För att sammankoppla till studiens syfte som har varit att få kunskap om skolkurativt arbete har vi kunnat konstatera att skolkuratorn är ensam i sin profession som arbetar med det psykosociala perspektivet. Skolkuratorn har en viktig roll då hen arbetar för att förhindra mobbning och främja välbefinnande. I samma spår skildras av intervjumaterialet att begreppet mobbning benämns som kränkande behandling. Likaså uppger intervjupersonerna att mobbning är svårdefinierat och sker på ett systematiskt sätt genom upprepade tillfällen. Däremot upplever intervjupersonerna att det förekommer fler enstaka trakasserier istället för det systematiska sättet att kränka en elev. Med resonemanget följer också relevansen av att skolkuratorerna arbetar främjande och förebyggande, vilket kan ske genom en skol-, klass- och individnivå. Genom främjande och förebyggande arbete kan risken för att kränkande behandling uppstår minimeras. Förebyggande arbetet kan uttrycka sig på olika sätt med anledning av att skolorna har olika upptagningsområden och således olika förutsättningar. Med resonemanget följer den förvåning som har uppstått av oss författare då vi kunnat urskilja att skolkuratorerna innehar olika förutsättningar i samma kommun. Vår initiala tanke var att skolor i olika kommuner har olika förutsättningar och inte i samma kommun. Däremot har empirin visat att skolkuratorer i samma kommun påverkas olika och innehar olika förutsättningar.
Genom skolkuratorernas skilda förutsättningar har de olika möjligheter att utöva sina kunskaper. I föreliggande studie kan det däremot konstateras att majoriteten anser sig själva ha stort utrymme inom deras ram att påverka sin egen utformning av sina arbetsuppgifter. Vad som har visat sig kunna styra deras handlingsutrymme är arbetsbeskrivningar, tid samt resurser. Vi har kunnat urskilja att arbetsbeskrivningar som tas fram av rektorerna innehar en märkbar effekt på skolkuratorernas utövande av sina kunskaper i praktiken, något som både hindrar och möjliggör deras handlingsutrymme. När det gäller tid och resurser kan det förstås utifrån intervjupersonernas förklaring att deras tid och resurser är begränsade av faktorer som exempelvis ekonomiska förutsättningar. Det sätter en prägel på deras arbetsuppgifter och kan generera i att de behöver prioritera vissa arbetsuppgifter. Samtliga skolkuratorer begränsas att samverka med andra professioner inom skolan med anledning av begränsad tid och resurser. Konklusionen av detta är att samtliga kuratorer innehar en betydelsefull roll och bidrar med ett psykosocialt synsätt i skolans verksamhet.
7.1 Diskussion
Studiens forskningsläge belyser att det finns begränsad kunskap kring det skolkurativa arbetet. Därmed har studiens syfte uppnåtts om att få en fördjupad kunskap om skolkuratorns arbete gällande förebyggande av mobbning och förutsättningar som påverkar utförandet av deras arbete. Av studien framkommer att skolkuratorn är ensam i sin profession på skolan och ska genomsyra skolan med ett psykosocialt förhållningssätt, vilket också tidigare forskning (jmf Brante 2005;2009 & Isaksson 2014) understryker. Skolkuratorn ska i sin roll arbeta med elevsamtal, samverka internt på skolan och externt utanför skolan med föräldrar och andra myndigheter, vilket kan sammankopplas till tidigare forskning om skolkuratorns arbetsuppgifter (jmf Backlund 2007; Isaksson 2016). Av studien går det att urskilja att mobbning i dagens benämning uttrycks som kränkande behandling. Samtliga intervjupersoner förklarar att kränkande behandling kan uttryckas på sociala medier samt fysiskt. Elevernas kränkande behandling kan uttryckas genom elaka kommentarer, utfrysning och på sociala medier samt skojbråk. Skojbråken kan förstås av Thornbergs (2011) skildring om att mobbaren sänder dubbla signaler. Det i sin tur kan relateras till den svårhanterade gråzon som skolkuratorerna befinner sig i där de behöver göra avvägningar om vad som är på skoj och inte.
