Skickat av Richard Hellenius den 30 april 2010.
Sanna,
Roligt att du fördjupar dig i dessa intressanta frågor.
Jag och Krister Andersson, som du har sänt ett mejl med likalydande frågor till, har dis- kuterat detta och vi har en gemensam uppfattning när det gäller frågor om Skatteverkets promemoria. Vi kommer av detta skäl sannolikt avge ett samlat svar till dig. Jag åter- kommer under nästa vecka.
Med vänliga hälsningar Richard Hellenius
Skickat av Richard Hellenius den 7 maj 2010.
Sanna,
Krister är på resande fot och vi kom fram till att det får bli jag som svarar på dina frå- gor. Mina svar återfinner du i bifogat dokument. Hör gärna av dig om något framstår som oklart eller konstigt, eller om du vill ha ytterligare information.
Hälsningar Richard Hellenius
Frågor angående Skatteverkets promemoria ”Ränteavdrag i företagssektorn”
1. Skatteverket har föreslagit att regeln i 24 kap. 10 d § 2 st. IL ska bli generellt tillämplig. Följden blir att Skatteverket kan, trots att företaget uppnår en beskatt- ningsnivå på 10 % och inte lämnat oriktig uppgift, vägra medge avdrag för ränta om verket kan visa att övervägande del av transaktionerna inte är affärsmässigt motiverade.
a. Hur ser Ni på denna förändring?
Förändringar inom näringslivet och dess omvärld skapar ständigt behov av interna om- struktureringar. Ett vanligt skäl är att ta tillvara möjligheter att realisera värden i poten- tiella synergivinster. Interna omstruktureringar är således av stor vikt för utvecklingen av det svenska näringslivet och därmed den svenska samhällsekonomin. Bakgrunden till undantagsreglerna, till vilka tioprocentsregeln hör, var att begränsningsreglerna inte i onödan skulle försvåra sådana affärsmässigt motiverade transaktioner.
I Finansdepartementets promemoria angavs det att tioprocentsregeln skulle vara relativt lättillämpad för såväl företagen som Skatteverket. Ambitionen med att få in en lättill- lämpad undantagsregel förklaras enligt vår mening bl.a. av att regeringen förutsåg pro- blem med den kompletterande undantagsregeln, den s.k. ventilen. Med ventilen följer nämligen krav på bedömningar av transaktioners affärsmässighet. Det torde för det för- sta råda en relativt stor enighet om att bedömningar av transaktioners affärsmässighet knappast lämpar sig för prövning av Skatteverket eller domstol. Till detta kommer att en sådan lagstiftning ger en bristande förutsägbarhet. Tioprocentsregeln fyller således en mycket viktig funktion.
Det framstår för oss som märkligt att Skatteverket kommer till regeringen med ett för- slag till skärpning, utan att ha ett underlag som visar att företagen faktiskt har anpassat sig på ett sådant sätt att det framstår som motiverat med en skärpning. Skatteverket an- för att det inte behövs någon fakta kring i hur hög utsträckning en anpassning sker, och att det inte finns något starkt skyddsbehov för företagen i dessa fall, eftersom lagstift- ningen redan är så smalt avgränsad. Vi kan inte annat än förvånas över dessa uttalanden från Skatteverket.
Sammanfattningsvis är det vår uppfattning att omstruktureringar är en viktig förutsätt- ning för näringslivets utveckling och att det därför är särskilt viktigt att dessa inte hind- ras eller försvåras av skatteregler, såvida det inte finns starka skäl för sådan skattelag- stiftning. Utifrån detta perspektiv är lagstiftningen redan idag problematisk, men tiopro- centsregeln fyller en mycket viktig roll när det gäller att begränsa antalet problem. Skärpningar i denna regel bör mot bakgrund av detta endast ske om det kan påvisas att den missbrukas på ett sätt att det framstår som proportionerligt att belasta reglerverket med ytterligare begränsningar. – Något som inte har kunnat visas.
b. Vad kan denna förändring få för verkan för företagen i Sverige? Då en sådan förändring skulle ge en minskad förutsebarhet kan det förväntas att företag i somliga fall kommer att avstå från omstruktureringar som motiveras av andra faktorer är sådan skatteplanering lagstiftningen syftar till att förhindra. I dessa fall kan företa- gens konkurrenskraft och lönsamhet påverkas negativt, vilket naturligtvis kan få bety- delse för företagens utveckling.
c. Anser Ni att detta är ett effektivt sätt att förhindra svensk skatteplane- ring?
Som angivits ovan har Skatteverket inte visat att tioprocentsregeln använts för att genomföra skatteplanering. I avsaknad av underlag som visar att det förekommer sådan skatteplanering går det enligt vår uppfattning inte att besvara frågan.
2. Skatteverket har även lämnat ett förslag på att ett sådant beslut enligt 24 kap. 10 d § 2 st. IL ska kunna fattas till den skattskyldiges nackdel inom de normala ef- tertaxeringsfristerna oavsett om oriktig uppgift lämnats. Skatteverket menar att detta ligger i linje med skatteflyktslagen.
a. Vad anser Ni om införandet av en sådan regel?
Vi anser att möjligheten för det allmänna att tillämpa skatteflyktslagen inom de normala eftertaxeringsfristerna, i situationer där den skattskyldige har lämnat en heltäckande re- dogörelse för transaktionerna i sin deklaration, är allt för långtgående. Vi anser att detta strider mot allmänna principer. När skattskyldiga lämnat öppna yrkanden i sina deklara- tioner kan det inte anses vara rimligt att de skattskyldiga ska leva i osäkerhet under så lång tid. Samma syn har vi vad gäller den lagstiftning som nu diskuteras.
b. Anser Ni, trots att bevisbördan åligger Skatteverket, att företagens rättsosä- kerhet skulle kunna påverkas?
Ja, se svar på fråga 1. a. Bedömningar av affärsmässigheten lämpar sig inte för prövning av Skatteverket eller av domstolar. Oavsett hur duktiga jurister de är fråga om, saknar de i regel – tillräcklig – erfarenhet från näringslivet för att kunna bedöma och vikta af- färsmässigheten i olika transaktioner.
c. Hur påverkar en sådan regel företagens handlande?
En sådan regel leder till ett ökat antal ansökningar om förhandsbesked, så att en ökad grad av förutsägbarhet erhålls. Den kommer även leda till att företag kommer att avstå från att genomföra omstruktureringar – förhandsbesked är för tidskrävande och den då kvarvarande tiden för osäkerhet är allt för lång.
d. Tror Ni att endast av en sådan regels existens att företagen kommer avhålla sig från skatteplanering?