Nya säkerhetspolitiska hot eller aspekter av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot (CBRN-hot) hör hemma inom detta kunskapsområde.
Kunskapsområdet krishanteringsförmåga inrymmer frågor om villkor för och effekter av krishanteringsåtgärder på lokal, regional och central nivå, nationellt och interna-tionellt – bilateralt eller inom ramen för EU eller någon annan internationell sammanslutning. Området innefattar också ledningsfrågor i generell bemärkelse, liksom frågor om anpassning och civil-militär samverkan. Kriskommuni-kation och samverkan mellan det offentliga och det privata utgör också viktiga delar av området.
Vidare är kunskap om omgivande villkor för möjligheten att skydda något mot något annat betydelsefull. Ett sådant omgivande villkor av övergripande karaktär utgörs exem-pelvis av det demokratiska samhällets funktionssätt. Det sätter, bl.a. av personliga integritetsskäl, vissa tydliga gränser för skyddet mot terrorism. Ett annat viktigt villkor utgör beslutsfattares sätt att tänka och fungera i olika kris-situationer, vilket är en mer eller mindre stark restriktion i sammanhanget. Näringslivets organisering av sin verk-samhet kan också utgöra ett villkor för möjligheterna till skydd av en kapacitet mot något särskilt hot. Som ytterli-gare exempel kan nämnas mediernas sätt att agera i kriser.
Det finns ett antal tydliga kunskapsbehov som behöver bli föremål för tidiga forskningssatsningar för att åstad-komma en god måluppfyllelse i förhållande till vart och ett av kunskapsområdena.
Inom kunskapsområdet risk och sårbarhet ställer exem-pelvis den fortsatta utvecklingen av metoder för risk- och sårbarhetsanalyser krav på ny kunskap. En rad ömsesidigt beroende sårbarheter behöver kartläggas och för krisbe-redskapen centrala konsekvenser bör analyseras. Exempel på kritiska områden är viktiga systemaspekter av informa-tionssäkerheten inom den finansiella sektorn, skyddet av elektroniska informations- och kommunikationstjänster, energiförsörjning, ägarförhållanden, avregleringskonse-kvenser för el och telekommunikationer, betalningsför-medling och finansiella tjänster, EU:s försörjningsförmåga, komplexa beroendeförhållanden rörande infrastrukturer och relationen nationellt och internationellt.
Inom kunskapsområdet hot och hotutveckling, som bland annat inrymmer nya säkerhetspolitiska hot och CBRN-hot, är det särskilt kunskap om skydd och åtgärder mot ter-rorism, smitta och smittspridning, och angrepp via informa-tionssystem som skulle behöva bli föremål för utveckling.
Kunskapsområdet krishanteringsförmåga, slutligen, uppvisar behov av en utveckling av kunskapen om kris-hantering och införandet av kriskris-hanteringssystemet med tonvikt på lokal och regional nivå, om ledning inom kom-muner och beslutsstöd, om EU:s krishantering, om kris-kommunikation och tillitsaspekter, och samverkan mellan det offentliga och näringslivet i krisberedskapsfrågor.
I bilaga 1 redovisas en sammanställning av pågående och
under 2004 påbörjade forskningsprojekt fördelade per forsk-ningsinstitut eller utbildningsplats, mål och kostnader för dessa, när projekten påbörjats och beräknas avslutas samt hur dessa bidrar till utvecklingen av samhällets krisberedskap.
k r i s b e r e d s k a p s m y n d i g h e t e n skall i årsredovis-ningen genom resultatindikatorer, nyckeltal eller på annat sätt visa hur myndighetens verksamhet bedrivits effektivt och med god hushållning. Redovisningen skall analyseras och kommenteras. (RB Övriga mål och återrapporteringskrav p14)
KBM påbörjade under 2003, med stöd från bl.a. ESV, ett arbete med att utveckla mål- och resultatstyrningen inom myndigheten. Resultatet av detta arbete blev en tydligare koppling mellan målen per verksamhetsgren och myndig-hetens interna mål. Inom KBM pågår också ett arbete för att utveckla möjligheterna att tidredovisa, dvs. ange hur mycket tid man arbetat mot olika projekt och aktiviteter.
