Dagens Nyheter citerar i flera texter uteslutande myndigheter och fokuserar på
“oroligheter” på gator och torg. Således finner vi att de förhåller sig mindre tendentiöst till frågan överlag vad gäller de olika parterna i händelsen. Dock skulle man även kunna hävda att avsaknaden av andra röster gör att alla ej får komma till tals och att makten (i detta fall polismyndigheten) ej ifrågasätts i lika hög grad som i de alternativa
nyhetsmedierna. I Nyheter Idag och Samnytt ser vi en gestaltning som lyfter fram intervjuer med vittnen, “mannen på gatan” och privata videoinspelningar. Detta tillsammans med deras mer aktiva och målande språk skapar en mer populistisk gestaltning till skillnad från de traditionella nyhetsmedierna.
Dagens Nyheter skriver exempelvis så här: “Larmet om koranbränningen kom klockan 8.05 och polisen har sedan dess vidtagit de åtgärder som man anser vara lämpliga för att få tag i någon gärningsman.” Aftonbladet har i jämförelse en något mer dramatisk gestaltning:
“Polisen i Skåne spanar efter den eller dem som på fredagsmorgonen bränt en koran i Rosengård i Malmö, efter ett larm vid 8-tiden på morgonen. – Vi har flera patruller som letar, säger Sara Andersson, presstalesperson vid polisen i Skåne.”
De båda tidningarnas myndighetsfokus är likvärdigt då de endast har pratat med polisen om händelsen och fokuset ligger på hur polisen behandlar detta vidare och hur
ordningen ska återställas. Samnytt rubricerar händelsen så här: “Koranen brinner i Rosengård igen – aktivisternas bil sönderslagen”. Längre ner skriver de “danskarna attackerades med en cykel”. Här ligger fokuset igen på hur detta drabbade aktivisterna.
Detta är en vinkel som vi inte identifierade någonstans i de traditionella medierna och som blottlägger den populistiska attityden gentemot makthavarna. Den sakliga men ensidiga gestaltningen vi ser i de traditionella medierna, artiklarnas korthet och det ringa antalet källor som presenteras lämnar flera sidor av händelsen ogestaltade. Journalistik som enbart citerar makten har i litteraturen beskrivits som problematisk; risken är att journalistiken blir en okritisk taltratt för myndigheternas budskap istället för att granska makten (Nord & Strömbäck, 2012). Vidare har Dagens Nyheter även valt att citera en av sina egna reportrar i en nyhetsartikel:
“– De har spelat fotboll med Koranen. De hetsade publiken och det blev en spänd stämning. De provocerade muslimer som fanns på plats, men som hejdades av andra, som sa att ”det är exakt det här de vill, de vill ha bråk”, säger Niklas Orrenius.”
“– Det kom allt fler människor som blev uppretade, en laddad situation som kunde ha blivit farlig. När polisen till slut grep tre–fyra personerna blev det jubel från
publiken.”
Citaten kan kopplas till intoleransgestaltningen då manifestationen beskrivs som en provokation för att trakassera och hetsa muslimer. Ordet “hetsade” konnoterar också att det skulle kunna röra sig om hets mot folkgrupp. Det bör även pekas ut att Orrenius i skrivande stund var en profilerad författare av opinionstexter i Dagens Nyheter som dagen innan han blev citerad publicerat en åsiktstext med titeln: “Låt inte bråkmakarna skymma kärleken som också finns i Malmö”. Detta står i kontrast till den populistiska gestaltningen i de alternativa nyhetsmedierna då de etablerade nyhetsmedierna framstår som ointresserade av att lyfta folkets röster från gatan.
5.7 Antisemitism
I en artikel med rubriken ”Seger för islamisterna – polisen nekar tillstånd för
koranbränning i hela Skåne efter hoten” skriver Nyheter Idag att Malmö har plågats av svår antisemitism relaterat till invandring från Mellanöstern.
