M YNDIGHETSPERSPEKTIV

Enligt bygglovshandläggare A på kommun A finns det ett politiskt tryck att lätta på regleringen kring strandskyddet och respondenten tror det kommer infrias lättnader i

strandskyddet villkorat med att boenden ansvarar för eventuella skador som kan uppstå vid en eventuell översvämning. Bygglovshandläggare A:s personliga åsikt är byggande på mark med översvämningsrisk är ett ämne som kommer bli allt mer aktuellt och att kommun A kommer behöva ta ställning hur kommen ska hantera klimatförändringar och nybebyggelse. Med dagens lagstiftning kan kommun inte ställa några krav utöver kraven som står i lagstiftningen vilket bygglovshandläggare A upplever frustrerande.

Kommun A har aldrig behandlat bygglov till ett amfibiskt hus men bygglovshandläggare A tror ett bygglov hade nekats på grund av byggtekniken inte är tillräckligt känd och utredningar saknas om exempelvis hur man ska behandla vatten- och avloppssystem för att inte vatten ska komma in i systemet eller hur elektricitetledningar lämpligast ska utformas.

Bygglovshandläggare A eftersöker undersökning som bekräftar att amfibiska hus är hållbara över tid och inte kommer belasta det allmänna med kostnader under byggnads livslängd. I nuläge tas ingen större hänsyn till stigande havsnivåer eller klimatförändringar när bygglov ges och kommun A ger bygglov på mark som i framtiden skulle kunna översvämmas.

Bygglovshandläggare A ställer sig positiv till byggtekniken så länge Boverkets krav uppfylls och inte strider emot strandskyddet. En fördel med amfibiska hus som bygglovshandläggare A lyfter fram är möjligheten att nyttja mark som i nuläget inte används på grund av

översvämningsrisk. Denna byggteknik möjliggör till fler fastigheter men även tryggare boende för bostadsägare på mark med översvämningsrisk vilket bygglovshandläggare A är positivt till. I nuläget ger bygglovshandläggare A avslag till bygglov på platser som

exempelvis översvämmas vart tredje eller femte år men om amfibisk hus blir accepterad byggteknik kommer dessa platser gå att bebygga.

Bygglovshandläggare B på kommun B berättar att det finns en stor önskan hos invånare i kommunen att bygga nära vatten. Respondent B har inte blivit informerad om kommunen har någon klimatstrategi om hur kommunen ska hantera framtida klimatförändringar.

Bygglovshandläggare B berättar att ifall beslut om klimatstrategier och nybebyggelse skulle dessa beslut i sådant fall tas redan vid bestämning av detaljplan. Kommun B tar hänsyn till prognoser om områdens förutsättningar exempelvis översvämningsrisk. Ifall det redan finns en utfärdad detaljplan som ger byggrätt på platsen är prognoser inte relevant, om kommunen nekar bygglov på en plats där det i detaljplanen ger rätt att bygga på platsen kan kommunen bli ersättningsskyldiga enligt bygglovshandläggare B.

Vid bebyggelse helt eller delvis i vatten ställs samma krav på byggnaden som kommun B hade ställt på en traditionell byggnad på land, PBLs krav måste uppfyllas och vid ansökan om

bygglov tar kommun B inte hänsyn till vilken typ av byggnadskonstruktion som ska uppföras.

Kommun B beviljade bygglov till ett flytande hus för några år sedan, då huset var placerad i vatten kunde inte kraven uppfyllas därför behandlade man objektet som en modul för att kringgå reglementet. Bygglovshandläggare B berättar att det finns en svårighet för byggnader placerade i vatten att uppfylla kraven om säkerhet vid användande och tillgänglighet.

Kommuner har bedömningsföreträde och kan göra undantag, ifall bedömningen har lagstöd vet kommun B först beslutet överprövas, i detta fall överprövades aldrig ärendet.

Bygglovshandläggare B berättar att om kommun B hade bedömt huset utifrån rådande lagstigning hade bygglov inte beviljas.

