M ÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR ATT NYTTJA BYGGTEKNIKEN I S VERIGE

Amfibiska hus möjliggör för kommuner att nyttja mark som annars inte har används enligt bygglovshandläggare A. Enligt fastighetsvärderaren är mark i närhet av vatten är attraktivt för bostadsköpare men innebär även en översvämningsrisk till följd av stigande havsnivåer och ökad nederbörd (SMHI, 2020). I dagsläget är kunskapsnivån om hus relativt låg bland bostadsköpare i Sverige vilket resulterar i att många individer saknar kompetens att utföra en riskanalys över potentiella risker med objektet enligt fastighetsvärderaren. Utifrån litteratur- och intervjustudien framkom att kommuner inte behöver ta ställning till framtida

klimatförändringar samt har ett ekonomiskt intresse att sälja attraktiv mark riskeras olämplig mark för byggande av traditionella byggnader säljas. Analys från intervjustudien framkommer att det banker som reglerar bostadsmarknaden genom bevilja eller neka bostadslån utifrån deras riskkalkyl om objektet. Min personliga åsikt är att överlåta ansvaret vid placering av byggnader är ett stort ansvar att lägga på privata banker och att man bör reflektera om privata aktörer ska ha ansvaret att säkerställa att uppförandet av bostäder sker på lämpliga

lokaliseringar.

I intervjuerna med representant från försäkringsbolag och banker förhåller sig dessa respondenter positiv till amfibiska hus som byggteknik då dessa objekt inte riskeras att påverkas negativt av översvämningar. I litteraturstudien framkommer att

översvämningsdrabbade områden i USA kräver försäkringsbolag att byggnader klarar av översvämningar och utifrån intervju med skadereglerare på försäkringsbolag finns en

sannolikhet att sådana åtgärder tas även i Sverige. Enligt försäkringsvärderaren är bostadsköp en av de största affärerna en privatperson gör i sitt liv och ifall byggnad får en

översvämningsproblematik sänks objektets värde. Enlig SMHI (2020) kommer

översvämningar öka i Sverige till följd av ökad nederbörd och stigande havsnivåer. Utifrån intervju- och litteraturstudien framkommer att i framtiden kommer fler fastigheter påverkas negativt av översvämningar vilket resulterar i att myndigheter i Sverige kommer behöva arbeta mer aktivt med bebyggelse och översvämningsproblematik. Utifrån intervjuer med representant från länsstyrelsen, kommuner samt boverket framkommer att svenska byggregler inte är anpassade för alternativa byggtekniker som exempelvis amfibiska hus. Min personliga analys för att innovativa byggtekniker ska bli applicerbara måste myndigheterna bli mera flexibla, innovativa byggmetoder fungerar inte som traditionella och bör därför inte bedömas efter traditionella byggnaders lagkrav. Fastighetsvärderaren berättade att icke traditionella hus har en mindre målgrupp vilket leder till lägre värdering hos objektet, därmed gör

byggtekniken mindre attraktiv att nyttja. Ifall banker och försäkringsbolag inför restriktioner kan amfibiska hus värdering stiga enligt fastighetsvärderaren då majoriteten av bostadsköpare i dagsläget använder sig av bostadslån vid bostadsköp samt har en önskan att försäkring sin bostad.

Utifrån intervju- och litteraturstudien framkommer att kunskapen om byggtekniken är relativt låg i Sverige och få myndigheter har gjort ställningstagande vilket försvårar byggandet med byggtekniken. I intervju med bygglovshandläggare på två olika kommuner framkom

skillnader hur alternativa byggtekniker hanteras. Kommun A gör inga undantag medan kommun B är öppen för gå runt lagkrav för kunna nyttja icke traditionella byggtekniker. Jag ser en problematik att kommuner gör olika bedömning och en kommun ska inte behöva kringgå regelverk för att kunna bygga objekt med alternativa/innovativa byggtekniker. Det finns en risk att tjänstepersoner gör olika bedömningar vilka krav som är nödvändiga att ställa på byggnader och min personliga åsikt är att man ska ha samma möjlighet att nyttja

byggtekniker oavsett kommun.

Enligt planhandläggaren på länsstyrelsen gör organisationen sällan prövning på enskilda byggnader. Planhandläggaren berättar även att länsstyrelsen sällan häver en kommuns detaljplan utifrån översvämningsrisken. Min personliga analys är att ifall kommuner och länsstyrelsen ställde högre krav på nybebyggelse ska vara klimatanpassning efter platsens förutsättningar skulle byggandet av objekt med alternativa, hållbara tekniker gynnas. Utifrån intervjuer med kommun A, Kommun B, länsstyrelsen samt boverket verkar svenska

myndigheter utgå från att bebyggelse ska inte utsättas för översvämningar i dagslägesläget. I jämförelse med snöfall så ställer svenska myndigheter inga krav på tillgänglighet vilket görs vid översvämningsrisk. Jag anser inte att det är befogat att ställa andra krav på tillgänglighet vid översvämning än vid snöfall, enligt litteraturstudien framkommer att majoritet av

översvämningar vara maximalt några dagar medan snöfall påverkar visa orter större delen av året och därmed påverkar tillgängligheten i större utsträckning. Ifrån intervjustudien

framkommer att i dagsläget ställer myndigheter inga krav på att byggherrar ska ta hänsyn till framtida klimatförändringar vid nyproduktion vilket innebär ansvaret hos privatpersoner eller byggföretag att bygga hållbara bostäder på platser med potentiell översvämningsrisk.