Arbetet är inte klart men kommer troligen att påverka de framtida redovisningarna av resultatindikatorer som beskriver hur effektivt myndigheten arbetar.
KBM redovisar fyra nyckeltal vars syfte är att visa utvecklingen av resursåtgången över tiden. Den redovisade utvecklingen skall ligga till grund för analyser om hur effektivt myndighetens verksamhet har bedrivits. Utveck-lingen inom flera av de redovisade nyckeltalen påverkas av det faktum att KBM är en relativt ny myndighet som etablerats under perioden. Nyckeltalen är dock tänkta att följa utvecklingen under en längre tid.
1. Andel stabs- och stödpersonal av KBM:s årsarbets-krafter
Andelen av KBM:s årsarbetskrafter som avser stabs- och stödpersonal (stab, information, administration, IT, sekreterare m.fl.) har sjunkit från 34 procent för 2003 till 31 procent för 2004. Minskningen beror främst på att KBM genomfört ett omfattande rekryteringsarbete till myndig-hetens verksamhetsenheter, främst till RAKEL.
Nyckeltalet anger hur stor administration myndigheten har jämfört med den personal som har sakfrågor som huvuduppgift (kärnverksamhet). Respektive anställds huvuduppgift har använts som grund för kategoriseringen i stöd- respektive kärnverksamhet. Stödkostnaderna kom-mer att utgöra det pålägg (overhead) som läggs på KBM:s timpriser och som bl.a. kommer att belasta de kunder som myndigheten har för den avgiftsfinansierade verksamheten.
KBM bedömer att minskningen av andelen stödpersonal kommer att fortsätta i takt med att myndighetens vakan-ser tillsätts och att myndigheten utvecklar tekniska stöd-system som kan effektivisera arbetet, t.ex. elektronisk hantering av skrivelser och fakturor. Ett för litet stöd i för-hållande till övrig personal kan dock leda till att personal
med sakfrågor som huvuduppgift får ägna mer tid till administration än till kärnverksamheten och att t.ex. sam-ordningen och kontrollen av att lagar och förordningar följs minskar. Stödet skall sålunda vara balanserat för att anses effektivt. Nyckeltalet bör ej överstiga 33 procent och troligen inte understiga 25 procent framöver.
Värdena har justerats jämfört med årsredovisningen 2003 för att förbättra möjligheterna att göra en jämförelse över åren. Uppgifterna är numera baserade på uppgifter från KBM:s lönesystem om antalet dagar som respektive anställd fått lön.
2002 33 procent 2003 34 procent 2004 31 procent
2. Förvaltningskostnad per årsarbetskraft
Myndighetens förvaltningskostnader per årsarbetskraft har sjunkit från 983 tkr för 2003 till 914 tkr för 2004. Minsk-ningen beror främst på omfattande rekryteringar under perioden, vilket inneburit att de myndighetsgemensamma kostnaderna (lokaler, kontorsservice etc) har fördelats på allt fler årsarbetskrafter. Dessutom har de engångskostna-der som uppstod i samband med att KBM bildades främst belastat 2002 men också 2003.
KBM bedömer att beloppet kommer att sjunka ytter-ligare, dels i takt med att myndigheten blir fullbemannad och dels som ett resultat av effektiviseringar i arbetet.
Exempel på effektiviseringar är att öka användandet av teknik vid möten genom videokonferensutrustning. Detta sparar resurser i både tid och pengar och skonar dessutom miljön. Eftersom myndigheten har kontor i både Stockholm och Sollefteå gäller detta både interna och externa möten.
KBM kommer sålunda att fortsätta att arbeta för att nyckel-talet skall sjunka även när myndigheten är fullt bemannad.
I nyckeltalet ingår utöver myndighetsgemensamma kostnader även t.ex. personalens löner och kostnader för kompetensutveckling. Att minska kostnaderna för detta kan leda till att myndigheten gör ett sämre arbete inom sin kärnverksamhet. KBM har dock som mål att inom en treårsperiod sänka detta nyckeltal till 850 tkr i kostnad per årsarbetskraft.
Minskningen i fasta priser visar på en ännu större minskning (justerat med konsumentprisindex, KPI) sett över åren. Beloppen för 2002 har justerats för att ta hänsyn till att kostnaderna bara avsåg 6 månader.