För att hantera mobbning behövs ett förebyggande arbete, vilket på en skolnivå grundar sig i organiserade raster, utbilda lärare kring psykosocialt arbete och hur de ska hantera konflikter bland elever samt samverka internt och externt. I linje med detta kan vi författare konstatera att ingen av skolkuratorerna i sitt arbete brukar en specifik modell såsom Farsta-, Islands- och Olweusmodellen (jmf Olweus 1998; Frånberg 2003). Det förekommer dock inslag av respektive modell. Exempelvis skildras inslag av Islandsmodellen som ämnar för att utveckla elevers sociala förmåga och skapa relationer där ansvar, empati och ärlighet är viktiga ståndpunkter (jmf Frånberg 2003). Fortsättningsvis urskiljs Olweusmodellen genom personaltäthet på rasterna, utbildning av lärare och lärarens förhållningssätt i klassen samt rollspel om kränkande situationer (jmf Olweus 1998). På en klassnivå arbetar vissa skolkuratorer främjande och förebyggande med teater, relationsskapande och årshjul med uppsatta teman för varje årskurs. Uppsättning av teman inför årshuljen ser olika ut och kan utifrån oss författare ses som både positivt och negativt. Den positiva aspekten utgörs av att skolkuratorn kan arbeta med teman som hen i sin skolverksamhet ser är riskområden. Dessutom menar vi att en negativ aspekt av detta är att arbetet med årshjulen för respektive
skola blir olika och på så vis bidrar till skolors ojämlikhet. Utifrån individnivån arbetar skolkuratorerna med elever i fokus på enskilda samtal.
En annan diskussion som förs är både den fördel och nackdel som återfinns i att vara ensam som profession på skolan. Fördelen är den möjlighet att utforma sina arbetsuppgifter, däremot skapas också en sårbarhet utifrån att behöva ta hänsyn till andra professioner i en mångprofessionell verksamhet. Resultatet visar hur rektorns arbetssätt kan generera till hinder och möjligheter i skolkuratorns arbete och handlingsutrymme. En del skolkuratorer upplever att deras rektorer har förståelse för deras roll medan andra upplever att rektorerna kan begränsa arbetet. Detta är något som förvånar oss i hur det kan skilja sig mellan rektorers arbetssätt gentemot kuratorsrollen. Kan det grunda sig i resonemanget Bardhoshi & Duncan (2009) för att rektorerna har fått ökad kunskap om skolkuratorers funktion i skolan, eller kan det bero på den förklaring intervjuperson 7 skildrar om bristen på intresse som finns kring kuratorsrollen?
Avslutningsvis har studiens syfte främjat kunskap och en helhetsbild av det skolkurativa arbetet i en mångprofessionell verksamhet. Det går att konstatera att skolans värld är en arena för socialt arbete där decentraliseringen gjort det möjligt för skolorna att arbeta olika men likaså tillfört en diffushet i skolkuratorns roll och ojämlikhet mellan skolorna. Genom en fördjupad kunskap om skolkuratorernas arbete har vi författare kunnat skildra att skolkuratorerna arbetar under olika villkor, vilket vi anser är ett oundvikligt problem. Skolkuratorerna behöver mer tid och resurser för att främja elevhälsan som regleras enligt 2 kap. 25§ skollagen (SFS 2010:800).
7.2 Generaliserbarhet
I kvalitativa forskningsstudier bör forskarna reflektera huruvida studiens resultat kan överföras till liknande kontexter eller inte (Denscombe 2018). I förhållande till vår studie går det att applicera studiens resultat utifrån en analytisk generalisering. Till följd av resonemanget går det att förstå att skolkuratorn som profession är en säregen grupp i skolan som genom deras specialitet skiljer sig från andra professioner, vilket är i linje med Brantes (2009) förklaring om det som kännetecknar en profession. I samma spår förklarar Svensson,
Johnsson & Laanemets (2008) att det som också kännetecknar en profession är de förutsättningar som innehas för att kunna fatta och genomföra arbetsuppgifter i relation till sitt kompetensområde. Genom empirin har det visats att skolkuratorerna har olika förutsättningar och således varierat handlingsutrymme.
7.3 Förslag till framtida forskning
Under studiens gång har det uppstått reflektioner och tankar till att fortsatt utvecklas och bidra med ny kunskap inom området. För att fördjupa oss inom området skulle vi kunna intervjua fler skolkuratorer med grund för att få en vidare kunskapsbild av området. Dessutom vore det betydelsefullt att intervjua alla professioner på skolan för att få ta del av en helhetsbild i en mångprofessionell verksamhet. Detta utifrån vår initiala tanke om att eftersöka ett brett urval.