Antisemitismen hos vänstern och i Malmö stad har kritiserats (Sundbom, 2020). Inte minst efter SSU:s förstamajtåg i Malmö 2019 då demonstranterna skanderade ”Leve Palestina – krossa sionismen” (Sande, 2019). Att hat och hot riktats mot Malmös
judiska befolkning till följd av koranbränningarna är en gestaltning som vi har observerat företrädesvis i Nyheter Idags rapportering:
“Trots att det var danskar som eldade upp en koran och spelade fotboll med en annan koran så är det mot judarna som hatet riktas mot i ett videoklipp från Malmöupploppen på fredagskvällen, något som först uppmärksammades av KD-politikern Emil
Moghaddam.”
Nyheter Idag bäddar även in ett Facebook-inlägg från Victor Borslöv-Reichmann, tidigare aktiv inom Moderaterna och Judiska ungdomsförbundet. I inlägget kritiserar Reichmann Malmös politiker för att inte kunna skydda judar från trakasserier samt att staden vill inrätta ett förintelsemuseum för att “samla goodwill-poäng för satsningen på döda judar”. Placeringen av förintelsemuseet i Malmö har tidigare kritiserats
(Schulman, 2020). Gestaltningen i artikeln bygger vidare på diskursen att judar har tvingats flytta på grund av situationen i Malmö (Carlsson, 2019). Genom
framställningen riktar artikeln blicken mot att judarna får klä skott för konflikten, trots att den huvudsakliga dispyten står mellan islamkritiker och muslimer. Motsvarande antisemitismgestaltning finner vi i Samnytt som också adresserar Malmös tidigare problematik med antisemitism. Däribland i artikeln: “Judehatande ramsor på arabiska under kravallerna i Malmö”:
“Ramsan som araberna skanderade är en vanligt återkommande referens till muslimernas profet Muhammed [sic] agerande i staden Khaybar i nuvarande
Saudiarabien. Där halshögg han judar medan hans minderåriga fru Aisha tittade på.”
Kopplingarna till civilisationskrocksgestaltningen är tydliga här. Ordet “araberna”
beskriver en etnicitet som inte i sig sammanfattar gruppen muslimer. Det uppvisar välvilligt tolkat ignorans inför detta faktum och illvilligt tolkat rasistiskt tankegods.
Antisemitismgestaltningen återfinns i Aftonbladets rapportering men får mindre utrymme. Kvällstidningen nämner endast i slutet av en artikel att det ropades
antisemitiska slagord och citerar en polis som säger att det är ett problem i Malmö men att det inte är något som stadens muslimska församlingar stödjer. Dagens Nyheter ägnade en artikel åt filmklippen som de alternativa nyhetsmedierna refererar till.
Artikeln lägger särskild tyngd på att filmerna inte har verifierats och att polisen försöker bekräfta om det kan röra sig om äldre bilder. I jämförelse med Samnytt är Dagens Nyheter inte heller lika grafiska i sin beskrivning av vad ramsan symboliserar:
“Ramsan refererar till hur islams profet Muhammeds styrkor besegrade judar i Khaybar på den arabiska halvön på 600-talet. Judiska centralrådet i Sverige har fördömt ramsan som grav antisemitism.”
Dagens Nyheter låter källan Judiska centralrådet i Sverige beskriva ramsan som
antisemitisk medan Samnytt och Nyheter Idag gör det i reportertext. Alla nyhetsmedier med undantaget Dagens Nyheter publicerade dessutom artiklar om att Malmö stad dementerade att det fanns religiösa motiv bakom upploppen. Vi menar att detta visar att de alternativa nyhetsmedierna har gett mer uppmärksamhet till
antisemitismgestaltningen, sett till mängden artiklar och sättet varpå de skriver om Malmös judiska befolkning och stadens tidigare problematik med antisemitism.
Slutligen skrev ingen av de alternativa nyhetsmedierna om att klippens tidpunkt var obekräftade.