsgivaransvar för tjänsten. Tjänsteställe är FHS, dock skall 40 procent av tjänstgöringen fullgöras vid statsvetenskapliga institu-tionen vid UU.
bidrag
Stödet bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap genom att höja kompetensen.
Stödet riktas mot den vetenskapliga utvecklingen inom det statsvetenskapliga kompetensområdet krishantering och internationell samverkan. Ny kunskap samt
kunskaps-bärare behöver odlas fram för att tillgodose kompetens-försörjningen inom området samhällets krisberedskap.
Kunskapen bör vila på vetenskaplig grund samt vara kopplad till nationell och internationell spetsforskning och universitetsutbildning. Professuren är ett redskap för att möjliggöra detta.