(justerat med KPI, prisläge 2004) 2002 1 010 tkr 1 023 tkr
2003 983 tkr 987 tkr
2004 914 tkr 914 tkr
3. Lokalyta per årsarbetskraft
Lokalyta (kontorsarea) per årsarbetskraft har, i likhet med förvaltningskostnaden per årsarbetskraft, sjunkit från 54 kvm till 49 kvm per årsarbetskraft i takt med att antalet årsar-betskrafter ökat. Minskningen har skett trots att KBM hyrt större kontor i Stockholm för att kunna hantera RAKEL.
Kontorsarean per årsarbetskraft kommer att sjunka ytterligare i takt med att antalet årsarbetskrafter ökar.
Beloppet är högre i Sollefteå (69) än i Stockholm (39) sam-tidigt som kvadratmeter hyran är betydligt lägre i Sollefteå.
Myndighetens omfattande samverkan med andra aktörer i krishanteringssystem ställer krav på att det finns gott om konferensrum. Detta gäller inte minst i myndig-hetens lokaler i Stockholm. Nyckeltalet är beroende av antalet befattningar men KBM bedömer att talet bör kunna hamna mellan 40-45 kvm per årsarbetskraft inom en tvåårsperiod.
2002 60 kvm/årsarbetkraft 2003 54 kvm/årsarbetskraft 2004 49 kvm/årsarbetskraft
4. Kostnad per regional ledningsplats
KBM:s kostnad per regional ledningsplats har sjunkit mar-kant jämfört med 2003. En anledning till detta är att KBM genomfört omfattande åtgärder under 2003 inom främst teleområdet. Beloppet inkluderar avskrivnings- (872 tkr per ledningsplats) och driftskostnader (844 tkr per lednings-plats) men inte KBM:s personalkostnader.
I avvaktan på framtida inriktning för de regionala led-ningsplatserna har KBM sänkt ambitionen vad gäller detta område och strävar därför efter att minska kostnaderna ytterligare. Under 2005 avser KBM därför att använda kost-nadseffektivare metoder för att hantera driften och under-hållet av de regionala ledningsplatserna. Exempel på detta är en minskning av antalet underhållsbesök på plats och istället sköta dessa via videokonferensutrustning.
Därutöver skall driften och underhållet ske med låg ambition. KBM:s mål är att nyckeltalet skall sänkas till 1 500 tkr per ledningsplats senast 2006. KBM bedömer att nyckeltalet inte bör underskrida 1 400 tkr per ledningsplats med nuvarande inriktning då detta riskerar att på sikt leda till behov av akuta insatser för att åtgärda eftersatt under-håll. Detta blir troligtvis både dyrare och sämre sett över några år.
(justerat med KPI, prisläge 2004) 2002 2 219 tkr/ledningsplats 2 247 tkr 2003 2 700 tkr/ledningsplats 2 712 tkr 2004 1 716 tkr/ledningsplats 1 716 tkr
k r i s b e r e d s k a p s m y n d i g h e t e n skall redovisa genomförda åtgärder och kostnader för kommunala och regionala ledningsplatser (inkl. räddningscentra-ler) samt kommunernas och länsstyrelsernas fortsatta behov av sådana ledningsplatser med bedömda kost-nader. Krisberedskapsmyndigheten skall också redo-visa en analys över de behov av ledningsplatser med tekniskt stöd som kan finnas för myndigheter med särskilt ansvar enligt förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd bered-skap. (RB Övriga mål och återrapporteringskrav p15)
Utöver redovisningen av genomförda åtgärder och kostna-der för kommunala och regionala ledningsplatser (inklu-sive räddningscentraler) redovisas också andra relevanta ledningsplatser på regional och lokal nivå såsom inom områdena sjukvård, elförsörjning och polisverksamhet samt den beredskapscentral som byggts vid Statens strål-skyddsinstitut (SSI) och KBM:s lägescentral. Motivet för att även dessa redovisas är att de kan vara av intresse för de principer som KBM föreslår i slutet av uppdraget. Genom-förda åtgärder och kostnader avser främst den senaste fem- till tioårsperioden.