Vid bygglovsförfrågan hade kommun B bedömt ett amfibiskt hus efter kraven som ställs på byggnader i PBL. Ifall amfibiska hus hade kunnat ses som en modul och på så sätt frångå lagstiftning för att möjliggöra byggande på mark med översvämningsrisk måste bedömning ske i varje enskild fall enligt bygglovshandläggare B. I ett begränsade antal ärenden hade kommunen kunnat göra detta men tveksamt om hela områden kunnat göra sådana undantag.

Kommunen hade troligtvis nekat bygglov på en plats med översvämningsrisk oavsett att huset är anpassat för rådande förutsättningar. Kommunen kan inte heller dra tillbaka ett bygglov.

Respondent B tycker lagstiftningen släpar efter och inte följer konjunkturen.

Det är svårt för kommun B att påverka vilken typ av konstruktioner som uppförs när det gäller bostäder och bygglovshandläggare B berättar att det är att föredra hållbara konstruktioner som kan stå över en längre tid och klara översvämningar men inget kommunen kan påverka.

Kommun B kan inte kräva in mer utredningar på platsens förutsättningar än vad lagstiftningen säger och konstruera en byggnad som klarar platsens förutsättningar är byggherrens ansvar.

Vid bygglovsbedömning tar kommun B inte ställning till byggtekniken utan endast om kraven uppfyllas. Bygglovshandläggare B berättar att det är tveksamt om ett amfibiskt hus hade kunnat uppfylla tillgänglighetskraven ifall det kommer en översvämning och bygganden flyter därför troligt fått avslag om kommun B utgått från rådande lagstiftning.

Bygglovshandläggare B berättar att vid en plats lämplighetsbedömning tas ingen bedömning till framtida klimatförändringar och har kommun B inga särskilda skäl att inte bevilja ska bygglov ges. Respondent B berättar att hen tycker det är besvärande att så många

privatpersoner vill bygga nära vatten och ifall byggnaden ligger utanför detaljplan behöver inte alltid privatpersoner ansöka om bygglov och kan då uppföra byggnad närmare vatten än vad man fått annars. Bygglovshandläggare B menar att det finns en problematik med

privatpersoners önskan att bygga nära vatten och en okunskap om riskerna med detta.

I varken kommun A och kommun B har man inte behandlat frågan ifall bygglov kan ges på mark som tidigare ansetts olämpligt att bygga på grund av översvämningsrisk och denna fråga måste behandlas innan bygglov ges.

4.1.2 Länsstyrelsen

Planhandläggare på en länsstyrelse i Sverige berättar att länsstyrelsens

klimatanpassningsuppdrag är att samordna, initiera, stödja och följa upp kommuner i deras klimatanpassningsarbete vilket sker genom återkommande möten med bland annat

planeringsunderlag för hur kommer ska anpassa nybebyggelse till ett förändrat klimat.

Respondenten berättar att planhandläggare på Länsstyrelsen träffar kommuner vid flera tillfällen per år för tidigt planeringsdialog där det även finns möjlighet att vägleda kommuner hur de ska ta hänsyn till frågor rörande översvämning och geoteknik vid fysisk planering.

Planhandläggaren berättar att när en kommun tar fram en ny detaljplan prövas den nya bebyggelsens lämplighet utifrån bland annat hälsa och säkerhet enligt 2kap. 5 § PBL.

Respondenten berättar att vid bedömningen att kommunens detaljplanen strider mot bestämmelserna i PBL kan länsstyrelsen överpröva kommunens beslut att anta planen och vidare upphäva planen. Dock upphäver länsstyrelsen ytterst sällan kommuners detaljplaner utifrån kriterium relaterade klimatanpassning exempelvis översvämningsrisk enligt

planhandläggaren. Respondenten berättar att länsstyrelse har ett statligt ansvar att bidra till undvika stora kostnader för samhället exempelvis genom att tillåta bebyggelse på områden som kan översvämmas. I sådana fall kan materiella skador på bebyggelse eller personskador uppstå vilket resultera i en kostnad för exempelvis privatpersoner, kommuner,

försäkringsbolag eller staten enligt planhandläggaren. Kommuner arbetar med beredskap för plötsliga översvämningar och länsstyrelsen krisberedskap stöttas deras arbete enligt

respondenten.

Respondenten berättar att länsstyrelsen där personen arbetar aldrig har fått in ett planförslag från kommuner med bebyggelse som samarbetar med vatten exempelvis amfibiska hus.

