R EKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT ARBETE

Under examensarbetets gång har flera potentiella frågeställningar uppstått då byggtekniken är ny och forskningen begränsad inom ämnet. Fortsatt studie skulle kunna vara hur amfibiska hus påverkas av ett nordiska klimat eller hur flytande fundament ska utformas för klara större bebyggelse. En annan studie skulle kunna vara vilka utredningar som krävs för att svenska myndigheter kunna göra ställningstagande om byggtekniken samt vad som krävs för att få tillstånd att bygga på mark med översvämningsrisk. I många länder är det lagstiftning som stoppar amfibiska hus att bli en accepterad byggteknik exempelvis i New Orleans

rekommenderar myndigheter permanent upphöjda byggnader exempelvis stylthus. En studie skulle kunna vara hur myndigheternas ska arbeta för att implicera nya byggtekniker.

Referenser

Aleksic´, Julija, K., Saja, T., Dusan, G., Mirko, M., & Vera. (2016). Housing and climate change-related disasters: a study on architectural typology and practice. 15th International scientific conference "Underground Urbanisation as a Prerequisite for Sustainable Development" (s. 6). Kosovo: Elsevier.

Azuma, K., Ikeda, K., Kagi, N., Yanagi, U., Hasegawa, K., & Asawa, H. (2014). Effects of water-damaged homes after flooding: health status of the residents and the environmental risk factors. International Journal of Environmental Health Research.

Barker, R., & Coutts, R. (2016). aquatecture. Newcastle: RIBA Publishing.

Boverket. (2009). Bygg för morgondagens klimat Anpassning av planering och byggande.

Boverket.

Boverket. (Mars 2014). boverket.se. Hämtat från Boverkets byggregler, BBR:

https://www.boverket.se/contentassets/2b709d86893740bab472714cb1ffb4c0/bov erkets-byggregler-bfs-2011-6-tom-2013-3.pdf

Boverket. (den 31 augusti 2018). Boverket. Hämtat från Lämplighetsbedömning:

https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/detaljplaneinstrumentet/lamplighetsbedomni ng/

Boverket. (den 17 08 2020). Boverket. Hämtat från Strandskydd:

https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planering-av-mark-och-vatten/strandskydd/

Boverket. (den 9 juli 2020). Boverket. Hämtat från Möjligheternas byggregler:

https://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/mojligheternas-byggregler/

Boverket. (den 13 maj 2020). Boverket. Hämtat från Bedömning av översvämningsrisk:

https://www.boverket.se/sv/PBL-

kunskapsbanken/planering/detaljplan/lansstyrelsens- tillsyn/tillsynsvagledning_naturolyckor/tillsynsvagledning-oversvamning/stod-till-lansstyrelsen-vid-riskbedomning/bedomning-oversvamning/

Bryman, A. (2012). SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA METODER. Malmö: Liber.

Buoyant foundation . (den 7 september 2020). Möjligheter och begränsningar med amphibious buildings. (H. Gradén Svedlund, Intervjuare)

buoyantfoundation. (u.d.). 2020.

Burkett, V., Zilkoski, D., & Hart, D. (2003). Sea-Level Rise and Subsidence: Implications for Flooding in New Orleans, Louisiana. U.S Geoglogical Survey.

Delf, T. (juni 2019). Floating homes for the philippines. Hämtat från TU delf:

https://www.tudelft.nl/en/ceg/research/stories-of-science/floating-homes-for-the-philippines/

Denscombe, M. (2018). FORSKNINGSHANDBOKEN . Lund: Studentlitteratur.

English, E. C. (2009). AMPHIBIOUS FOUNDATIONS AND THE BUOYANT FOUNDATION PROJECT: INNOVATIVE STRATEGIES FOR FLOOD-RESILIENT HOUSING. Road Map Toward a Flood Resilient Urban Environment (s. 9). Paris, Franch: International Conference on Urban Flood Management .

English, E., Klink, N., & Turner, S. (2016). Thriving with water: Developments in amphibious architechture in North America. FLOODrisk 2016- 3rd European Conference on Flood RIsk Management (s. 12). Canada: EDP Sciences.

English, Elizabeth. (2020, januari 22). How amphibious housing can save communities in flood zones. Retrieved from TEDxManhattanBeach:

https://www.ted.com/talks/elizabeth_english_how_amphibious_housing_can_save_

communities_in_flood_zones

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan . Stockholm: Wolters Kluwer Sverige.

Folkhälsomyndigheten. (den 17 10 2017). Hälsorisker och hälsoeffekter av fukt och mikroorganismer . Hämtat från Folkhälsomyndigheten:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/74cfcbffa4224650aa8335a4ce 23eb29/halsorisker-och-halsoeffekter-fredrik-haux.pdf

George, S., Noah, V., Ronald, W., & Neil, S. (den 1 maj 2008). Overview of New Orleans Levee Failures: Lessons Learned and Their Impact on National Levee Design and

Assessment. Journal of Geotechnical and Geoenvironmental Engineering.