I intervjustudien kontaktades flera kommuner med översvämningsproblematik som var villiga att svara på frågor om byggtekniker men inte om bebyggelse i kommunen och framtida översvämningsproblematik. Min personliga bedömning är att detta resultat kan bero på flera omständigheter där en skulle kunna vara att ämnet är känsligt i kommun eller att

ställningstagande saknas. Utifrån intervjuer med representanter från kommun A och kommun B framkommer att i dagsläget inte behöver kommuner i Sverige inte ta hänsyn till framtida klimatförändringar. Det finns en svårighet att göra ett ställningstagande om framtida klimatförändringar då det är svårt att förutsäga framtida klimat (SMHI, 2020) dock är min personliga åsikt att man ändå bör försöka anpassa bebyggelse för klara framtida

förutsättningar.

Enligt bygglovshandläggare A och bygglovshandläggare B framkommer att det finns ett politiskt tryck att bevilja bygglov i närheten av vatten. Sakkunnig på boverket berättar att Boverkets allmänna råd och rekommendationer ofta är politiska. Min personliga åsikt är att det finns en problematik då många politiker i dagsläget saknar kunskap om byggnader, byggtekniker, översvämningsrisker och eventuella konsekvenser vilket innebär att beslut som

inte är ultimat för samhället tas. Utifrån intervju med fastighetsvärderaren framkom att många bostadsköpare vill bo nära vatten men saknar kunskaper om konsekvenser med lokalisera byggnader på platser med översvämningsrisk. Jag ser en risk att politiker i dagsläget inte är villiga att ta ett beslut och försvåra byggandet av bostäder på olämpliga platser med potentiell översvämningsrisk då ett sådant beslut troligen inte skulle bli populärt bland allmänheten.

Utifrån litteratur- och intervjustudien framkom att möjliggöra amfibiska hus som en godkänd byggteknik i Sverige måste medvetenheten öka om byggmetoden hos alla aktörer inom byggsektorn. Elizabeth English (2020) berättar att befintliga byggnader kan ombyggas till amfibiska vilket skulle kunna bli en framtida lösning i Sverige för individer vars hus är lokaliserad på mark med översvämningsrisk till följd av klimatförändringar. Min personliga analys är att ifall bostadsägare inte kommer få försäkra sina befintliga hus på grund av översvämningsrisk i framtiden kan ombyggnation till amfibiska hus vara en lösning.

Byggtekniken är billigare och säkrare än statiskt upphöja byggnaden och byggnadens arkitektoniska utformningen bevaras (English, 2020). Enligt SMHI (2020) kommer antalet översvämningar i Sverige öka i framtiden och svenska myndigheter kommer behöva göra flera ställningstagande i frågan. Litteraturstudien visar att ombyggnation till amfibiska hus möjliggör att kulturhistoriska byggnader kan skyddas från översvämningar utan att

byggnadens tillgänglighet eller arkitektoniska utformning påverkas i större utsträckning.

Litteraturstudien visar att en fördel med amfibiska hus är att byggtekniken är socialt,

ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Från litteraturstudien framkommer att byggtekniken kan nyttjas av individer med små ekonomiskt tillgångar och kan genomföras med billiga och/eller återvunna material. Enligt SMHI (2020) framkommer svårighet att förutspå framtida klimat och då är en byggteknik som inte har någon översvämningsbegränsningshöjd lämplig.

Från litteraturstudien framkommer att amfibiska hus som nyttjar en betongcistern under byggnaden där vatten samlas, se figur 4 fungerar som vattenförvaring och därmed blir vattenmängden på exempelvis gator mindre. Min egna analys är att i fall flera byggnader i samma område använder sig av denna byggtekniken påverkas hela kvarteret. Byggtekniken fungerar därför även som en stadsplaneringsstrategi mot översvämningar och ökar områdens översvämningsresiliens.

Enligt bygglovshandläggare B har inte kommuner rätt att ställa krav på åtgärder i detaljplanen vilket innebär att dessa byggnader är extra utsatta om objekten planerades klara vissa

förutsättningar genom vissa föreslagna åtgärder som sedan inte utförs. Bygglovshandläggare B berättar att byggherren ansvarar för att objektet uppfyller lagkraven men har frihet att välja metod och åtgärder. Min egna analys är att det kan resultera i en problematik när en privat aktör med ett eget ekonomiskt intresse får så stora friheter och därmed riskerar att välja lösningar med låg ekonomisk kostnad över åtgärder som är mest lämpade för platsens förutsättningar.