Länsstyrelsen har aldrig fått frågan från kommuner hur de ska hantera frågan med den typen av bebyggelse vilket resulterat i att länsstyrelsen har aldrig behövt göra ett ställningstagande enligt planhandläggaren. Respondenten tror länsstyrelsen skulle behöva granska om

kommunerna och exploatören tagit ställning till hur byggnadernas fasader och konstruktion klarar stående vatten, hur ska framkomligheten för utryckningsfordon ska säkras vid förfrågan om amfibiska hus. Vidare behöver frågan om hur amfibiska hus fungerar med strandskyddets bestämmelser utredas och respondenten konstaterar att lagstiftningen inte är anpassad efter byggkonstruktioner som amfibiska hus. Ifall Sverige får en problematik med höga vattenstånd i ett framtida klimat så får samhället, liksom lagstiftningen anpassas efter de nya

förutsättningarna enligt planhandläggaren.

Respondenten berättar att kommuner i storstadsregioner går runt strandskyddet genom att använda 7 kap 18c i miljöbalken med argumentet att marken redan är anspråkstagen vilket resulterar i att bebyggelse har kommit närmre och närmre stränderna genom åren. På så sätt kan strandskyddet upphävas i områden där det finns starka ekonomiska syften att bygga och Planhandläggaren berättar att lagstiftning för strandskydd kommer behöva anpassas efter stigande havsnivåer i framtiden. Respondenten tror att nya uppfinningar, utvecklade av skyddsåtgärder och kanske bebyggelse som är framtagen för att möta översvämningar exempelvis amfibiska ut kan hjälpa till att klara av översvämningar i framtiden.

4.1.3 Boverket

Sakkunnig på boverket bedömning är att det troligen inte finns några problem att bygga amfibiska hus utifrån Boverkets byggregler (BBR). Föreskrifterna är utformade som

funktionskrav som kan uppnås på flera olika sätt enligt respondenten. Respondenten berättar att Boverket har ett regeringsuppdrag som innebär att byggregelverket ska moderniseras och förenklas för kunna bidra till snabbare och mer kostnadseffektivt byggande. Syftet med uppdraget är att Boverkets byggregler ska i största utsträckning ha en genomgående liknande struktur och detaljeringsgrad. Denna utredning tror inte respondenten kommer innebära förändringar som påverkar tekniska krav som ställs i dagsläget på byggnader. Sakkunnig berättar att Boverket måste ha ett bemyndigande för att skriva föreskriver och allmänna råd till lagstiftning exempelvis PBL, vid planering finns allmänna råd för ge stöd och vägledning till kommuner. Respondenten på Boverket tror inte fler krav på bebyggelse belägen riskzon för översvämning kommer ske inom närmaste framtiden.

Sakkunnig berättar att Boverkets allmänna råd och tillsynsvägledning för planering är rekommendationer och beslutet en kommun tar är oftast politiska. Det resulterar i att

kommuner kan välja att se risker och lösningar på olika sätt dock måste byggnader uppfylla kraven i BBR och EKS minimikrav där kommuner i de flesta fall inte kan medge avsteg enligt sakkunnig. Boverkets riktlinjer är att bebyggelse ska ske på mark lämpligt för sitt ändamål.

Respondenten säger att bedömning om marks lämplighet för byggande går att diskutera.

Respondenten berättar att innovation är en viktig fråga i dagsläget och det är svårt att avgöra ifall Boverket kommer se bygga med vatten som en möjlig lösning till

översvämningsproblematik i framtiden. Boverket kan relativt snabbt ändra BBR ifall bemyndigande finns inom områden däremot tar det tid att utreda frågan enligt sakkunnig.

Respondenten berättar att kommuner kan ställa villkora vilken typ av byggnad som får uppföras i en detaljplan exempelvis att byggnaden inte får ha bostäder i bottenplan utan bara cykelgarage eller endast verksamhet som klarar en eventuell översvämning. Kommunen kan även markera ut i detaljplanen att på en specifik plats fås endast exempelvis flytande hus uppföras enligt sakkunnig på Boverket.

4.2 Finans- och försäkringsperspektiv