Vi frågade om de intervjuade såg några märkbara resultat till följd av handledningen/samtalen och i så fall vilka? Finns det några hinder och vilka är då dessa?
Ett av syftena i undersökningen var att undersöka vilka möjligheter och hinder de ser med handledning utförd av specialpedagogen.
5.3.1 Möjligheter
Möjligheter som specialpedagogen ser med handledning
Flera av specialpedagogerna nämner att det händer någonting och processer sätts igång via det reflekterande samtalet, men att det också resulterar i något konkret som kartläggning och åtgärdsprogram.
En del tänker på att det är svårt att mäta resultatet av handledningen, men ett sätt att se det på är att resultatet för barnen, barnens skolgång blir bättre.
Någon nämner att resultat utav handledningen ser hon då hon får positiv respons från pedagogerna, att de är nöjda.
Jag ser bara vinster med handledning, att någon utifrån sätter ord på vad pedagogen ser eller tänker eller skulle vilja att det var… börjar man prata så händer det någonting med oss, med pedagogen, med eleven och med gruppen .
Ser möjligheter att lyfta problemet, göra en probleminventering, arbeta lösningsfokuserat, ge återkoppling och bekräftelse till pedagogerna samt rådgivning (Sp A).
Kombination utav handledning därför att jag har kunskap men också handledning, reflekterande samtal, som gör att lärarna vågar prova nya arbetssätt, vågar prova nya sätt att bemöta, hitta nya metoder, våga misslyckas, våga förändra (Sp B).
Jag ser stora möjligheter och bara det att de som befinner sig i en viss situation får prata av sig och får det vinklat för sig på olika sätt att de upplever sin situation lättare efter det (Sp C).
Genom samtalet kan man hjälpa pedagogen att sortera och se vad man bör göra och framförallt vad man kan göra och då kan man hjälpa till att reda upp i den röran.
Under samtalets gång kommer det upp många reflektioner och att min roll då är att bekräfta dem i det när man pratar (Sp D).
Möjligheter som skolledare ser med handledning utförd av specialpedagogen
Flera av skolledarna ser reflektionerna i samtalet som en viktig del och något som hela skolan har nytta av.
De ser stora möjligheter i att specialpedagogen är ute och observerar och sedan diskuterar vad de ser med pedagogerna.
Någon menar att det är många som tar stunden och sitter och bollar tankar med specialpedagogen.
Någon annan tänkte på att om man hittade tiden, så skulle de behöva prata mer kring enskilda elever för att lösa deras problem kring till exempel arbetssätt och metoder.
Några menade också att det är till stor hjälp vid upprättande av åtgärdsprogram.
… ser samtalen som ett sätt att förstå varandra… ge lärarna verktyg i framtiden i de här samtalen… utifrån samtalen jobba både med barn, med handledning och vad hela skolan behöver.
Att få distans till sitt lärande (Sk A).
Ett jättestort arbete där specialpedagogerna/speciallärarna kan hjälpa lärarna att faktiskt göra upp de åtgärdsprogram som behövs… man kan komma in med en annan syn och med en annan vinkling på det hela (Sk C).
Exempelvis vilka metoder försökte man med, vilka metoder gick bra eller vilka metoder gick inte bra kring den här eleven.
Det gäller att komma på vad det är man ska göra och det är där specialpedagogen kan komma in (Sk C). Kunskapen de har i sig gör sitt till i frågeställningarna vid personalmötena, som blir mer intressanta. Handledning och reflekterande samtal behövs i många situationer, så jag tror att det är helt rätt väg (Sk D).
5.3.2 Hinder
Hinder med handledning enligt specialpedagogerna
Några har tankar kring att det är ett hinder att inte ge tillräckligt med tid i samtalet för reflektion och någon menar att om man känner varandra för väl, så kan det vara ett hinder.
Bristen på tid är ett hinder och ibland vissa pedagogers motstånd – de som inte ser sig själva som del av problemet, ser bara barnet som bärare av svårigheter (Sp A).
Ett annat dilemma att vi har så bråttom att hitta lösningen. Det gäller att inte komma med råden för snabbt, var och en har en lösning på problemet om vi bara lockar fram det (Sp A).
Samtalet kan spåra ut om man inte har tydliga ramar och inte leda till det man hade tänkt, eller att pedagoger upplever att de kan lika mycket som den som handleder (Sp C).
Hinder enligt skolledarna
Några av skolledarna tänker att ett hinder kan vara att specialpedagogerna blir för stödjande och att inte våga utmana och ställa obekväma frågor.
Det kan vara ett hinder att handleda de man arbetar med, sitt arbetslag, menar några och även brist på tid och pengar.
Det kan också vara om pedagogerna inte har förtroende för specialpedagogen och så släpper de inte in personen eller om det börjar bli svårt när specialpedagogen ska utmana, inte bara bekräfta och stödja, utan utmana pedagogen, finns det en risk att man backar (Sk A).
Ibland vill specialpedagogen hjälpa för mycket och då får vi i ledningen säga till att pedagogerna själva får ta ansvar.(Sk B).
Jag tror också att lärarna känner ett stort dilemma, hur mycket av den tid vi har tillsammans ska vi lägga på det här. … främjar det elevernas inlärande eller tar det mycket tid så vi inte hinner lära dem de saker som de ska lära sig? (Sk C).