George. L, S., Noah. D, V., Ronald. E, W., & Neil. T, S. (den 1 maj 2008). Overview of New Orleans Levee Failures: Lessons Learned and Their Impact on National Levee Design and Assessment. Journal of Geotechnical and Geoenvironmental Engineering.

Hajat, S., Ebi, K. L., Kovats, B., Edwards, S., & Haines, A. (2005). The Human Health Consequences of Flooding in Europe. Springer, Berlin, Heidelberg.

Hollnagel, E., & Fujita, Y. (februari 2013). THE FUKUSHIMA DISASTER – SYSTEMIC FAILURES AS THE LACK OF RESILIENCE. Nuclear Engineering and Technology, ss. 13-20.

ICAADE. (u.d.). FIRST INTERNATIONAL CONFERENCE ON AMPHIBIOUS ARCHITECTURE, DESIGN & ENGINEERING. Hämtat från ICAADE:

https://icaade2015.wixsite.com/icaade-2015

Ilan, K., & Robin, S. (juni 2004). An overview of flood actions on buildings. Engineering Geology, ss. 297-309.

IPCC. (2019). Sea Level Rise and Implications for Low-Lying Islands, Coasts and Communities.

IPCC.

IPCC. (2019). The Ocan and Cryospere in a Changing Climate. IPCC.

IVL. (2015). Livslängdsdata samt återvinningsscenarion för mer transparenta och jämförbara livscykelberäkningar för byggnader. IVL Svenska miljöinstituetet .

Kessler, R. C., Galea, S., Jones, R. T., & Parker, H. A. (den 11 augusti 2006). Mental illness and suicidality after Hurricane Katrina. Bulletin of the World Health Organization.

Länsstyrelsen Västernorrland. (2017). Byggande vid vatten - en vägledning för dig som planerar. Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland.

Länsstyrelsen västra götaland. (den 17 08 2020). Detaljplaner och områdesbestämmelser.

Hämtat från Länsstyrelsen Västra Götaland: https://www.lansstyrelsen.se/vastra-

gotaland/samhalle/planering-och-byggande/detaljplaner-och-omradesbestammelser.html

Lantz, A. (2013). INTERVJUMETODIK. Lund: Studentlitteratur.

Matthew, D., & Sutton, C. D. (2016). SAMHÄLLSVETENSKAPLIG METOD. Lund:

Studentlitteratur.

Meinhold, B. (den 10 08 2010). Floating Container Houses Proposed for Pakistan Flood.

Hämtat från INHABITAT: https://inhabitat.com/floating-container-houses-proposed-for-pakistan-flood/

Mohamad, M. I., Nekooie, M. A., Taherkhani, R., & Ismail, Z. B. (December 2012).

Amphibious Urbanization as a Sustainable FLood Mitigation Strategy in South-East Asia. Advanced Materials Research, s. 5.

Newport Restoration Foundation. (u.d.). ELIZABETH ENGLISH. Hämtat från Keep history above water: historyabovewater.org/speaker/elizabeth-english

Nilubon, P., Veerbeek, W., & Zevenbergen, C. (den 14-16 Oktober 2015). Amphibious Architechture and design; A Catalyst of Opportunistiv Adaptation?- Case Study Bangkok. Delf, Nederländerna.

Olthuis, K., & Keumimg, D. (2010). FLOAT! Amsterdam: Frame Publishers BV.

Piatek, L. (2016). Displacing Architecture? From Floating House to Ocean Habitats: Expanding the Building Typology. Hämtat från Floatingsolutions.org:

https://floatingsolutions.org/wp-content/uploads/2019/12/Displacing-Architecture-Lukasz-Piatek-.pdf

Pradel, D., Wartman, J., & Tiwaru, B. (2013). Failure of the Fujinuma Dams during the 2011 Tohoku Earthquake. Geo-Congress 2013 (s. 15). San Diego, California, United States:

American Society of Civil Engineers.

Prosun, P. (2011). The LIFT House: An amphibious strategy for sustainable and affordable housing for the urban poor in ood-prone Bangladesh. Waterloo, Ontario, Canada.

SFS 2020:603. (u.d.). Hämtat från Plan- och bygglag (2010:900):

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900 Shekade, R. (2015). AMPHIBIOUS ARCHITECHTURE IN INDIA.

SMHI. (2018). Stigande havsnivåer och ökad översvämningsrisk - hur påverkar klimatförändringen Sveriges kuster? . Myndiget för säkerhet och beredskap.

