Det som möjliggör och det som hindrar

6.9.1 Arbetsbeskrivningar

Samtliga intervjupersoner utom intervjuperson 7 upplever att de har stor frihet att utforma sitt arbete själva. Anledningen till att intervjuperson 7 har en motsatt upplevelse bottnar i rektorns arbetsbeskrivningar, då hen upplever att det inte finns en samsyn i förhållande till vad kuratorns uppdrag innebär. Samma intervjupersons resonemang kan förstås med hjälp av Abbotts (1988) skildring om att externa faktorer som avser att nya uppdragsområden kan bekostas av andra professioner med syfte att stärka sin egen jurisdiktion. Exempelvis förklarar intervjuperson 7 att hen tidigare hade ett större ansvar avseende elevhälsans främjande och förebyggande arbete, men att rektorn numera har det övergripande ansvaret. Beskrivningen som intervjuperson 7 delger kan förstås genom förklaringen som Isaksson (2014) framhäver om att det informella handlingsutrymmet är en följd av den otydlighet som finns mellan vad kuratorn förväntas göra kontra inte göra. På motsvarande sätt berättar intervjuperson 3 och 6 att de själva har tagit fram sina arbetsbeskrivningar, som gör det möjligt för dem att utöva sina kunskaper i praktiken. I enlighet med resonemanget menar intervjuperson 4 att hen fick möjlighet att ta fram sin egen arbetsbeskrivning:

[...] jag tyckte att det var lite otydligt och då fick vi tydliggöra det. Så jag tycker inte att min arbetsbeskrivning är otydlig. I alla fall inte för mig men skulle jag sluta och sen det skulle komma en ny kurator så kanske den skulle tänka men vad betyder det här. Men min chef har ju varit öppen med att okej vi gör att det anpassar dig.

Resonemang med fokus på relationen mellan skolkuratorn och rektorn kan förstås av intervjuperson 2:s skildring av att rektorn har en märkbar inverkan på det skolkurativa arbetet. Intervjupersonen förklarar att hen numera har ett stort handlingsutrymme men att föregående rektor på en annan skola hade en negativ inverkan på arbetet. Samma intervjuperson anordnade gruppkonstellationer i form av matråd, elevråd och miljögrupper, vilket gjorde att handlingsutrymmet var stort. I takt med tiden började den nya rektorn på skolan, vilket resulterade i en negativ inverkan på arbetet:

[...]och sen kom en annan chef och hon tyckte inte att man skulle jobba så, hon tyckte inte att jag skulle ha elevråd, inte matråd, inte miljöråd och att jag inte skulle ha föräldrafika utan hon styrde väldigt mycket upp mitt arbete och där tappade jag helt mitt handlingsutrymme. - Intervjuperson 2.

Av citatet följer att rektorn har ett inflytande på skolkuratorns arbetsmiljö och kan begränsa och/eller möjliggöra handlingsutrymmet. Ett annat fynd från intervjumaterialet är att intervjupersonerna upplever att de är beroende av legitimitetsskapande resurser i form av tydliga arbetsbeskrivningar. Samtidigt är det viktigt att rektorn/chefen främjar legitimitet åt skolkuratorernas arbetsuppgifter (jmf Abbott 1988).

6.9.2 Tid och resurser

I tidigare avsnitt konstaterades att rektorns arbetsbeskrivningar utgör en grund för skolkuratorns arbete, vilket kan förstås genom att de har möjlighet att påverka skolkuratorns tid och resurser. Den tid som skolkuratorn innehar kan vara en avgörande faktor som gör att de inte har tid till att utföra alla sina arbetsuppgifter. Detta kan leda till att handlingsutrymmet inskränks (jmf Lipsky 2010; Isaksson 2014). Intervjuperson 4 förklarar att handlingsutrymmet påverkas av tiden, som kan skapa hinder i elevärenden vilket gör att hen behöver prioritera de eleverna med störst behov. I samma spår förklarar intervjuperson 1 att en avgörande faktor som möjliggör jobbet är tid och resurser. Hen skildrar att planering med andra professioner gällande det förebyggande arbetet är tidskrävande och kräver att flera kollegor kan avsätta samma tid som oftast genererar i att det är svårt att få ihop:

[...] för pedagoger har ju inte tid! de måste få mer tid i schemat om de ska arbeta med det här frågorna också. så det har ju också alltid varit ett problem. – Intervjuperson 7.

Den tid som avsätts för varje profession i skolan att samarbeta med varandra är begränsad och samma intervjuperson menar på att tiden är en aspekt som sätter hinder i hens arbete. Samma

intervjuperson förklarar att det främjande och förebyggande arbetet är tidskrävande och kräver ett samarbete mellan hen som kurator och mentorerna. Hen berättar emellertid att skolan innehar en mängd material för att kunna arbeta främjande och förebyggande. Likväl är det tiden som är en avgörande faktor och försvårar samarbetet. Det kan förstås genom intervjupersonernas förklaringar om den svårighet som återfinns i samarbetet mellan skolkuratorn och lärare på grund av tidsbrist.

6.9.3 “Det tar ju längre tid att bygga relation till eleverna eftersom jag har så pass lite tid i varje skola”

Majoriteten intervjupersonerna är verksamma inom fler skolor, vilket innehar en påverkan på arbetet eftersom de behöver disponera sin tid på olika skolor. Intervjuperson 5 upplever att det finns ett stort utrymme att utöva sina kunskaper i praktiken men att hen ändå känner en begränsning eftersom hen har lite tid på varje skola. Samma upplevelse delar intervjuperson 3 som beskriver att det finns en nackdel med att vara på flera skolor, där relationsskapande till lärare och elever försvåras. Likaså bekräftar intervjuperson 6 att hens tid till eleverna inskränks då hen är verksam inom två skolor:

[...]det blir ju väldigt mycket [...] alltså såna här planeringsmöten, blir ju dubbelt så många vilket gör att de blir, hälften så lite tid med elevarbetet. [...]då kan man inte ha den relationen och de tycker jag är en brist.

[...] och om man ger mig ett uppdrag på två ganska stora skolor med över 1000 elever tillsammans. Jag tycker att de blir ett mycket sämre jobb och att de blir konsekvenser på ett större sätt och om man prioritera en halvtidstjänst till så att de blir en heltidstjänst då skulle man i långa loppet tjäna in både ekonomi, resultat och välmående hos elever.

Genom tolkning av citaten går det att urskilja att faktorer som resursbrist och tidsbrist än en gång har en negativ inverkan på skolkuratorns arbete, vilket kan generera i att tid till eleverna försvinner och att elevärenden måste prioriteras. Detta kan förstås av att handlingsutrymmet kan inskränkas av organisatoriska faktorer (Lipsky 2010). På motsvarande sätt beskriver intervjuperson 6 att skolans budget är styrd av de ekonomiska förutsättningar som varje skola innehar.