SMHI. (den 31 mars 2020). Framtida översvämningar vid sjöar och vattendrag. Hämtat från SMHI: https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/klimateffekter-i-sjoar-och-vattendrag/framtida-oversvamningar-vid-sjoar-och-vattendrag-1.28791

TU Delf. (juni 2019). TU Delf. Hämtat från Floating Homes for the philippines:

https://www.tudelft.nl/en/ceg/research/stories-of-science/floating-homes-for-the-philippines/

Unicef. (den 4 september 2017). 16 miljoner barn drabbade av svåra översvämningar i sydostasien. Hämtat från unicef: unicef.se

University of Waterloo. (u.d.). Elizabeth English . Hämtat från University of Waterloo:

https://uwaterloo.ca/architecture/people-profiles/elizabeth-english

Vellinge kommun. (2020). Vellinge kommun- planer och projekt. Hämtat från Vellinge kommun : https://vellinge.se/planer-och-projekt-i-Vellinge-kommun/aktuella-byggprojekt/trafik-och-infrastruktur/skydd-mot-hoga-havsnivaer/

Verger, P., Rotily, M., Hunault, C., Brenot, J., Baruffol, E., & Bard, D. (den 13 november 2003).

Assessment of exposure to a flood disaster in a mental-health study. journal of exposure science & environmental epidemiology.

Zhang, Z., Wu, Z., Martinez, M., & Gaspard, K. (den 1 Maj 2008). Pavement Structures Damage Caused by Hurricane Katrina Flooding. Journal of Geotechincal and Geoenvironmental Engineering, s. 11.

Bilagor:

Bilaga 1 intervjuguide

Intervjuguiden anpassades efter intervjupersonens yrke. Här är intervjuguiden anpassad för kommuner

Hej, Jag heter Hanna Gradén Svedlund och går sista året på programmet civilingenjör Arkitektur på Luleå Tekniska Universitet där jag skriver min masteruppsats om amfibiska hus.

Konfidentialitet:

-är det okej om intervjun spelas in?

- Ingen kommer gå lyssna på bandet förutom jag, handledare och examinator

- När det gäller personuppgifter kommer inga namn på personer, organisationer anges i rapporten. Du kommer refereras som bygglovshandläggare X på Kommun X

- Känns detta okej? Några frågor innan vi startar?

I denna intervju kommer jag referera till amfibiska hus. Det är en typ av huskonstruktion som står på marken med vid en eventuell översvämning kan huset flyta upp till 2,5-4m.

Bakgrund:

1) Hur länge har du arbetat på kommunen

2) Vilken är din roll på kommunen och vad har du för ansvarsområden?

3) Vilken tidigare erfarenhet har du av frågor relaterade till att bygga hus helt eller delvis i vatten?

Kommunarbete

4) Hur arbetar ni med nybebyggelse och klimatförändringar? Finns det någon klimatstrategi?

5) Hur samarbetar kommuner och länsstyrelsen med nybebyggelse och framtida klimatförändringar? Finns det någon långsiktigplan för hantering av dagvatten till följd av skyfall?

6) Ställer kommun X andra krav på bebyggelse delvis eller helt i vatten jämfört med traditionella konstruktioner?

7) Hur förhåller sig kommun X till bygga ett amfibiskt hus på en plats med översvämningsrisk? Vilka möjligheter och begränsningar finns det?

8) Kan man ställa krav på typ av byggkonstruktion redan i planeringsstadiet? Exempelvis kräva att endast amfibiska hus får uppföras på denna plats i detaljplanen?

9) I skyfallsplanen för kommun X- handlingsplan för prioriterade samhällsviktiga objekt nämns ” Kända och särskilt utsatta platser och objekt ska på sikt anpassas så att risken för framtida skador och störningar kan minimeras”. Finns det någon plan hur detta ska genomföras?

10) Hur ställer sig kommun X till att bygga bebyggelse som samarbetar med vatten istället för motarbeta översvämningar genom ex. murar?

11) Är det något speciellt som du anser att man ska beakta när man vill bygga

konstruktioner som är anpassade för att delvis ligga i vatten för att kommunen ge bygglov?

Strandskydd:

12) När ger ni tillstånd till bebyggelse på strandskyddad mark?

13) Flyttas strandskyddet succesivt uppåt med stigande havsnivåer?

14) Vad finns det för beredskap om det blir en havsnivåstigning på mer än 1m?

15) Det har debatterats att strandskyddet bör se över, Upplever ni på kommunen att det finns ett politiskt tryck att lätta på regleringen?

Boverket:

16) Vid planering av bebyggelse utförs några utredningar om hur platsen kan påverkas av framtida klimatförändringar exempelvis klimatförändringar? Vilka utredningar genomförs i så fall?

17) Enligt Boverket (5kap. PBL) får inte kommuner ställa krav på åtgärder i planbestämmelser ex. huset ska ha en källaren gjort av vattentätbetong utan att planbestämmelsen riskeras att beaktas som utan verkan. Hur ska kommuner säkerställa att nybebyggelse ska klara framtida klimatförändringar ifall villkor på åtgärder inte fås ställas?

18) Tror du i framtiden kommer ställas mer krav på bebyggelse ska klara översvämningar?

Avslut:

Har du något du vill tillägga med anledning av ämnet för mitt arbetet?

Är det okej om jag kontaktar dig i framtiden ifall jag skulle behöva ställa några uppföljningsfrågor?

Tack för du ställde upp till min intervju.